Samhället är beroende av att revisorer genom sin granskning ökar trovärdigheten för företags finansiella rapporter, detta har lett till att revision kommit att beskrivas som en komfortskapande process. Då det är revisorn som bedömer huruvida den redovisade informationen är fri från väsentliga felaktigheter är det viktigt att revisorn upplever komfort under ett revisionsuppdrag. Tidigare studier har visat att interaktioner inom revisionsteamet är en förutsättning för att komfort ska kunna spridas. Det är revisorsassistenterna som utför en stor del av granskningen och deras arbete ligger sedan till grund för det slutliga revisionsutlåtandet. Eftersom revisorsassistenter ofta har begränsad kunskap och erfarenhet av revision har denna studie undersökt hur revisorsassistenter upplever att interaktioner med överordnade kollegor påverkar deras komfort under ett revisionsuppdrag. Intervjuer har genomförts med 11 revisorsassistenter som arbetar på Big 4. Resultatet från studien visar att överordande revisorer har stor påverkan på revisorsassistenters upplevda komfort. Revisorsassistenters komfort bygger huvudsakligen på att de känner tillit till överordnade kollegor. En för stor tillit till att överordnade kollegor kommer upptäcka felaktigheter i det genomförda arbetet kan dock ses som ett hot mot revisionskvaliteten eftersom tidigare forskning har visat att kontrollen av genomfört arbete aldrig fångar upp alla felaktigheter. Det är en risk att revisorsassistenterna upplever en falsk säkerhet och att de agerar utifrån detta.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 4FE03E Examensarbete Redovisning 30 hp, VT 2011 Författare: Robin Lexander och Mikael ÖggesjöHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin Titel: Partnerskapets påverkan – Vilken påverkan har revisionsbolagens ägarstruktur på revisionens kvalitet? Bakgrund: Revisorslagen (2001:883) reglerar att 75 procent av rösterna i ett revisionsbolag skall ägas av kvalificerade revisorer. Lagen innebär konkret att revisionsbolagen ägs av individer verksamma inom bolaget, och detta fenomen benämns populärt partnerskap. Forskning om revision belyser dock sällan revisionsbolagens ägande, vilket medfört att det finns en begränsad kunskap om hur revisionsarbetet påverkas av partnerskapet. Syfte: Uppsatsens syfte är att förstå och förklara hur olika aspekter i revisionsbolagens partnerskap påverkar revisionens kvalitet, för att på så sätt kunna uttala oss om vilken inverkan partnerskapet har på denna variabel.  Metod: För att utreda hur partnerskapet och dess struktur påverkar revisionskvaliteten görs tre olika empiriska datainsamlingar: dokumentgranskning, intervjuer och enkätundersökning. Datan som samlas in är både kvalitativ och kvantitativ, och uppsatsen har både ett deduktivt och ett induktivt angreppssätt.  Slutsats: Studiens resultat visar att partnerskapet påverkar revisionskvaliteten positivt, där en större andel partners av totalt antal anställda leder till en högre revisionskvalitet. När uppsatsens teoretiska resonemang relaterades till den empiriska datan fann vi underlag för att utveckla en ny teori, partnerteorin. Denna teori förklarar hur partnersammansättningen bör se ut för att revisionsbolaget ska kunna prestera revisioner av hög revisionskvalitet. Viktiga ord: Revision, partnerskap, revisionskvalitet, revisionsbolagens ägarstruktur.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift. Andelen utfärdade varningar är även lika för stora och små byråer. Resultatet visar att det inte föreligger någon skillnad i revisionskvalitet mellan lång och kort uppdragstid respektive stora och små revisionsbyråer. Slutsatsen är att byrårotation inte leder till förbättrad kvalitet på revisionen.

Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl. Vidare kan även resultatet ses som en indikation på att investerare upplever finansiella rapporter som tillfredställande tillförlitliga och en revisionsinblandning därutöver uppfattas för delårsrapportering som överflödig, eller saknar mervärde.

