1 |
Revisorns anmälningsskyldighetGeorge, Hedro, Josefson, Michael, Malaki, Bachar January 2007 (has links)
No description available.
|
2 |
Revisorns anmälningsskyldighetGeorge, Hedro, Josefson, Michael, Malaki, Bachar January 2007 (has links)
No description available.
|
3 |
Att ha revisor eller att inte ha revisor : En studie om företags frivilliga val att anlita en revisorXu, Kelly, Agnesjö, Elin January 2016 (has links)
Revision har varit en omtalad diskussion sedan länge där revisorer och redovisningskonsulter har haft skilda åsikter för huruvida det är givande eller inte att ha en revisor i sitt företag. I Sverige hade alla aktiebolag revisorsplikt fram till år 2010 när en lagförändring inträffade. De företag som inte uppnådde minst två av följande kriterier två år i följd fick valet av att bestämma om de ville ha en revisor eller inte. Kriterierna är som följer: Max 3 anställda i medeltal Balansomslutningen får inte övergå 1,5 miljoner kronor Omsättningen får inte övergå 3 miljoner kronor Endast 20 % av de nystartade små företagen år 2013 valde att anlita en revisor. Av de befintliga företagen utan revisionsplikt valde 54 % att fortsätta använda sig av en revisor. Den stora minskningen av användandet av revisor väcker frågan om det finns faktorer som kännetecknar företag som väljer att fortsätta anlita en revisor. Undersökningen genomfördes baserat på en kvantitativ studie där fem faktorer identifierades; tillväxt på nettoomsättning, tillväxt på antalet anställda, tillväxt på balansomslutning, tidigare oren revisionsberättelse samt bankfinansiering. Faktorerna undersöktes genom granskning av årsredovisningar för åren 2010-2012 för 200 stycken företag utan revisorsplikt som har revisor och som inte har revisor. Efter empiri insamlingen utfördes en statistisk analys i form av ett oparat t-test. Resultatet visade att tillväxten på antalet anställda, tillväxten på balansomslutningen samt bankfinansieringen var faktorer som kännetecknar företag utan revisorsplikt med revisor. De företag utan revisorsplikt med revisor hade i genomsnitt lägre tillväxt på antalet anställda, balansomslutning och bankfinansiering i jämförelse med de företag som inte hade revisor. Kännetecken för valet av att behålla en revisor efter lagförändringen 2010 är därmed tillväxt på antalet anställda, tillväxt på balansomslutning och bankfinansiering. / Auditing has been a highly discussed topic throughout the years and different opinions on whether it is necessary or not to have an auditor for firms have been debated. In Sweden, it was mandatory to have an auditor until the year of 2010 when the law for small firms changed. Nowadays, small companies are defined by: A maximum of 3 employees in average A maximum of 1,5 million SEK in total assets A maximum of 3 million SEK in revenue and they can freely choose whether or not to have an auditor. Since the abolition of mandatory audit duty for small companies caused a decrease in use of an auditor it is of interest to gain knowledge of what kind of characteristics that signifies the firm’s choice to continue to employ an auditor. The study was performed using a quantitative method where five characteristics were identified. These characteristics were the growth on net revenue, the growth on number of employees, the growth on total assets, qualified audit reports, and bank financing. The chosen characteristics were examined by reviewing annual reports for the years 2010-2012. 200 firms were chosen from our population, 100 without audit duty with an auditor, and 100 without audit duty without an auditor. After the data were collected a statistical analysis was performed by making an independent t-test. The results showed that the growth on number of employees, growth on total assets, and bank financing were characteristics that characterizes firms without audit duty with an auditor. The firms without audit duty with an auditor had in general lower growth on number of employees and total assets compared to the firms without audit duty without an auditor. The characteristics identified in this study for the choice of having an auditor without audit duty after the law change in 2010 is therefore: growth on number of employees, growth on total assets, and bank financing.
