Flera allvarliga skandaler har genom åren skadat revisorsyrkets rykte och trovärdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförändringar med syftet att öka revisorns oberoende och således revisionskvaliteten. I och med den pågående finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav på obligatorisk byrårotation för publika bolag. I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförändringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrå. I dagsläget är det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrårotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte är överförbara till en kontext med obligatorisk byrårotation. Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrå erhållit initiala rabatter på revisionskostnaden och om revisionskvaliteten påverkades vid bytet. Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade året efter byråbytet. Tre år efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra år efter bytet hade revisionskostnaden återgått till normala nivåer. Studien visade även att de bolag som anlitat en revisionsbyrå som tillhör ”The Big 4” fick betala mer i revisionskostnad än de som anlitat en ”mindre” byrå. Slutligen visade studien att revisionskvaliteten minskade vid byråbytet och att den fortsatte att minska både tre och fyra år efter bytet. Denna studie bidrar med ny kunskap om frivillig byrårotation ur ett svenskt perspektiv och kan vägleda bolag vid val av byte av revisionsbyrå. Studien kan även ge värdefull kunskap som kan tas i beaktande vid beslutet om införande av obligatorisk byrårotation för publika bolag.

Den 18 maj 2016 röstade Sveriges riksdag igenom EU:s nya revisionspaket. Börsnoterade företag och de viktigaste finansiella företagen ska nu byta revisionsbyrå regelbundet och reglerna för deras revisorer skärps. EU har motiverat de nya reglerna med att de kommer att öka konkurrensen på revisionsmarknaden, stärka revisorers oberoende och höja revisionskvaliteten. Samtidigt hävdar kritikerna att de nya reglerna kommer försvaga revisionskvaliteten och resultera i onödiga kostnader både för revisorer och deras klienter. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera de nya reglerna om obligatorisk byrårotation.  Studien visar att de nya reglerna om obligatorisk byrårotation främst kommer att drabba revisorer och revisionsbyråer som arbetar mot företag av allmänt intresse och de viktigaste finansiella företagen. Detta är en marknad som idag domineras av Big 4 företagen Deloitte, EY, KPMG och PWC. Slutsatsen i uppsatsen är att oberoendet eventuellt kan komma att stärkas av de nya reglerna men detta kommer att ske på bekostnad av en lägre revisionskvalitet. Kostnaderna för de drabbade revisionsbyråerna och företagen kommer också att öka till följd av de nya reglerna.   Slutsatserna visar även att konkurrensen från nya aktörer på revisionsmarknaden inte kommer att öka då inträdesbarriärerna för nya företag är för höga. Däremot är det troligt att konkurrensen mellan redan etablerade företag kommer att öka till följd av de nya reglerna, detta kan komma att minska riskerna på de finansiella marknaderna.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift. Andelen utfärdade varningar är även lika för stora och små byråer. Resultatet visar att det inte föreligger någon skillnad i revisionskvalitet mellan lång och kort uppdragstid respektive stora och små revisionsbyråer. Slutsatsen är att byrårotation inte leder till förbättrad kvalitet på revisionen.

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag. Denna lag har följts upp av ett förslag om extern byrårotation för att ytterligare stärka oberoendet. Detta har lett oss fram till följande problemformulering: Vilken betydelse har intern rotation för att stärka revisorns oberoende? Utöver att svara på vår problemformulering är våra syften med studien att kunna få en uppfattning om skillnader och likheter i svaren hos revisorer som har erfarenhet av noterade bolag och de som inte har det. Vidare vill vi skapa en förståelse för hur införandet av intern rotation påverkar revisionskvaliteten och slutligen tolka om det finns kopplingar som kan överföras till en diskussion om extern byrårotation.    Studien har genomförts från revisorernas perspektiv och för studiens utförande har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn och en konstruktionistisk vetenskapssyn. Studien är en medelväg mellan det induktiva och det deduktiva angreppssättet där vår teoretiska referensram, bestående av oberoende, oberoendereglering, kundrelationer, agentteorin, revisionskvalitet och tidigare forskning har använts som en grund för att styra insamlingen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tio revisorer, där fem av dem har erfarenhet av att vara påskrivande revisor i noterade bolag och fem har inte denna erfarenhet. Valet av respondenter gjordes genom ett strategiskt urval och till viss del användes även snöbollseffekten för att komma i kontakt med lämpliga revisorer.   Vid analysen av det empiriska materialet kom vi fram till olika begrepp som bäst beskriver hur våra respondenter uppfattar den interna rotationen. Dessa begrepp sammanfattade vi till en modell som vi sedan har använt som stöd för våra slutsatser. I slutsatserna kan vi konstatera att det inte förekommer någon större skillnad i svaren mellan de olika grupperna och att den interna rotationen inte påverkar revisionskvalitet nämnvärt. Vi kan även slå fast att den interna rotationen har en betydelse för att stärka revisorns synbara oberoende, men stärker inte det faktiska oberoendet. Extern byrårotation har däremot en större betydelse för att stärka det faktiska oberoendet. Dock kan vi inte fastställa om revisionskvaliteten kommer att förändras till det bättre eller sämre vid ett införande av extern byrårotation.