Europeiska kommissionen är på väg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrårotation för börsnoterade bolag. Tanken är att detta ska leda till ökad revisionskvalitet då ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka revisorernas oberoende. Detta för att revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhållande till sina klienters räkenskaper. Inom akademisk forskning är detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen är gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan råda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i så fall skulle rättfärdiga regleringarna från EU:s sida. Detta är intressant för revisionsbyråer, lagstiftare och företagens intressenter då det fortfarande råder ett akademiskt gap i Sverige kring detta. Vi studerar revisionsberättelser från 492 stora svenska bolag som gått i konkurs och ser ifall typ- II fel ökar under långa uppdrag. När en revisor begår ett typ- II fel så är det ett tecken på låg revisionskvalitet. Detta leder till besvarandet av vår forskningsfråga ifall revisionsuppdragens varaktighet har någon påverkan på revisionskvaliteten. Resultaten från vår studie indikerar att det inte råder ett direkt samband mellan längden på revisionsuppdragen och revisionskvaliteten. I övrigt fann vi också en anmärkningsvärd differens då vi utvidgat vår analys till en indelning i Big 4 och övriga byråer. Medan Big 4 byråernas revidering endast blir bättre med tiden så visar övriga byråer en tendens att vara sämre under långa revisionsuppdrag. Detta har en rad implikationer då börsnoterade bolag har mestadels Big 4 revisorer. Samtidigt kan det signalera att problematiken kring ett avtagande oberoende inom långa revisionsuppdrag endast är ett problem för mindre byråer. Nyckelord: Typ-II fel, revisionskvalitet, byrårotation, revisionsuppdragens varaktighet

Syftet med studien är att undersöka hur revisorer hanterar legitimitetsfrågan för att uppfattas som legitima av klienter och andra intressenter. Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer där urvalet respondenter utgjorts av nio auktoriserade eller godkända revisorer. För att analysera insamlade data har tematisk analys tillämpats.  Studien visar att revisorns legitimitet bygger på förtroende från allmänheten och klienterna. Detta förtroende påverkas av ett flertal faktorer som revisorerna kan arbeta med för att stärka legitimiteten. Kompetensen, kulturen på revisionsbyrån, revisor-klient-förhållandet och revisorns rykte utgör alla viktiga faktorer för legitimiteten. / The purpose of the study is to investigate how auditors handle the legitimacy issue in order to be perceived as legitimate by clients and other stakeholders. The study has applied a qualitative method with a deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews where the sample of respondents consisted of nine authorized or approved auditors. To analyze the collected data, thematic analysis has been applied.  The study shows that the auditor´s legitimacy is based in trust from the public and clients. This trust is influenced by several factors that auditors can work with to strengthen their legitimacy. The competence, the culture of the audit firm, auditor-client-relationship and the auditor´s reputation are all important factors for legitimacy.

I ett försök att stärka revisionsbyråers oberoende och därmed revisionskvaliteten har Europeiska Unionen infört en ny reform. Reformen innebär bland annat krav på byrårotation. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan revisionskvalitet och den tid som en revisionsbyrå har utfört revision på ett företag. Genom kvantitativ data från årsredovisningar i perioden år 2005-2014 undersöks 191 svenska börsnoterade företag. Företags redovisningskvalitet har analyserats genom en modifierad version av Jones-modellen där en låg grad av redovisningsmanipulation är ett mått på en högre redovisningskvalitet. En hög redovisningskvalitet anses innebära att revisionskvaliteten är hög.Då en revisionsbyrå har utfört revision under en kortare period finns det ett negativt samband med revisionskvalitet. Undersökningen visar även på att en längre uppdragslängd inte leder till en signifikant sämre revisionskvalitet. Studien visar följaktligen att byrårotation efter 10 år inte behöver ge en högre revisionskvalitet. En tänkbar policyimplikation är att en förlängning av denna 10-årsperiod ska tillåtas.

