Syftet med uppsatsen är att jämföra hur grunderna för ansvarsfrihet från skadestånd vid fullgörelsehinder är uppbyggda i olika normsystem för att utifrån en komparativ analys komma fram till vilket system som är bäst tillämpbart i en situation liknande den i scenariot med den försenade vaccinleveransen som jag beskrivit i inledningen till uppsatsen. De regler jag valt att studera för en komparativ jämförelse är kontrollansvaret i den svenska köplagen 27 § och CISG art. 79, modellagarna PECL och Unidroit Principles regler om force majeure och hardship, standardklausulerna i ICC 2003 Force Majeure and Hardship Clauses samt den engelska läran om frustration. Att jag valt att studera teorin om hardship beror på att teorin är starkt sammankopplad till reglerna om force majeure och kontrollansvar. Jag har valt PECL och UNIDROIT som exempel på hur modellagar kan vara upplagda. Fler modellagar och principer finns. PECL och UP nämns ofta i en jämförelse med CISG och det är en av anledningarna till att jag valt att behandla just dessa. För att ytterligare jämföra de nuvarande svenska reglerna har jag valt att beskriva hur den historiska 24 § i 1905 års köplag om ansvarsfrihet för skadestånd vid händelser med omöjlighet att prestera var uppbyggd. Jag har valt att som exempel på standardavtal använda mig av klausuler om force majeure och hardship från ICC. Anledningen till att jag tar upp just dessa klausuler, är att klausulerna är väl utarbetade klausuler som är utgivna av den Internationella handelskammaren, ICC.

No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.</p><p><strong>Problem:  </strong>Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning?</p><p><strong>Syfte:  </strong>Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag.</p><p><strong>Metod:  </strong>En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer. Empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i en analys.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De intervjuade revisorerna anser att förvaltningsrevision är positivt sett ur ett intressentperspektiv, men att ansvarsfrihetsrekommendationens betydelse urholkas i ägarledda företag. Revisorerna anser även att de hade en rådgivande roll och denna uppfattning inte kommer att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas. </p>

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte. Problem:  Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning? Syfte:  Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag. Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer. Empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i en analys. Slutsats: De intervjuade revisorerna anser att förvaltningsrevision är positivt sett ur ett intressentperspektiv, men att ansvarsfrihetsrekommendationens betydelse urholkas i ägarledda företag. Revisorerna anser även att de hade en rådgivande roll och denna uppfattning inte kommer att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas.

<p>Sammanfattning</p><p>Den första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.</p><p>Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.</p><p>Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden. Diskussionerna och analysen i detta arbete har utgått såväl från intressenternas perspektiv som från revisorernas och empirin är utarbetad med ett explorativt och deskriptivt tillvägagångssätt.</p><p>Arbetet syftar till att besvara frågeställningar angående Ansvarsfrihet, attityder om revisorns ansvar från ett flertal perspektiv samt begreppet förväntningsgap. Den teoretiska referensramen gör läsaren införstådd med den teoretiska aspekten om dessa huvudpunkter i arbetet genom att presentera information från de valda materialkällorna. I arbetets empiriska del framkommer ett flertal respondenters attityder och åsikter om en revisors ansvar bland annat och respondenterna representerar flera grupper av ett samhälles intressenter. Vidare analyseras respondenternas svar med utgångspunkt i den teoretiska referensramen där diverse tidigare studier belyser förväntningsgapet mellan revisionsprofessionen och intressenter. Slutligen mynnar analysen ut i flertalet konkreta förslag med inslag från såväl marknadsföringens som revisions- och redovisningens forskningsområde. Dessa konkreta förslag till hur förväntningsgapet kan minskas är arbetets huvudsakliga bidrag till forskningen som i nuläget är ett tämligen outforskat område.</p>