Europeiska kommissionen är på väg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrårotation för börsnoterade bolag. Tanken är att detta ska leda till ökad revisionskvalitet då ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka revisorernas oberoende. Detta för att revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhållande till sina klienters räkenskaper. Inom akademisk forskning är detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen är gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan råda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i så fall skulle rättfärdiga regleringarna från EU:s sida. Detta är intressant för revisionsbyråer, lagstiftare och företagens intressenter då det fortfarande råder ett akademiskt gap i Sverige kring detta. Vi studerar revisionsberättelser från 492 stora svenska bolag som gått i konkurs och ser ifall typ- II fel ökar under långa uppdrag. När en revisor begår ett typ- II fel så är det ett tecken på låg revisionskvalitet. Detta leder till besvarandet av vår forskningsfråga ifall revisionsuppdragens varaktighet har någon påverkan på revisionskvaliteten. Resultaten från vår studie indikerar att det inte råder ett direkt samband mellan längden på revisionsuppdragen och revisionskvaliteten. I övrigt fann vi också en anmärkningsvärd differens då vi utvidgat vår analys till en indelning i Big 4 och övriga byråer. Medan Big 4 byråernas revidering endast blir bättre med tiden så visar övriga byråer en tendens att vara sämre under långa revisionsuppdrag. Detta har en rad implikationer då börsnoterade bolag har mestadels Big 4 revisorer. Samtidigt kan det signalera att problematiken kring ett avtagande oberoende inom långa revisionsuppdrag endast är ett problem för mindre byråer. Nyckelord: Typ-II fel, revisionskvalitet, byrårotation, revisionsuppdragens varaktighet

I ett försök att stärka revisionsbyråers oberoende och därmed revisionskvaliteten har Europeiska Unionen infört en ny reform. Reformen innebär bland annat krav på byrårotation. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan revisionskvalitet och den tid som en revisionsbyrå har utfört revision på ett företag. Genom kvantitativ data från årsredovisningar i perioden år 2005-2014 undersöks 191 svenska börsnoterade företag. Företags redovisningskvalitet har analyserats genom en modifierad version av Jones-modellen där en låg grad av redovisningsmanipulation är ett mått på en högre redovisningskvalitet. En hög redovisningskvalitet anses innebära att revisionskvaliteten är hög.Då en revisionsbyrå har utfört revision under en kortare period finns det ett negativt samband med revisionskvalitet. Undersökningen visar även på att en längre uppdragslängd inte leder till en signifikant sämre revisionskvalitet. Studien visar följaktligen att byrårotation efter 10 år inte behöver ge en högre revisionskvalitet. En tänkbar policyimplikation är att en förlängning av denna 10-årsperiod ska tillåtas.