Den nya generationens juniora revisorer kommer med nya krav på sina arbetsgivare och arbetsmiljön jämfört med hur det var i tidigare generationer. Tillsammans med högre effektivitetskrav från revisionsbyråerna samt ökade krav från regel- och standardsättare medför att lärandet av juniora revisorer åsidosätts. Westermann et als (2015) identifierade förändringsfaktorer i inlärningsprocessen för juniora revisorer inkluderar bland annat dessa aspekter. Westerman et al (2015) utförde sin studie ur ett seniora revisorers perspektiv som jag kommer att studera vidare i denna uppsats. Syftet är att göra en vidare undersökning av de av Westermann et al (2015) identifierade förändringsfaktorer för att studera om och hur de hanteras av revisionsbyråerna. Konsekvensen för ej hanterade förändringsfaktorer medför brister i inlärningsprocessen som leder till utvecklandet av ett oavsiktligt kvalitetshotande beteende hos den juniora revisorn. Om det inte hanteras kan det påverka den slutliga kvaliteten av revisionen som är av stor vikt för att byrån skall kunna bibehålla sin trovärdighet gentemot kunden, marknaden och regel- och standardsättare. Tillvägagångssättet för att undersöka detta är en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där datainsamlingen utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att fånga upp respondenternas erfarenheter, åsikter och sociala verklighet på bästa möjliga sätt. Respondenterna består av sju seniora revisorer med minst tio års erfarenhet inom yrket från fyra av de fem största revisionsbyråerna i världen. Data visar att det går att identifiera samtliga förändringsfaktorer dock i olika utsträckning samt med en skillnad mellan ett generellt och individuellt perspektiv. Det framgår att det finns brister i inlärningsprocessen på grund av de aspekter som presenteras i förändringsfaktorerna. Slutsatsen som kan dras är att risken för utveckling av kvalitetshotande beteende bland dagens juniora revisorer är hög om förändringsfaktorerna inte hanteras, samt att empirin visar på att revisionskvaliteten faktiskt redan har försämrats på grund av detta.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att tidspress är ett utbrett problem i revisionsbranschen. Detta då revisorer under tidspress har visat sig tillämpa diverse oönskade handlingar som kan ha en negativ inverkan på dokumentationen och revisionskvaliteten. Det finns även forskning som visar på att personligheten kan ha en inverkan på hur revisorn hanterar tidspressen. Detta kan således tänkas innebära att även dokumentationen hanteras olika under tidspress beroende på revisorns personlighet. Problemformulering: Vilken inverkan har en revisors personlighet på dokumentationen av en revision under tidspress? Vilken inverkan har revisorns personliga hantering av dokumentationen under tidspress i sin tur på revisionskvaliteten? Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur olika personlighetsdrag hanterar dokumentationen av en revision under tidspress för att få en bättre insikt i hur en revisors personlighet inverkar på revisionskvaliteten. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har bestått av åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med revisorer från en och samma revisionsbyrå, men på olika kontor i Sverige. Urvalet av revisorerna var ett strategiskt urval då revisorerna är valda med omsorg för att passa in i studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisorns personlighet kan ha en inverkan på dokumentationen under tidspress samt även för vilken revisionskvalitet som revisionen får. Personlighetsdraget utåtriktning inverkar under tidspress på dokumentationen, samt revisionskvaliteten, betydligt mer negativt än personlighetsdraget vänlighet. Vad det gäller personlighetsdraget noggrannhet är inverkan inte lika påtaglig negativ som för utåtriktning, men inte heller lika försiktig som för vänlighet. Dessa slutsatser är dock svåra att tillämpa då det finns tydliga indikationer på att det skiljer sig åt även inom personlighetsdragen. Vidare finns det även indikationer på att ytterligare faktorer också kan ha en inverkan, som exempelvis revisorns erfarenhet.

Flera allvarliga skandaler har genom åren skadat revisorsyrkets rykte och trovärdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförändringar med syftet att öka revisorns oberoende och således revisionskvaliteten. I och med den pågående finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav på obligatorisk byrårotation för publika bolag. I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförändringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrå. I dagsläget är det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrårotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte är överförbara till en kontext med obligatorisk byrårotation. Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrå erhållit initiala rabatter på revisionskostnaden och om revisionskvaliteten påverkades vid bytet. Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade året efter byråbytet. Tre år efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra år efter bytet hade revisionskostnaden återgått till normala nivåer. Studien visade även att de bolag som anlitat en revisionsbyrå som tillhör ”The Big 4” fick betala mer i revisionskostnad än de som anlitat en ”mindre” byrå. Slutligen visade studien att revisionskvaliteten minskade vid byråbytet och att den fortsatte att minska både tre och fyra år efter bytet. Denna studie bidrar med ny kunskap om frivillig byrårotation ur ett svenskt perspektiv och kan vägleda bolag vid val av byte av revisionsbyrå. Studien kan även ge värdefull kunskap som kan tas i beaktande vid beslutet om införande av obligatorisk byrårotation för publika bolag.