|
4 |
Att agera på förväntningsgapet mellan revisionsprofessionen och intressenter : en uppsats som behandlar ansvarsfrihet och förväntningarna på en revisors ansvarBengtsson, Cecilia January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Den första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.</p><p>Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.</p><p>Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden. Diskussionerna och analysen i detta arbete har utgått såväl från intressenternas perspektiv som från revisorernas och empirin är utarbetad med ett explorativt och deskriptivt tillvägagångssätt.</p><p>Arbetet syftar till att besvara frågeställningar angående Ansvarsfrihet, attityder om revisorns ansvar från ett flertal perspektiv samt begreppet förväntningsgap. Den teoretiska referensramen gör läsaren införstådd med den teoretiska aspekten om dessa huvudpunkter i arbetet genom att presentera information från de valda materialkällorna. I arbetets empiriska del framkommer ett flertal respondenters attityder och åsikter om en revisors ansvar bland annat och respondenterna representerar flera grupper av ett samhälles intressenter. Vidare analyseras respondenternas svar med utgångspunkt i den teoretiska referensramen där diverse tidigare studier belyser förväntningsgapet mellan revisionsprofessionen och intressenter. Slutligen mynnar analysen ut i flertalet konkreta förslag med inslag från såväl marknadsföringens som revisions- och redovisningens forskningsområde. Dessa konkreta förslag till hur förväntningsgapet kan minskas är arbetets huvudsakliga bidrag till forskningen som i nuläget är ett tämligen outforskat område.</p>
|
5 |
Att agera på förväntningsgapet mellan revisionsprofessionen och intressenter : en uppsats som behandlar ansvarsfrihet och förväntningarna på en revisors ansvarBengtsson, Cecilia January 2008 (has links)
Sammanfattning Den första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus. Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation. Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden. Diskussionerna och analysen i detta arbete har utgått såväl från intressenternas perspektiv som från revisorernas och empirin är utarbetad med ett explorativt och deskriptivt tillvägagångssätt. Arbetet syftar till att besvara frågeställningar angående Ansvarsfrihet, attityder om revisorns ansvar från ett flertal perspektiv samt begreppet förväntningsgap. Den teoretiska referensramen gör läsaren införstådd med den teoretiska aspekten om dessa huvudpunkter i arbetet genom att presentera information från de valda materialkällorna. I arbetets empiriska del framkommer ett flertal respondenters attityder och åsikter om en revisors ansvar bland annat och respondenterna representerar flera grupper av ett samhälles intressenter. Vidare analyseras respondenternas svar med utgångspunkt i den teoretiska referensramen där diverse tidigare studier belyser förväntningsgapet mellan revisionsprofessionen och intressenter. Slutligen mynnar analysen ut i flertalet konkreta förslag med inslag från såväl marknadsföringens som revisions- och redovisningens forskningsområde. Dessa konkreta förslag till hur förväntningsgapet kan minskas är arbetets huvudsakliga bidrag till forskningen som i nuläget är ett tämligen outforskat område.
|
6 |
Värdet av att behålla revisionen : En kvalitativ studie gällande bakomliggande faktorer till varför små företag väljer att behålla revisionenJohansson, Malin, Abdulkader, Haivek January 2014 (has links)
Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om revision är en nödvändighet eller inte. Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering.
|
7 |
Nya direktiv för små aktiebolag? : - ett ägarperspektivLax, Catarina, Eklund, Anneli January 2006 (has links)
Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker. I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län. Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision. Vidare framkom att de vanligaste argumenten för revision är att den ses som ett kvitto eller kvalitetsstämpel. 74 procent av ägarna uppger att de skulle fortsätta revideras om revisionsplikten avskaffades, detta då nyttan upplevs vara större än kostnaden. Dock anser 68 procent att revision bör vara efterfrågebaserad istället för tvingande. Mikrobolagen upplever revisorns roll som övervägande granskande. Emellertid spelar även rådgivning en stor roll, då hela 89 procent av respondenterna anser att reglerna för mikrobolag är alltför komplexa och hjälp behövs från kompetent rådgivare. Sannolikheten att mikrobolagen skulle vända sig till en redovisningsbyrå istället för revisionsbyrå om plikten avskaffas är enligt 44 procent stor eller mycket stor. 13 procent skulle inte alls kunna tänka sig ett byte. Slutsatsen är att mikrobolagen upplever revision som positivt och att de skulle fortsätta revideras om plikten avskaffades, dock vill de flesta att revisionen ska vara frivillig och efterfrågebaserad, vilket för en del mikrobolag skulle innebära ett byte från att ha anlitat en revisionsbyrå för revisions- och rådgivningstjänster till att istället vända sig till en redovisningsbyrå. / Sweden has today 300 000 limited companies of which 80-85 percent are considered as micro companies with less than 10 employees and a yearly turnover not larger than 3 million SEK. The micro