Revisionsbranschen har de senaste två decennierna varit under stark kritik i och med de omtalade revisonsskandalerna. Med anledning av detta har EU-kommissionen arbetat fram lagändringar som begränsar längden som både revisor och revisionsbyråer kan utföra sina uppdrag åt börsnoterade bolag. Lagändringarna kräver att börsnoterade bolag roterar påskrivande revisor efter 7 år, även kallat en revisorsrotation. Liknade begränsningar gäller för den sittande revisionsbyrån med en tidsbegränsning på 10 år för att sedan göra byrårotation. I studien undersöks hur börsnoterade bolag revisons- och rådgivningskostnader förändras av en frivillig rotation av både revisor och revisionsbyrå. Det är på grund av att ändringarna i lagen inte ännu fått effekt. Studiens syfte är att se om revisors- och byrårotation leder till att börsnoterade bolags kostnader från revisionsbyråerna ökar eller minskar i samband med en rotation. Den vetenskapliga metod som har använts i studien är en kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk synvinkel. Urvalet består av alla börsnoterade bolag som är listande på NASDAQ OMX Stockholm Large, Mid och Small Cap listor under åren 2007 till 2015. De teoretiska utgångspunkterna som används i studien kommer från liknade forskning från länder där liknande lagar har funnits sedan tidigare inom både revisors- och byrårotation.Studiens problemformulering är: Hur förändras revisons- och rådgivningskostnaderna direkt efter en rotation av revisor eller revisionsbyrå för de börsnoterade bolagen i Sverige? Resultatet i studien kunde inte visa på några specifika mönster i hur revisonskostnader förändras i och med en rotation av antigen revisor eller revisionsbyrå under de åren som studerades. Både revisors- och byrårotation visade på flera signifikanta resultat, dock var de varierande och visade både på positiva och negativa samband med revisionskostnader. Det gör det svårt att dra några egentliga slutsatser hur en frivillig rotation påverkar revisions- och rådgivningskostnaderna på kort sikt. För rådgivningskostnader visade två av de observerade åren signifikanta negativa resultat för en byrårotation. Det tyder på att börsnoterade bolag fick minskade kostnader i samband med byrårotation. Det går dock inte att säga om denna effekt beror på om de faktiskt fått ett lägre kostnader eller om det beror på att de har valt att inte anlita den nya revisorn i samma utsträckning för rådgivning.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan byrårotation och konkurs inom onoterade aktiebolag i Sverige. Metod: Studien har sin utgångspunkt från den positivistiska forskningsfilosofin och tillämpar en deduktiv ansats. Syftets tillhörande frågeställningar har undersökts genom en kvantitativ metod där studiens hypoteser testats genom deskriptiv statistik samt med hjälp av två olika Chi2-tester. Den insamlade datan berör ett årsspann på tio år, mellan år 2000 till 2007 av vilka primärdata hämtats från företags årsredovisningar och revisionsberättelser. Sekundärdata har hämtats från databasen Retriever. Populationen utgörs av 552 onoterade företag från Sverige, varav 174 stycken bolag har gått i konkurs och 360 stycken bolag fortfarande är aktiva. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns signifikant samband mellan företag som gått i konkurs och byrårotation. Detta resultat leder till studiens slutsats; konkursföretag i Sverige visar en större benägenhet till att byta revisionsbyrå och revisor än de som fortfarande är aktiva. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till ökad förståelse för sambandet mellan konkurs och byrårotation samt ifrågasätter nyttan i att byta revisionsbyrå och belyser viktiga faktorer som exempelvis företagsägare bör ta hänsyn till. Denna studie hoppas bidra till ökad diskussion kring företagsägares val att byta revisionsbyrå. Detta leder slutligen till att ägare på ett mer genomtänkt sätt kan fatta strategiska beslut gällande byte av revisionsbyrå. Förslag till fortsatt forskning: En begränsning i denna studie är populationen. Därmed föreslås en utökad population av totala observationer, gärna med ett längre tidsspann än i denna studie. Utförligare observationer gällande de finansiella nyckeltalens effekter av rotationsbyten är ett ytterligare förslag till fortsatt forskning. Vidare föreslås även forskning ur ett annat perspektiv, förslagsvis med fokus på de bakomliggande orsakerna till att företagsägare i onoterade aktiebolag väljer att byta revisionsbyrå.

Sedan 2016 gäller lagstiftningen om obligatorisk byrårotation. Syftet var att stärka revisorns oberoende. Kritiker menar dock att regleringen förstärker oberoendet på bekostnad av kvalitén. Detta innebär att det finns både möjligheter och svårigheter med obligatorisk byrårotation. Utifrån Agent-principalteorin och legitimitetsteorin har studien skapat förståelse för hur revisorns oberoende påverkas av hot, samt hur byrårotation påverkar oberoendet hos revisorn. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer med revisorer. Resultatet tyder på att revisorerna har en väl inarbetad professionell integritet i sin yrkesroll. Revisorerna är överens om att obligatorisk byrårotation förstärker oberoende genom att främst förhindra vänskapshot som riskerar att uppstå med en lång relation med en klient.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka börsnoterade företag som kan komma att behöva ändra sin rotationsfrekvens till följd av tvingande byrårotation. Studien syftar även till att undersöka förändringar i revisionsarvodet efter en byrårotation för att se om rotationen har gett en dyrare revision året efter. Metod: Uppsatsen studerar hur Large Cap-företag roterat revisionsbyrå under perioden 2002-2016. Vidare studeras även revisionsbyråers marknadskoncentration, hur revisionsarvodet förändras vid byrårotation samt revisionsarvodens storlek under 2016. Teoretiskt perspektiv: I studiens referensram tas revisorns oberoende och synen på detta upp. Viktiga punkter är bland annat uppdragslängden och relationen mellan revisor och klient. Empiri: 64 % av företagen hade blivit tvingade till åtgärd, om reglerna hade varit implementerade tidigare. 1,4 % av revisionstillfällena var med en revisor utanför Big Four. Storbanker har roterat 0,25 gånger under perioden jämfört med snittet på 0,62 per bolag. Ingen ökning i revisionsarvodet gick att se i samband med byrårotation. Slutsats: Rotationsfrekvensen kommer tvingas öka, och därmed bli en förlust av företagsspecifik kunskap. I följd av det kan även totala kostnaderna kopplade till revisionen stiga. Även om kundomsättningen ökar så är Big Four dominant. Det finns inga tecken på att marknadskoncentrationen skulle vidgas av byrårotation. Studien finner ingen koppling mellan byrårotation och stigande revisionskostnader efter att ha undersökt de 51 byrårotationer som gjorts under den studerade perioden. En anledning till att det inte setts stiga kan vara att revisionsbyråerna har slagit ut kostnaden för inlärningsperioden över flera år, en kalkyl som nu kan komma att ändras när uppdragstiden är tidsbegränsad.