<p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Datum: 2010-01-22 </strong></p><p><strong>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp </strong></p></p><p><strong>Författare: Markus Hellström Gustaf Ling </strong></p><p><p><strong>Handledare: Ulla Pettersson </strong></p></p><p><strong>Titel: Förvaltningsrevision, <em>Eventuella följder vid ett avskaffande</em></strong></p><p><p><strong>Nyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, räkenskapsrevision, ansvarsfrihet, revisionsplikten. </strong></p><p><strong>Problemformulering: På vilket sätt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? </strong></p><p><strong>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket påverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. </strong></p><p><strong>Metod: Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förståelse kring ämnet förvaltningsrevision. Sekundär data har samlats till stor del med hjälp av litteraturstudier och via olika sökverktyg på Internet. Dessa data har sedan legat till grund för utformningen av frågor till intervjuobjekt. Informationen från intervjuerna har sedan bildat det empiriska materialet. Det har genomförts två personliga intervjuer och två e-postintervjuer. </strong></p><p><strong>Resultat: Uppsatsförfattarna anser att förvaltningsrevision har spelat ut sin roll. Vi har kommit fram till att förvaltningsrevision och räkenskapsrevision är nära förbundna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer många företag att behålla räkenskapsrevisionen men ej förvaltningsrevision. Detta medför att kontrollen som försvinner vid ett avskaffande av förvaltningsrevision ändå kontrolleras vid räkenskapsrevision. Vi konstaterande att förvaltningsrevision har en brottsförebyggande inverkan, men vi är ändå övertygade om att detta går att reglera med lagar och utökade kontroller vid ett avskaffande.</strong></p></p>

Sammanfattning Den första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus. Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation. Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden. Diskussionerna och analysen i detta arbete har utgått såväl från intressenternas perspektiv som från revisorernas och empirin är utarbetad med ett explorativt och deskriptivt tillvägagångssätt. Arbetet syftar till att besvara frågeställningar angående Ansvarsfrihet, attityder om revisorns ansvar från ett flertal perspektiv samt begreppet förväntningsgap. Den teoretiska referensramen gör läsaren införstådd med den teoretiska aspekten om dessa huvudpunkter i arbetet genom att presentera information från de valda materialkällorna. I arbetets empiriska del framkommer ett flertal respondenters attityder och åsikter om en revisors ansvar bland annat och respondenterna representerar flera grupper av ett samhälles intressenter. Vidare analyseras respondenternas svar med utgångspunkt i den teoretiska referensramen där diverse tidigare studier belyser förväntningsgapet mellan revisionsprofessionen och intressenter. Slutligen mynnar analysen ut i flertalet konkreta förslag med inslag från såväl marknadsföringens som revisions- och redovisningens forskningsområde. Dessa konkreta förslag till hur förväntningsgapet kan minskas är arbetets huvudsakliga bidrag till forskningen som i nuläget är ett tämligen outforskat område.

Sammanfattning Datum: 2010-01-22 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Markus Hellström Gustaf Ling Handledare: Ulla Pettersson Titel: Förvaltningsrevision, Eventuella följder vid ett avskaffande Nyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, räkenskapsrevision, ansvarsfrihet, revisionsplikten. Problemformulering: På vilket sätt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket påverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. Metod: Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förståelse kring ämnet förvaltningsrevision. Sekundär data har samlats till stor del med hjälp av litteraturstudier och via olika sökverktyg på Internet. Dessa data har sedan legat till grund för utformningen av frågor till intervjuobjekt. Informationen från intervjuerna har sedan bildat det empiriska materialet. Det har genomförts två personliga intervjuer och två e-postintervjuer. Resultat: Uppsatsförfattarna anser att förvaltningsrevision har spelat ut sin roll. Vi har kommit fram till att förvaltningsrevision och räkenskapsrevision är nära förbundna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer många företag att behålla räkenskapsrevisionen men ej förvaltningsrevision. Detta medför att kontrollen som försvinner vid ett avskaffande av förvaltningsrevision ändå kontrolleras vid räkenskapsrevision. Vi konstaterande att förvaltningsrevision har en brottsförebyggande inverkan, men vi är ändå övertygade om att detta går att reglera med lagar och utökade kontroller vid ett avskaffande.

