Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för hur revisionsteamet arbetar för att skapa comfort.   Metod Ett hermeneutistiskt angreppssätt och en abduktiv  ansats, med en kvalitativ metod,  har använts för att nå fram till resultat för analysen.   Empiri Det empiriska materialet är baserat på intervjuer med sju stycken medlemmar som ingår i revisionsteam.   Resultat Analysen   visade   att   många   olika   aspekter påverkar arbetet för att uppnå comfort. Ett tydligt och strukturerat arbete samt att ledaren är en nyckelperson under processen var det som främst påverkade revisionsteamets arbete för att skapa comfort.

Auditor, auditing process, audit report, creditors, going-concern.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats. De frågeställningar vi har haft i åtanke genom processen har varit om Revisorsnämnden ändrat sina krav på tillräcklig revision med dessa välkända företagsskandaler som grund och om det fortfarande är en revisors professionella beteende som är viktigast i bedömningen av en otillräcklig revision. För att undersöka detta har vi läst alla avslutade disciplinärenden mellan 2007 och 2012. Alla dömda ärenden har klassats som fel och vi har precis som Carrington delat in dessa i process- och professionalismfel. För att få en djupare förståelse för ämnet har vi tagit reda på vad revision är, hur den går till och vad innebörden av revisionskvalitet är. Vidare har vi utrett hur Revisorsnämnden arbetar och skaffat oss kunskap om revisionsprocessen och revisorns professionalism. Vid en jämförelse med Carringtons studie har vi upptäckt skillnader och likheter. En skillnad är att det idag räcker att bara ha gjort antingen processfel eller professionalismfel för att få sin auktorisation eller sitt godkännande upphävt. Detta är en skillnad från Carringtons studie, där han hittade att revisorer i de flesta fall måste ha gjort fel i båda kategorierna. Vid granskning av Revisorsnämndens disciplinärenden upptäckte vi vidare att processfelen ökat medan professionalismfelen minskat. Detta kan bero på införandet av den nya revisionsstandarden, 2004, som utökade revisorns roll. En likhet som framkom vid undersökningen var att de flesta fall än idag leder till en mildare påföljd än upphävning av auktorisation eller godkännande, nämligen varning eller erinran. Av dessa resultat drar vi slutsatsen att Revisorsnämnden har skärpt kraven på en tillräcklig revision och baserar detta på att företagsskandalerna bidragit till en hårdare lagstiftning och en mer skärpt tillsyn av revisorer. Slutligen konstateras att en revisors professionella beteende inte längre är viktigast vid bedömningen av vad som ska anses vara en otillräcklig revision. / Auditors in Sweden are supervised by the Swedish Supervisory Board of Public Accountants (SSBPA). This board also handles the consequences following a breach of professional and statutory rules. In a study from 2010 by Thomas Carrington, he came to the conclusion that an accountant’s professional appearance is the most important factor to the SSBPA when evaluating an auditor’s wrongdoings. Following the corporate scandals at the start of the 21st century, the supervision of auditors has tightened through the adoption of new laws and an increase in demand on auditors and audit quality. Because of the new laws and the increased demands it is of interest to study the disciplinary cases published by the SSBPA to see if any changes have eventuated. The question formulation regards the changes in demands on sufficient audit by the SSBPA. Moreover, it includes the question if the professional appearance of the auditor is still what matters the most when evaluating sufficient audit. We have read all the completed disciplinary cases between 2007 and 2012. The cases have been classified as errors and, just like with Carrington’s study, the errors have been divided in to two categories; process- or professional appearance errors. To get a deeper understanding of the subject at hand we have researched what auditing is, how it is conducted and the definition of auditing quality. Furthermore, we have investigated the work process of the SSBPA as well as acquired knowledge about the audit process and the auditor’s professional appearance. When comparing this study with the study by Carrington, some differences and similarities have become apparent. One of the differences noticed is that it is enough to err in only one of the two categories to get the harshest consequence; withdrawal of the license, whereas Carrington found that in most cases the auditor has to err in both. In addition, when studying the disciplinary cases published by the SSBPA we discovered that the process errors have increased while the professional appearance errors have decreased. A similarity between the two studies is that most cases will have a milder consequence than withdrawal of license, namely warning or reminder. In conclusion, we have found that the SSBPA has tightened the demands on a sufficient audit and this is based on the corporate scandals leading to a stricter legislative and a more tightened supervision of auditors. Finally, it is established that an auditor’s professional appearance is no longer the most important factor when evaluating sufficient audit.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov.   Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3?   Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3.   Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Jag har genomfört fyra intervjuer med revisorer som arbetar med företag aktuella för K2 och K3.   Resultat: Studien visar att revisionsmetodiken bör vara densamma i varje revisionsprocess oavsett om det gäller regelbaserad eller principbaserad redovisning. Det råder en uppfattning bland revisorerna att det kommer att krävas större revisionsinsatser i företag som väljer K3 än K2 av den anledningen att det framförallt är företag som har komplexa transaktioner i sin redovisning som väljer K3. Företag bör välja att tillämpa det regelverk som anses vara mest lämpligt för företagets specifika behov för att kunna generera en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.  Både regler och bedömningar anses som viktiga för att uppnå en rättvisande redovisning. Oavsett handlar det om regelbaserat eller principbaserat regelverk bör man förhålla sig till reglerna och göra bedömningar i den mån som respektive regelverk tillåter.                              Nyckelord:   principbaserad redovisning, regelbaserad redovisning, revisionsprocess, K2 och K3

