I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift. Andelen utfärdade varningar är även lika för stora och små byråer. Resultatet visar att det inte föreligger någon skillnad i revisionskvalitet mellan lång och kort uppdragstid respektive stora och små revisionsbyråer. Slutsatsen är att byrårotation inte leder till förbättrad kvalitet på revisionen.

Revisorns oberoende har diskuterats och ifrågasatts flitigt under många år då det är väldigt viktigt att revisorn behåller sitt oberoende främst vid utförandet av konsulttjänster. Enligt många forskare tenderar en revisor att riskera sitt oberoende mer på mindre revisionsbyråer då mindre revisionsbyråer är mer beroende av sina klienter. Dessutom kan revisorer på små revisionsbyråer enklare än stora revisionsbyråer utveckla en vänskapsrelation med klienterna på grund av byråns storlek vilket påverkar revisorns oberoende negativt. Syftet med studien är att bidra till förståelse kring hur revisorer på små, medelstora och stora revisionsbyråer upplever hot mot oberoendet samt undersöka om det finns skillnader i de olika byråstorlekarna. Studien baseras på kvalitativ forskning och för att kunna tolka revisorns uppfattningar har sex intervjuer genomförts med revisorer som arbetar på små, medelstora samt stora revisionsbyråer. De huvudsakliga slutsatserna som studien kom fram till är att storleken inte är betydande för upplevelse av hot mot oberoendet. Revisorerna på de olika byråerna av olika storlek upplevde liknande hot. Resultatet av undersökningen tyder däremot på att andra faktorer som erfarenhet, ålder och storlek på staden där revisionsbyrån är verksam, kan påverka revisorernas upplevelse av oberoende. / The auditor’s independence has been widely discussed and questioned for many years, since it is very important that the auditor does not risk his independence for instance when he is providing consulting services. The auditors’ independence is more at risk in smaller companies according to many researchers as they consider that smaller companies are more dependent on their clients and that there is a higher riskto bond with their clients and develop a friendship because of their small size. The purpose of this study is to investigate how auditors experience and reflect on independence threats and if there is a difference between smaller, medium and bigger auditor firms. The study is based on qualitative research and in order to interpret the auditor's experience, six interviews have been conducted with auditors working at small, medium and large auditing firms. The findings indicate that the size does not affect their independence. Instead the experience, age and the size of the city does. Therefor our proposals for future research could be to do a similar qualitative study but to focus on these factors too.

Revisorns oberoende är en komplex fråga. Där problematiken är att revisorn själv ska bedöma huruvida denne riskerar sitt oberoende eller inte. Då det inte finns något hjälpmedel som täcker alla möjliga jävshot mot oberoendet får revisorn i många fall själv göra denna komplexa bedömning när det kommer till situationer som inte finns tydligt angivna i analysmodellen eller lagen (1999:1079). ”Gråzoner” har vi valt att kalla dessa otydliga situationer. Syftet med studien är att utifrån revisorns perspektiv, förklara gränsen för oberoende. För att undersöka gränsen för revisorns oberoende har studien använt sig utav en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där tidigare forskning och teorier lagt grunden för studiens hypoteser. För att testa hypoteserna empiriskt har det gjorts en surveyundersökning i form utav en webbenkät som skickades ut till alla registrerade revisorer på FAR:s hemsida vilket resulterade i 196 svar. På den insamlade empirin gjordes en faktoranalys där revisorns oberoende delades in i 4 komponenter: Ytlig social interaktion, klientbekostad händelse, små gåvor och föreningstillhörighet. För att undersöka sambanden mellan komponenterna och de variabler hypoteserna bygger på (kön, erfarenhet, byråstorlek och geografi) gjordes en regressionsanalys och en hypotesprövning. Där hypotesprövningen visar att gränsen för oberoendet varierar för våra test variabler beroende på vilken typ av situation det handlar om. Resultatet visar att gränsen för oberoendet möjligtvis kan dras någonstans mellan att få en händelse bekostad av sin klient och att delta i ytliga sociala interaktioner eller att få små gåvor skänkta av sin klient. / The auditor independence is a complex matter. The problem is that the auditor should assess whether he or she risks their independence. There is no possibility to cover all threats to independence. The auditor may in many cases make this complex assessment in situations that are not clearly stated in the model of analysis or the law (1999: 1079). We have chosen to call these unclear situations “grey zones”. The purpose of the study is to explain the limit of independence from the auditor's perspective. In order to examine the limit of the independence