<p>Revisorers oberoende är ett av de mest omdiskuterade områdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehållande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehåller en så kallad analysmodell. Rätt tillämpad ska modellen fungera som ett hjälpmedel för revisorerna och revisionsbyråerna vid hanteringen av oberoendefrågor. Utifrån de skillnader som finns mellan de två lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förändrats? Har lagändringen inneburit sådana förändringar, vilket motiverar lagändringen såhär i efterhand?</p><p>Vårt övergripande syfte är att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frågeställningar beträffande deras opartiskhet och självständighet, utifrån de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen. Vi vill även studera hur revisorerna ser på sin roll som både rådgivare och granskare. Skulle detta kunna leda till att revisorernas opartiskhet och självständighet är hotad?</p><p>Eftersom vi har för avsikt att få fram revisorernas åsikter kring, samt hantering av den gamla respektive den nya revisorslagen, har vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsansats. Vi har använt oss av ett så kallat tillfällighetsurval på totalpopulationen, där vi erhållit sju respondenter som medverkat vid våra intervjuer.</p><p>Vår studie visar att de två främsta skillnaderna som påverkat de tillfrågade revisorernas arbete och tillvägagångssätt vid val av revisionsuppdrag, är dokumentationskravet, samt lagstiftningen om rådgivningstjänster. Analysmodellen ger upphov till subjektiva tolkningar, vilket leder till olika följder beroende på vem som genomför modellen. Det kommer att ta lång tid att bygga upp praxis, så att gränsdragningarna kring oberoendehoten blir klara och tydliga.</p> / <p>Auditors independence is one of the most debated areas within the whole audit-field. In January of 2002, the old audit-law, containing the so-called prohibitory catalogues, where replaced by a new law. This new law had a new approach called the analysis model. By using this model auditors will have good help in the handling of auditors independence and questions in this area. By focusing on the differences between the two laws, our goal is to study if auditors daily work has changed, in the work of choosing assignments. Have the law alteration implied a change for the better, which motivate the law alteration afterwards?</p><p>Our overriding purpose is to examine how auditors give expression to scenarios and questions about their disinterest and independence, from the differences between the earlier prohibitory catalogues and the new analysis model. We also want to study how auditors observe their own role both as adviser and inspector. Could this result in that auditos disinterest and independence is threatened?</p><p>Since we intend to learn about the auditors opinions and managing around the old and the new audit-law, we have chosen to use a qualitative study. We have used a so-called coincidence selection method on our total population, in which we received seven respondents who has participated in our interviews.</p><p>Our study shows that the two main differences that has affected the consulted auditors work and approach within their choice of assignment, is the documentation-demand and the law about advising. The analysis model cause subjective interpretations, which leads to different consequences depending on who will perform the model. It is going to take a long time before the model is fully usable.</p>

Revisorers oberoende är ett av de mest omdiskuterade områdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehållande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehåller en så kallad analysmodell. Rätt tillämpad ska modellen fungera som ett hjälpmedel för revisorerna och revisionsbyråerna vid hanteringen av oberoendefrågor. Utifrån de skillnader som finns mellan de två lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förändrats? Har lagändringen inneburit sådana förändringar, vilket motiverar lagändringen såhär i efterhand? Vårt övergripande syfte är att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frågeställningar beträffande deras opartiskhet och självständighet, utifrån de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen. Vi vill även studera hur revisorerna ser på sin roll som både rådgivare och granskare. Skulle detta kunna leda till att revisorernas opartiskhet och självständighet är hotad? Eftersom vi har för avsikt att få fram revisorernas åsikter kring, samt hantering av den gamla respektive den nya revisorslagen, har vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsansats. Vi har använt oss av ett så kallat tillfällighetsurval på totalpopulationen, där vi erhållit sju respondenter som medverkat vid våra intervjuer. Vår studie visar att de två främsta skillnaderna som påverkat de tillfrågade revisorernas arbete och tillvägagångssätt vid val av revisionsuppdrag, är dokumentationskravet, samt lagstiftningen om rådgivningstjänster. Analysmodellen ger upphov till subjektiva tolkningar, vilket leder till olika följder beroende på vem som genomför modellen. Det kommer att ta lång tid att bygga upp praxis, så att gränsdragningarna kring oberoendehoten blir klara och tydliga. / Auditors independence is one of the most debated areas within the whole audit-field. In January of 2002, the old audit-law, containing the so-called prohibitory catalogues, where replaced by a new law. This new law had a new approach called the analysis model. By using this model auditors will have good help in the handling of auditors independence and questions in this area. By focusing on the differences between the two laws, our goal is to study if auditors daily work has changed, in the work of choosing assignments. Have the law alteration implied a change for the better, which motivate the law alteration afterwards? Our overriding purpose is to examine how auditors give expression to scenarios and questions about their disinterest and independence, from the differences between the earlier prohibitory catalogues and the new analysis model. We also want to study how auditors observe their own role both as adviser and inspector. Could this result in that auditos disinterest and independence is threatened? Since we intend to learn about the auditors opinions and managing around the old and the new audit-law, we have chosen to use a qualitative study. We have used a so-called coincidence selection method on our total population, in which we received seven respondents who has participated in our interviews. Our study shows that the two main differences that has affected the consulted auditors work and approach within their choice of assignment, is the documentation-demand and the law about advising. The analysis model cause subjective interpretations, which leads to different consequences depending on who will perform the model. It is going to take a long time before the model is fully usable.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse?</p><p>Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län.</p><p>Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient.</p><p>Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende. Av de företag som har erfarenhet av både små och stora revisionsbyråer upplever drygt hälften att den mindre byrån är mer tillmötesgående och mer personlig. Storleken på revisionsbyrån verkar vara av mindre betydelse för de tillfrågade företagen, det är snarare tillgång eller avsaknad av resurser som är av vikt då små revisionsbyråer sällan har tillräckligt med resurser för att kunna bistå stora företag. Samtliga företag menar att revisorn finns där för att hjälpa företaget och en majoritet menar att revisorns intresse ligger närmast företagets. Slutligen har undersökningarna som gjorts visat att den uppställda hypotesen inte kan verifieras då knappt en tredjedel av de undersökta företagen har tillräckliga erfarenheter för att kunna besvara huruvida den ställda hypotesen är sann eller inte. Samtidigt kan hypotesen inte heller falsifieras då mer än hälften av dessa faktiskt ger den stöd.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse? Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län. Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient. Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende. Av de företag som har erfarenhet av både små och stora revisionsbyråer upplever drygt hälften att den mindre byrån är mer tillmötesgående och mer personlig. Storleken på revisionsbyrån verkar vara av mindre betydelse för de tillfrågade företagen, det är snarare tillgång eller avsaknad av resurser som är av vikt då små revisionsbyråer sällan har tillräckligt med resurser för att kunna bistå stora företag. Samtliga företag menar att revisorn finns där för att hjälpa företaget och en majoritet menar att revisorns intresse ligger närmast företagets. Slutligen har undersökningarna som gjorts visat att den uppställda hypotesen inte kan verifieras då knappt en tredjedel av de undersökta företagen har tillräckliga erfarenheter för att kunna besvara huruvida den ställda hypotesen är sann eller inte. Samtidigt kan hypotesen inte heller falsifieras då mer än hälften av dessa faktiskt ger den stöd.

<p>2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.</p>

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.