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för revisorns arbete med att upptäcka och stävjaeventuell resultatmanipulation. Metod: Vår studie antar en hermeneutisk forskningstradition som är ett tolkande perspektiv.Eftersom studien söker öka förståelsen för ett fenomen har vi använt oss av en kvalitativforskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuersom utförts på verksamma revisorer. Dessa intervjuer har sedan tematiskt analyserats ochpresenteras under kapitlet resultat och analys. Resultat & slutsats: Studien identifierar att revisorerna generellt anser att resultatmanipulationupptäcks och stävjas genom en väl utförd revision. För att skapa goda förutsättningar att finnaresultatmanipulation anser revisorerna att en genomtänkt planeringsfas är viktig, i vilken eventuellaincitament och rutiner utvärderas. Trots att revisorerna bedömer att deras revisionsprocess ärtillräcklig för att upptäcka resultatmanipulation är det väldigt ovanligt att det upptäcks. Branschenär dock under ständig effektivisering och digitala verktyg har kommit att spela en betydande roll irevisorernas granskning. Examensarbetets bidrag: Revisorerna anser att deras revisionsprocess omfattar kontroll aveventuell resultatmanipulation, men att det inte är deras huvudsakliga uppgift. Vår uppfattning är attdet finns en risk att revisorerna inte har ett tillräckligt stort intresse av att stävjaresultatmanipulation, alternativt att de inte besitter tillräckligt stor förståelse för vad som ingår ibegreppet. Detta skulle kunna bero på att revisorerna har en arbetsgång som baseras på väsentlighet,snarare än detaljgranskning. Förslag till fortsatt forskning: Vår studie har grundat sig på revisorers kunskaper och för att ökaförståelsen om resultatmanipulation anser vi att det skulle vara av intresse att intervjuaredovisningskonsulter samt företagare som ansvarar för redovisningsval.

Digitaliseringen har under de senaste årtiondena varit en av de viktigaste förändringarna inom många branscher. Revisionsyrket blir allt mer digitaliserat och detta förväntas öka ytterligare, vilket sätter branschen i ett kritiskt läge. Studiens syfte är att öka förståelsen om hur den digitaliserade revisionsprocessen förändrar revisionskvaliteten i mindre revisionsbyråer, då mindre revisionsbyråer har mindre resurser till att implementera och hantera komplexa IT- system än större byråer. För att uppnå studiens syfte har en analysmodell har tagits fram baserat på tidigare forskning och en kvalitativ metod har använts genom semistrukturerade intervjuer på mindre revisionsbyråer. Resultatet visar att en digitaliserad revisionsprocess skapar möjligheter till en djupare granskning. Det krävs att revisorn gör djupare granskningar när digitaliseringen automatiserar enklare moment, vilket i sin tur kan leda till en analytisk kompetensutveckling bland revisorer. Enligt studiens analysmodell innebär en kompetensutveckling en ökad revisionskvalitet. Däremot visar resultatet att oberoendet inte påverkas av digitaliseringen. Istället visar studien att oberoendet påverkas av att mindre byråer är mer benägna att agera i ledningens intresse och att den påskrivande revisorn är den som avgör vad som rapporteras och inte. Slutsatsen är att en kompetensutveckling möjligen kan ske av digitaliseringen vilket skulle leda till en högre revisionskvalitet.