Det interna skadeståndsansvaret i aktiebolagsrätten för verkställande direktör och styrelseledamot regleras i 29 kap. aktiebolagslagen (2005:551). För att skadestånd ska kunna utgå krävs det att en ledningsfunktionär har agerat försumligt och därigenom överträtt exempelvis lag, bolagsordning eller åvilande plikter. Det interna skadeståndet verkar reparativt i den mån att skadeståndet ersätter en uppkommen skada och preventivt i den mån att bolagsledningen, på grund av rädslan att bli personligt skadeståndsskyldig, mer omsorgsfullt förvaltar bolagets angelägenheter. För att en styrelseledamot eller verkställande direktör ska kunna hållas skadeståndsskyldig är en grundläggande processförutsättning att ansvarsfrihet har behandlats på bolagsstämman. Ansvarsfrihetsinstitutets huvudändamål är att främja effektivitet inom bolaget genom att bolagsstämman tar ställning till ansvarsfrågan och på så sätt avgränsar bolagsledningens ansvar. Beviljad ansvarsfrihet innebär dock inte att en ledningsfunktionär är garanterat fri från ansvar, utan lagen innehåller flera undantag från beviljad ansvarsfrihet som möjliggör att skadeståndstalan kan väckas ändå. Processer om internt skadestånd kan inledas på anmodan av både bolagets majoritets- och minoritetsaktieägare. Talerätten åvilar styrelsen att för bolagetsräkning föra talan i det förra fallet, och minoritetsaktieägarna i det senare. I uppsatsen diskuteras det fall att minoritetsaktieägarna väcker talan mot bolagsledningen. Studien visar att det är minoritetsaktieägarna som står den ekonomiska risken av att föra en skadeståndsprocess, en omständighet som kan verka avskräckande för minoritetsaktieägarna. För det fall ett internt skadestånd döms ut är ledningsfunktionärerna personligt betalningsansvariga. Bolaget har emellertid möjligheten till att teckna en ansvarsförsäkring förbolagsledningen. Försäkringsgivaren ersätter då skadeståndet upp till ett försäkringsbelopp vilket innebär att ledningsfunktionärerna i princip är fria från personligt ersättningsansvar. I denna uppsats utreds och analyseras huruvida ansvarsförsäkringen har en hämmande effekt på det handlingsdirigerande incitamentet som är avsikten med skadeståndet preventiva funktion, vilket samtidigt vägs mot att den reparativa funktionen främjas. För att ansvarsfrihetsinstitutetsavsedda ändamål ska uppfyllas krävs tydliga incitament för bolaget och minoritetsaktieägarna att väcka talan om interna skadestånd. I annat fall får ansvarsfrågan en underordnad betydelse för bolagsledningen vilket hämmar ändamålen.

Online platforms play a crucial role for the right to freedom of expression. Due to the increasing spread of illegal content online, regulatory measures have been taken on an EU-level to curb the dissemination of illegal and harmful content online. Trapped in a dilemma, online platforms grapple with the challenge of ensuring a safer online environment by removing illegal content and taking proactive measures, meanwhile avoiding excessive moderation.  Against this background, this essay explores online platforms' liability for third-party content under the e-commerce directive and the Digital Services Act (DSA). Furthermore, the essay examines how the DSA affects users' ability to file complaints against content moderation by online platforms, analyzing whether the DSA enhances clarity in the liability framework compared to the e-commerce directive and evaluating its effectiveness in achieving its intended purpose. In broad, the analysis compares the legal framework in relation to the impact on users’ freedom of expression.  The DSA has retained broad liability exemption for online platforms in relation to illegal material published by a third-party, causing online platforms to avoid searching for harmful content. However, the inclusion of a "good samaritan" clause in Article 7 of the DSA can resolve the tension between proactive measures on the one hand, while retaining the liability exemption on the other hand. In addition, the DSA brings significant changes and introduces increased transparency and due diligence obligations which complements the liability framework.  Regarding users' ability to challenge content moderation, the essay notes that the DSA introduces mainly three options for users: imposing online platforms to provide statement of reasons when imposing restrictions, (Article 17), internal complaints systems (Article 20), and external dispute resolution bodies (Article 21). While these avenues offer users opportunities to challenge content moderation made by platforms, the analysis shows that the system has some shortcomings, including potential cost and time burdens for online platforms.  The essay concludes that the DSA introduces nuances to the liability framework and provides avenues for users to challenge content moderation to a higher degree. The effectiveness of the provisions in achieving legal clarity and safeguarding fundamental rights will depend on practical implementation and further regulatory developments such as precedents from the Court of Justice of the European Union.