of the auditor, the study has used a quantitative research strategy with a deductive approach in which previous research and theories laid the foundation for the hypotheses. To test the hypotheses empirically, a survey has been conducted in the form of a web poll that was sent to all registered auditors on FAR's website, resulting in 196 responses. A factor analysis was made where the auditor's independence was divided into 4 components: Strong social interaction, client-driven event, small gifts and association. To investigate the relationships between components and variables, that the hypotheses are based on (gender, experience, agency size and geography), a regression analysis and a test of hypotheses were made. The test of hypotheses shows that the limit of independence variates depending on the situation. Results show that the limit of independence possibly could be drawn between getting a paid experience from a client and the participation in strong social interaction or receiving small gifts from a client.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet). Studien är kvantitativ och våra data omfattar 4718 aktiebolag, varav 1809 är finansiellt stressade, som gick i konkurs 2010. Genom Chi 2 test ser vi att träffsäkerheten på GC-varningar ligger på 17 procent och anmärkningar på finansiell stress på 82 procent. På samma sätt men med ytterligare hjälp av sambandsstyrka genom P-värden har vi kommit fram till våra andra resultat. Det finns ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och storleken på byrån. Det finns även ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och byrå inom kategorin stora byråer, ett visst samband inom kategorin medelstora byråer men inget samband inom kategorin små byråer. Det finns inget samband mellan andelen anmärkningar på finansiell stress och storleks-kategori eller mellan byråerna inom de olika kategorierna. Enligt vårt resultat har stora byråer högre revisionskvalité än medelstora och små byråer gällande GC-varningar, men vi finner inga skillnader mellan storlekskategorierna gällande anmärkning på finansiell stress. Vi finner även att kvalité med avseende på GC-varningar inte är homogen mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Våra slutsatser är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg, men skulle kunna öka om revisorn kompletterar svårbedömd information med verifierbar information samt att etablerade metoder för GC-bedömningar infördes. Revisionskvalitén inom stora byråer är inte homogen, vilket kan bero på att de enskilda byråerna inom kategorin använder olika arbetssätt, som medför kvalitetsskillnader. / The international accuracy of Going Concern-warnings (GC-warnings) is as low as 40 percent, although studies show the accuracy is even lower in Sweden, under 20 percent. The four biggest accounting firms in the world advertise their knowledge of industry and a number of studies say that they have higher audit quality than the smaller firms. Meanwhile there are studies that claim that there are no differences in quality between them and the smaller firms. In this study we aim to test if the large firms have higher auditing quality than the medium and small firms and to test if there is any difference within the three categories. We measure quality as GC-warnings and a remark on financial stress (a remark on the equity being lower than 50 percent of the share capital). The study is quantitative and our data consists of 4718 limited companies, and 1809 financially stressed limited companies, which went bankrupt 2010. We measured the GC-warning accuracy to 17 percent and the remark on financial stress to 82 percent by using a Chi square test. We used the same test but added P-value to check the strength on the rest of the results. There is a very strong connection between the share of GC-warnings and the size of the accounting firm. There is also a very strong connection between the share of GC-warnings and the different firms within the large category. However there was only a weak connection between the different firms within the medium size and no connection at all within the small category. There is no connection at all between remarks on financial stress and either the firm size or within the firm size categories. According to our results, large audit firms have higher audit quality than medium and small firms concerning GC-warnings, but there are no differences between and within the categories concerning remarks on financial stress. We also find that quality concerning GC-warnings is not homogeneous between the different audit firms within each category. Our conclusions are that the accuracy on GC-warnings is low but it could increase if the auditors complement imponderable information with verifiable information and if methods for GC-judgments were established. The audit quality within large firms is not homogeneous which may be due to that the different audit firms within the categories use different ways to work, which causes differences in audit quality.