companies are therefore of great importance for Swedish business life and development of Swedish society. The requirements for these companies’ growth and development should therefore be supported, which require that regulations are adapted to their conditions. Statutory audit for small private limited companies is one of the simplifications of regulations that is discussed, where the benefits and costs of audit are in focus. The purpose of this thesis is to describe how owners of micro companies perceive statutory audit, to examine how they chose to act if it is abolished, and to analyze underlying causes. In this thesis a quantitative method was used since the numbers of occur-rences of certain actions were examined. The empirical study was constructed as a web based questionnaire sent to 200 micro companies in Jönköping County. The results show that owners of micro companies perceive greatest benefits from audit compared to other interested parties, however, the government and municipality also are considered as benefiting from audit. Further, the most common arguments pro audit are that audit is considered as a receipt or a quality guarantee. 74 percent of the owners state that they would continue to demand audit even if the statutory audit was abolished, since the benefits are perceived as greater than the costs. However, 68 percent believe that audit should be based on demand instead of being compulsory. The micro compa-nies experience the role of the auditor as mainly reviewing. Though, the role as adviser is also of great importance when as much as 89 percent of the respon-dents believe that small companies’ regulations are too complex and that help from a qualified advisor is needed. The probability that micro companies would turn to a firm of accountancy instead of a firm of audit if the obligation was abolished is according to 44 percent large or very large. 13 percent would not consider a change at all. The conclusion is that micro companies perceive audit as a positive service, and that they still would be reviewed if the obligation was abolished. Though, most of the companies want audit to be voluntary and based on demand, which to some micro companies would imply a change from consulting a firm of audit for accounting and consulting services, and instead turn to a firm of accountancy.
|
8 |
Nya direktiv för små aktiebolag? : - ett ägarperspektivLax, Catarina, Eklund, Anneli January 2006 (has links)
<p>Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.</p><p>I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.</p><p>Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision. Vidare framkom att de vanligaste argumenten för revision är att den ses som ett kvitto eller kvalitetsstämpel.</p><p>74 procent av ägarna uppger att de skulle fortsätta revideras om revisionsplikten avskaffades, detta då nyttan upplevs vara större än kostnaden. Dock anser 68 procent att revision bör vara efterfrågebaserad istället för tvingande.</p><p>Mikrobolagen upplever revisorns roll som övervägande granskande. Emellertid spelar även rådgivning en stor roll, då hela 89 procent av respondenterna anser att reglerna för mikrobolag är alltför komplexa och hjälp behövs från kompetent rådgivare.</p><p>Sannolikheten att mikrobolagen skulle vända sig till en redovisningsbyrå istället för revisionsbyrå om plikten avskaffas är enligt 44 procent stor eller mycket stor. 13 procent skulle inte alls kunna tänka sig ett byte.</p><p>Slutsatsen är att mikrobolagen upplever revision som positivt och att de skulle fortsätta revideras om plikten avskaffades, dock vill de flesta att revisionen ska vara frivillig och efterfrågebaserad, vilket för en del mikrobolag skulle innebära ett byte från att ha anlitat en revisionsbyrå för revisions- och rådgivningstjänster till att istället vända sig till en redovisningsbyrå.</p> / <p>Sweden has today 300 000 limited companies of which 80-85 percent are considered as micro companies with less than 10 employees and a yearly turnover not larger than 3 million SEK. The micro companies are therefore of great importance for Swedish business life and development of Swedish society. The requirements for these companies’ growth and development should therefore be supported, which require that regulations are adapted to their conditions. Statutory audit for small private limited companies is one of the simplifications of regulations that is discussed, where the benefits and costs of audit are in focus.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how owners of micro companies perceive statutory audit, to examine how they chose to act if it is abolished, and to analyze underlying causes.</p><p>In this thesis a quantitative method was used since the numbers of occur-rences of certain actions were examined. The empirical study was constructed as a web based questionnaire sent to 200 micro companies in Jönköping County.</p><p>The results show that owners of micro companies perceive greatest benefits from audit compared to other interested parties, however, the government and municipality also are considered as benefiting from audit. Further, the most common arguments pro audit are that audit is considered as a receipt or a quality guarantee. 