Europeiska kommissionen är på väg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrårotation för börsnoterade bolag. Tanken är att detta ska leda till ökad revisionskvalitet då ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka revisorernas oberoende. Detta för att revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhållande till sina klienters räkenskaper. Inom akademisk forskning är detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen är gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan råda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i så fall skulle rättfärdiga regleringarna från EU:s sida. Detta är intressant för revisionsbyråer, lagstiftare och företagens intressenter då det fortfarande råder ett akademiskt gap i Sverige kring detta. Vi studerar revisionsberättelser från 492 stora svenska bolag som gått i konkurs och ser ifall typ- II fel ökar under långa uppdrag. När en revisor begår ett typ- II fel så är det ett tecken på låg revisionskvalitet. Detta leder till besvarandet av vår forskningsfråga ifall revisionsuppdragens varaktighet har någon påverkan på revisionskvaliteten. Resultaten från vår studie indikerar att det inte råder ett direkt samband mellan längden på revisionsuppdragen och revisionskvaliteten. I övrigt fann vi också en anmärkningsvärd differens då vi utvidgat vår analys till en indelning i Big 4 och övriga byråer. Medan Big 4 byråernas revidering endast blir bättre med tiden så visar övriga byråer en tendens att vara sämre under långa revisionsuppdrag. Detta har en rad implikationer då börsnoterade bolag har mestadels Big 4 revisorer. Samtidigt kan det signalera att problematiken kring ett avtagande oberoende inom långa revisionsuppdrag endast är ett problem för mindre byråer. Nyckelord: Typ-II fel, revisionskvalitet, byrårotation, revisionsuppdragens varaktighet