<p>Frågan angående revisorns oberoende har diskuterats sedan revisionen infördes. Nu har debatten fått ny fart efter diverse företagsskandaler och den 1 januari 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Revisorerna måste nu inför varje uppdrag pröva om det finns risker att rubba förtroendet för hans eller hennes självständighet respektive opartiskhet. Detta görs med hjälp av den så kallade analysmodellen då man utgår från egenintressehot, självgranskningshot, partställningshot, vänskapshot och skrämselhot.</p><p>Rubbas förtroendet ska revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget, såvida inte särskilda omständigheter medför att hans eller hennes oberoende inte har någon anledning att ifrågasättas. Revisorerna kan även vidtaga motåtgärder för att eliminera hot mot opartiskhet och självständighet.</p><p>Vårt syfte med det här arbetet är att beskriva analysmodellen och hur den fungerar i praktiken. Hur den upplevs av revisorerna, om den fyller sin funktion eller om det behövs ytterligare lagregleringar.</p><p>Vi studerade först relevant teori inom ämnesområdet, för att sedan utföra empiriska undersökningar som kopplas samman med teorin för analys och slutsatser. Vi ansåg det mest lämpligt att använda en kvalitativ metod då vi tyckte att intervjuformen var att föredra då vår avsikt var att analysera analysmodellen och dess funktion mer ingående. Vi är medvetna om att den kvalitativa metoden ger subjektiva svar och använder därför intervjusvaren som exempel för att påvisa hur respektive revisor uppfattar fördelar och nackdelar med analysmodellen, med avseende på oberoendehoten. Vi kan inte ur det lilla urval vi undersökt dra slutsatsen att de uppfattningar vi finner är generella, även om dessa kan delas av andra.</p><p>Enligt vår undersökning är det en fördel att analysmodellen infördes. Fördelen är att det har tänkts till ytterligare ett led när det gäller oberoendet. Vid införandet uppfattades den som svårtolkad och besvärlig, det krävdes mer tid och utbildning, men nu går den på rutin och fungerar väl i praktiken då den finns inbyggd i revisorernas revisionsprogram. Den fungerar bra som stöd och hjälpmedel för att hantera oberoendet, den ger även mer utrymme för individuell bedömning i varje uppdrag. Analysmodellen är fullt tillräcklig för att hantera oberoendehoten och det behövs inga ytterligare lagar och regler. Slutsatsen som vi kommer fram till utifrån detta är att i det stora hela kan man lita på revisorernas oberoende.</p>

Frågan angående revisorns oberoende har diskuterats sedan revisionen infördes. Nu har debatten fått ny fart efter diverse företagsskandaler och den 1 januari 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Revisorerna måste nu inför varje uppdrag pröva om det finns risker att rubba förtroendet för hans eller hennes självständighet respektive opartiskhet. Detta görs med hjälp av den så kallade analysmodellen då man utgår från egenintressehot, självgranskningshot, partställningshot, vänskapshot och skrämselhot. Rubbas förtroendet ska revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget, såvida inte särskilda omständigheter medför att hans eller hennes oberoende inte har någon anledning att ifrågasättas. Revisorerna kan även vidtaga motåtgärder för att eliminera hot mot opartiskhet och självständighet. Vårt syfte med det här arbetet är att beskriva analysmodellen och hur den fungerar i praktiken. Hur den upplevs av revisorerna, om den fyller sin funktion eller om det behövs ytterligare lagregleringar. Vi studerade först relevant teori inom ämnesområdet, för att sedan utföra empiriska undersökningar som kopplas samman med teorin för analys och slutsatser. Vi ansåg det mest lämpligt att använda en kvalitativ metod då vi tyckte att intervjuformen var att föredra då vår avsikt var att analysera analysmodellen och dess funktion mer ingående. Vi är medvetna om att den kvalitativa metoden ger subjektiva svar och använder därför intervjusvaren som exempel för att påvisa hur respektive revisor uppfattar fördelar och nackdelar med analysmodellen, med avseende på oberoendehoten. Vi kan inte ur det lilla urval vi undersökt dra slutsatsen att de uppfattningar vi finner är generella, även om dessa kan delas av andra. Enligt vår undersökning är det en fördel att analysmodellen infördes. Fördelen är att det har tänkts till ytterligare ett led när det gäller oberoendet. Vid införandet uppfattades den som svårtolkad och besvärlig, det krävdes mer tid och utbildning, men nu går den på rutin och fungerar väl i praktiken då den finns inbyggd i revisorernas revisionsprogram. Den fungerar bra som stöd och hjälpmedel för att hantera oberoendet, den ger även mer utrymme för individuell bedömning i varje uppdrag. Analysmodellen är fullt tillräcklig för att hantera oberoendehoten och det behövs inga ytterligare lagar och regler. Slutsatsen som vi kommer fram till utifrån detta är att i det stora hela kan man lita på revisorernas oberoende.