74 percent of the owners state that they would continue to demand audit even if the statutory audit was abolished, since the benefits are perceived as greater than the costs. However, 68 percent believe that audit should be based on demand instead of being compulsory. The micro compa-nies experience the role of the auditor as mainly reviewing. Though, the role as adviser is also of great importance when as much as 89 percent of the respon-dents believe that small companies’ regulations are too complex and that help from a qualified advisor is needed. The probability that micro companies would turn to a firm of accountancy instead of a firm of audit if the obligation was abolished is according to 44 percent large or very large. 13 percent would not consider a change at all. The conclusion is that micro companies perceive audit as a positive service, and that they still would be reviewed if the obligation was abolished. Though, most of the companies want audit to be voluntary and based on demand, which to some micro companies would imply a change from consulting a firm of audit for accounting and consulting services, and instead turn to a firm of accountancy.</p>
|
9 |
Going-Concern utlåtande : - en studie av svenska konkursdrabbade publika aktiebolagMård, Elisabeth, Söderberg, Jannie January 2010 (has links)
<p>För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka om svenska publika aktiebolag som gått i konkurs erhållit ett going-concern utlåtande från revisorn i den senaste årsredovisningen. Vi ämnar även se om det finns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs samt mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod. För att uppnå syftet valde vi att utifrån den teoretiska referensramen formulera tre hypoteser som vi därefter prövade kvantitativt genom att samla in årsredovisningar och granska tillhörande revisionsberättelser för samtliga konkursdrabbade publika aktiebolag mellan år 1997-2010. För att säkerställa delar av resultatet genomförde vi även en statistisk prövning av hypotes 2 och 3 genom Cramers kontingenskoefficient V.</p><p><em>I den första </em>hypotesen undersökte vi om mindre än hälften av de svenska konkursdrabbade publika aktiebolagen erhöll ett going-concern utlåtande i den senaste årsredovisningen. Utifrån resultatet kunde vi konstatera att det var 18,2 procent av bolagen som erhöll ett goingconcern utlåtande i årsredovisningen närmast konkursen, vilket ligger i linje med tidigare studier. <em>I den andra </em>hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Resultatet visade att andelen going-concern utlåtanden var få för samtliga år men ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Den statistiska analysen ger stöd till hypotesen och visar att det finns ett signifikant samband mellan utlåtande och konkurs. <em>I den tredje </em>och sista hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade vid ett revisorsbyte. Resultatet visar att det inte fanns något samband mellan revisorsbyte och going-concern utlåtande då samtliga bolag som fått detta utlåtande inte bytt revisor. Detta bekräftas även av den statistiska prövningen. Bland de bolag där revisorsbyte genomfördes kunde vi däremot urskilja ett mönster som visade att endast de bolag som gjorde externa byten erhöll orena revisioner efter revisorsbytet.</p>
|
10 |
Going-Concern utlåtande : - en studie av svenska konkursdrabbade publika aktiebolagMård, Elisabeth, Söderberg, Jannie January 2010 (has links)
För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka om svenska publika aktiebolag som gått i konkurs erhållit ett going-concern utlåtande från revisorn i den senaste årsredovisningen. Vi ämnar även se om det finns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs samt mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod. För att uppnå syftet valde vi att utifrån den teoretiska referensramen formulera tre hypoteser som vi därefter prövade kvantitativt genom att samla in årsredovisningar och granska tillhörande revisionsberättelser för samtliga konkursdrabbade publika aktiebolag mellan år 1997-2010. För att säkerställa delar av resultatet genomförde vi även en statistisk prövning av hypotes 2 och 3 genom Cramers kontingenskoefficient V. I den första hypotesen undersökte vi om mindre än hälften av de svenska konkursdrabbade publika aktiebolagen erhöll ett going-concern utlåtande i den senaste årsredovisningen. Utifrån resultatet kunde vi konstatera att det var 18,2 procent av bolagen som erhöll ett goingconcern utlåtande i årsredovisningen närmast konkursen, vilket ligger i linje med tidigare studier. I den andra hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Resultatet visade att andelen going-concern utlåtanden var få för samtliga år men ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Den statistiska analysen ger stöd till hypotesen och visar att det finns ett signifikant samband mellan utlåtande och konkurs. I den tredje och sista hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade vid ett revisorsbyte. Resultatet visar att det inte fanns något samband mellan revisorsbyte och going-concern utlåtande då samtliga bolag som fått detta utlåtande inte bytt revisor. Detta bekräftas även av den statistiska prövningen. Bland de bolag där revisorsbyte genomfördes kunde vi däremot urskilja ett mönster som visade att endast de bolag som gjorde externa byten erhöll orena revisioner efter revisorsbytet.
|
Page generated in 0.0501 seconds