Bakgrund: Revisionsbranschen innehar tydliga karriärstegar och organisationen omfattas av en tydlig hierarkisk organisationsstruktur. De mest prestigefyllda och kvalificerade posterna utgörs av befattningen om auktoriserade revisorer och partnerskap. Problematiken inom revisionsbranschen bygger på att revisionsbranschen innehar en vertikal könssegregering där kvinnliga revisorer innehar svårigheter i att nå de mest kvalificerade och prestigefyllda posterna. Detta resulterar i kvinnors underrepresentation vid dessa poster samtidigt som männen är överrepresenterade. Andelen kvinnliga revisorer uppgår till en andel på cirka 36 procent, emellertid uppgick andelen kvinnliga partners till drygt 27 procent för år 2021. Frågan lyder, finns det verkligen så få kvinnor med partnerpotential? Syfte: Syftet med föreliggande studie är att skapa en djupare och mer ingående förståelse över faktorer som förklarar kvinnors underrepresentation, alternativt männens överdominans på kvalificerade och prestigefyllda poster i revisionsbranschen. Metod: Studien har sammanställts utifrån en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Avsikten har varit att samla in empirisk data av revisorer inom The Big Four i Blekinge Län; Karlskrona och Karlshamn. Slutsats: Resultatet indikerar på att det finns ett antal faktorer som förklarar kvinnors underrepresentation vid kvalificerade och prestigefyllda poster. Karriärambitioner, moderskap och familjeansvar, mötet med externa klienter liksom könsegenskaper och könsstereotyper utgör huvudsakliga faktorer till att kvinnor i högre grad släpar efter med karriärutvecklingen.

Digitalization is a fast-paced phenomenon that is recognized to be of importance for the auditing profession. Research whether digitalization affects the auditor’s work process and what further impacts it has on the audit risk, is in a national context explored within a limited area. That contributed to identify the study's research question: How does digitalization affect the auditor's work process during the audit process and how does it impact the audit risk? In order to answer the research question, a qualitative study consisting of interviews with auditors at audit firms within the Big Four, was conducted. The findings of this study show that the digital progress has a positive impact on the work process due to increased efficiency where accessibility to information has increased and the need for the physical meeting with the client while gathering information has decreased. The audit process can also be carried out with safer samples by using various digital tools, which can reduce the audit risk due improved priority systems. Furthermore, the result shows that the ongoing digitalization has increased the requirements of auditor’s IT knowledge. It also enables a more automated process, which leads to a reduction of certain tasks. Automatized processes tend on the one hand lead to reduced understanding of the work, which may affect the audit risk negative if significant deviations may not be detected and on the other hand, an easier identification of deviations by using automated systems which can contribute to a reduced risk. / Revisionsyrket har under de senaste åren genomgått stora förändringar vilket har inneburit en omstrukturering av revisorns arbete. En av de betydande faktorer som bidragit till denna förändring, är den digitala utveckling som har tagit fart och i framtiden förutspås accelerera ytterligare. Forskning om huruvida digitaliseringen påverkar revision och vilka vidare effekter detta får för revisionsrisken, är nationellt sett utforskat inom ett begränsat område. Med detta som utgångspunkt, formulerades studiens forskningsfråga enligt följande: Hur påverkar digitaliseringen revisorns arbetsmetodik vid revisionsprocessen och vilka effekter får det för revisionsrisken? För att besvara studiens frågeställning, genomfördes en kvalitativ studie bestående av intervjuer med dels auktoriserade revisorer och dels revisorsassistenter på revisionsbyråer inom Big Four. Studiens slutsatser visar att den digitala utvecklingen har bidragit till en mer effektiviserad arbetsmetodik där tillgängligheten till information har ökat och behovet av det fysiska mötet mellan revisor och klient vid informationsinhämtning har minskat. Revisorns granskningsarbete kan enligt studien, med hjälp av olika digitala verktyg, genomföras med säkrare stickprov vilket kan ge en minskad revisionsrisk där väsentliga avvikelser enklare upptäcks till följd av förbättrade prioriteringssystem. Studien visar även att det i takt med digitaliseringen ställs högre krav på revisorernas IT-kompetens vid utförandet av arbetet och att revisorns arbetsmetodik blir alltmer automatiserad. En mer automatiserad arbetsmetodik tenderar däremot att leda till en minskad förståelse för arbetet vilket kan få effekter för revisionsrisken då väsentliga felaktigheter riskerar att inte upptäckas.