BAKGRUND: Revisorns oberoende är en av grundförutsättningarna för att revisorn ska kunna utföra sitt arbete på ett oklanderligt vis och ge samhället en rättvisande bild av företagen. Skandalerna kring Enron och HQ Bank har belyst oberoendefrågan under senare tid. Skandalen kring HQ Bank har lagt fokus och haft en negativ inverkan på förtroendet för den svenska revisionsbranschen. Ytterligare arbete har därför påbörjats gällande oberoendefrågan. Vi har valt att i studien utgå ifrån analysmodellen vilket är ett hjälpmedel för att säkerställa revisorns oberoende, modellen innefattar tre steg för revisorn att följa. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan revisionsbyråns storlek och revisorns oberoende. Har revisionsbyråns storlek och revisorns oberoende ett samband då revisorn granskar små företag? SYFTE: Syftet med studien är att beskriva om det finns skillnader mellan revisorer verksamma vid små respektive stora revisionsbyråer gällande oberoendefrågan, utifrån analysmodellen. Genom att gå på djupet med enskilda individer vill vi få en förståelse över hur revisorer uppfattar oberoendet. Vi vill även bygga upp en förståelse för hur revisorerna hanterar beroendeställningar som kan uppkomma. PROBLEMFORMULERING: Hur uppfattar och hanterar revisorer vid små respektive stora revisionsbyråer, som reviderar små företag oberoendefrågan utifrån analysmodellen? METOD: Studien är grundad på en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom sex besöksintervjuer med auktoriserade och godkända revisorer i Hallands län. Intervjuer har genomförts med tre små samt tre stora revisionsbyråer för att möjliggöra en jämförelse. Samtliga revisorer reviderar små företag. RESULTAT: Vi kan konstatera att uppfattningarna gällande revisorns oberoende och analysmodellens utformning inte skiljer sig nämnvärt åt mellan revisorer som är verksamma vid små respektive stora revisionsbyråer. Skillnader kan däremot urskiljas i hanteringen av beroendeställningar. Vi kan fastställa att egenintressehotet och vänskapshotet hanteras olika beroende på revisionsbyråns storlek. Även motåtgärderna och dokumentationen genomförs på olika vis till följd av att de små respektive stora revisionsbyråerna har olika resurser att tillgå.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Revisorns oberoende har debatterats lika länge som revisionsyrket existerat och under de senaste åren har frågan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrågasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehållande den så kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagändringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger några skillnader mellan stora och små revisionsbyråer avseende dessa aspekter.</p><p>Teorin som uppsatsen bygger på består av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad. Syftet besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod bestående av fyra personliga intervjuer, varav två med revisorer verksamma vid små byråer och de andra två med revisorer verksamma vid stora byråer.</p><p>Utifrån det empiriska materialet har vi dragit slutsatserna att det i stort sett tycks råda en enhetlig uppfattning kring oberoendebegreppet. Av de skilda uppfattningar som förekom finner vi att en, frågan kring huruvida ett fullständigt oberoende kan uppnås, kan hänföras till revisionsbyråernas storlek. Det konstateras vidare att det inte råder någon överensstämmelse bland revisorerna avseende uppfattning om och tillämpning av analysmodellen, samt att det generellt sett råder en enhetlig uppfattning kring hur den nuvarande lagen upplevs i jämförelse med den gamla. Avseende analysmodellen finner vi att majoriteten av de skilda uppfattningar som konstaterats kan kopplas till byråernas storlek.</p><p> </p> / <p>Auditor independence has been debated for as long as the audit profession has existed. In past years the issue has become highly topical. An underlying factor has been a number of corporate scandals contributing to the auditor's independence being questioned. In order to ensure auditor independence a new Auditor Act, containing the so-called analysis model, was established in January 1, 2002. This paper aims to investigate if there is a uniform view of the concept of independence, the analysis model and the law reform among auditors. It also intends to investigate if there are any differences between large and small auditing firms regarding these aspects.</p><p>The theoretical framework which the paper is based upon consists of debates regarding the auditor's independence and a description of the analysis model and its structure. The purpose is answered by a qualitative method consisting of four personal interviews, two with auditors working at small firms and the other two with auditors working at large firms.</p><p>Based on the empirical findings, we have reached the conclusion that it more or less seems to exist a uniform view of the concept of independence. Of the different views that did occur we find that one, the question concerning if full independence can be achieved, can be assigned to the auditing firms' size. Furthermore, it is established that there is no consistency among the auditors' perception and application of the analysis model, and that it generally exists a uniform perception of how the current law is seen in comparison with the old one. Concerning the analysis model, we find that the majority of the different views that have been found can be linked to the firms' size.</p>

<p>Revisorers oberoende är ett av de mest omdiskuterade områdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehållande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehåller en så kallad analysmodell. Rätt tillämpad ska modellen fungera som ett hjälpmedel för revisorerna och revisionsbyråerna vid hanteringen av oberoendefrågor. Utifrån de skillnader som finns mellan de två lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förändrats? Har lagändringen inneburit sådana förändringar, vilket motiverar lagändringen såhär i efterhand?</p><p>Vårt övergripande syfte är att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frågeställningar beträffande deras opartiskhet och självständighet, utifrån de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen. Vi vill även studera hur revisorerna ser på sin roll som både rådgivare och granskare. Skulle detta kunna leda till att revisorernas opartiskhet och självständighet är hotad?</p><p>Eftersom vi har för avsikt att få fram revisorernas åsikter kring, samt hantering av den gamla respektive den nya revisorslagen, har vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsansats. Vi har använt oss av ett så kallat tillfällighetsurval på totalpopulationen, där vi erhållit sju respondenter som medverkat vid våra intervjuer.</p><p>Vår studie visar att de två främsta skillnaderna som påverkat de tillfrågade revisorernas arbete och tillvägagångssätt vid val av revisionsuppdrag, är dokumentationskravet, samt lagstiftningen om rådgivningstjänster. Analysmodellen ger upphov till subjektiva tolkningar, vilket leder till olika följder beroende på vem som genomför modellen. Det kommer att ta lång tid att bygga upp praxis, så att gränsdragningarna kring oberoendehoten blir klara och tydliga.</p> / <p>Auditors independence is one of the most debated areas within the whole audit-field. In January of 2002, the old audit-law, containing the so-called prohibitory catalogues, where replaced by a new law. This new law had a new approach called the analysis model. By using this model auditors will have good help in the handling of auditors independence and questions in this area. By focusing on the differences between the two laws, our goal is to study if auditors daily work has changed, in the work of choosing assignments. Have the law alteration implied a change for the better, which motivate the law alteration afterwards?</p><p>Our overriding purpose is to examine how auditors give expression to scenarios and questions about their disinterest and independence, from the differences between the earlier prohibitory catalogues and the new analysis model. We also want to study how auditors observe their own role both as adviser and inspector. Could this result in that auditos disinterest and independence is threatened?</p><p>Since we intend to learn about the auditors opinions and managing around the old and the new audit-law, we have chosen to use a qualitative study. We have used a so-called coincidence selection method on our total population, in which we received seven respondents who has participated in our interviews.</p><p>Our study shows that the two main differences that has affected the consulted auditors work and approach within their choice of assignment, is the documentation-demand and the law about advising. The analysis model cause subjective interpretations, which leads to different consequences depending on who will perform the model. It is going to take a long time before the model is fully usable.</p>

No description available.