Automated and robotic accounting has expanded and covers more areas than ever before. But automation has resulted in risks within other industries. The purpose of this research has therefore been to investigate the risks that have arisen, as a result of automation and robotization of the accounting. Also to investigate whether the audit risk and audit process has been affected and if the audit process has become more automated. The research questions were answered through a qualitative method, in which nine interviews with authorized auditors were conducted. The result has then been analyzed, mainly in relation to the audit risk model, ARM. The conclusion is that the risks arising from automated systems are a lack of knowledge of the systems, interaction between the systems that lead to the information not being complete and more easily accessible information, that cyber hackers can penetrate. The audit process focuses more on internal control, data analysis and manual transactions that are more risky. This leads to a lower audit risk, where the auditors now can be more sure about that the companies annual statements do not contain significant errors. The inherent risk, control risk and detection risk are lower due to the automation and robotization of the accounting systems. The audit process has not become more automated, since there are technological barriers where the organizations ERP systems are not homogenous, and where the cost is just too high for the audit firms to adapt the automatic audit to the different customers. The auditing standard is not adapted for data analysis and a more automatic and continuous audit, which affects the development of an automatic audit process / Automatiserad och robotiserad redovisning har utvecklats och omfattar flera områden än någonsin. Men automatiseringen har inneburit risker inom andra branscher. Syftet med denna forskning har därför varit att undersöka vilka risker som uppstått till följd av automatisering och robotisering av redovisningen och huruvida revisionsrisken påverkats samt hur revisionsprocessen påverkats och om den har den blivit mer automatiserad. Forskningsfrågorna har besvarats genom en kvalitativ metod, där nio intervjuer med auktoriserade revisorer genomförts. Resultatet har sedan analyserats främst i förhållande till revisionsriskmodellen, ARM. Slutsatserna är att riskerna som uppstått till följd av automatiserade system är bristande kunskap om systemen, interaktion mellan systemen som leder till att informationen inte varit fullständighet samt mer lättillgänglig information som cyberhackare kommer åt. Revisionsprocessen fokuserar mer på intern kontroll, dataanalyser och manuella transaktioner som är mer riskfyllda. Detta leder till en lägre revisionsrisk där automatiseringen lett till att revisorn med större säkerhet kan uttala sig om att företagens påståenden inte innehåller väsentliga felaktigheter. Inneboende risken, kontrollrisk och upptäcktsrisken är lägre. Revisionsprocessen har inte blivit mer automatiserad då det finns teknologiska hinder där det är för hög kostnad för revisionsbyråerna att anpassa en automatisk revision efter de olika kunderna. Revisionsstandarden är inte anpassad för dataanalys och en mer automatisk revision, vilket påverkar utvecklingen av en automatisk revisionsprocess.

Skandaler inom revisionsprofessionen har lett till en ökad kritik mot revisorer, eftersom deras förmåga att upplysa om problem med fortsatt drift ifrågasattes. I revisionsberättelsen ska revisorn uttala sig om det föreligger tvivel till fortsatt drift, vilket är ett stort ansvar eftersom det handlar om en bedömning av framtida händelser. Forskning visar att bedömningar av fortsatt drift mellan byråer skiljer sig åt beroende på olika faktorer som kan påverka revisorns bedömning. Detta leder till en nyfikenhet för vilka faktorer som kan påverka revisorns bedömning av fortsatt drift. Syftet med studien är att identifiera revisorer i olika revisionsbyråers tillvägagångssätt vid bedömning av fortsatt drift för att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka en revisors bedömning av fortsatt drift. Studiens ansats är abduktiv där teorin utgår ifrån revisorns bedömning av fortsatt drift, men som vidare innehåller teorier som kan förklara och hjälpa till att tolka hur revisorn fattar sitt beslut om fortsatt drift. För att få ytterligare förståelse har semi-strukturerade intervjuer utförs med auktoriserade revisorer på olika revisionsbyråer. Empirin från intervjupersonerna resulterar i nya iakttagelser i form av de berättelser revisorerna ger om sin kunskap och erfarenhet av fortsatt drift. Slutsatsen av denna studie är att de olika faktorer som påverkar revisorns bedömning av fortsatt drift är byråstorlek, klientportfölj, kunskap, erfarenhet, specialistpersonal, beslutsstöd, användning av beslutsstöd, samt lagar och standarder.