Den kommunala sektorn har historiskt sett varit en outvecklad sektor som saknat tydliga riktlinjer för räkenskapsrevisionen. År 2023 implementerades standard för kommunal räkenskapsrevision, som benämns KISA, vilket medförde förändring och utmaningar. I standarden konstateras att ISA 600 inte är tillämplig och därmed inte används i kommunal revision. Revisionen av kommuner är av stor betydelse för flera intressenter såsom politiska beslutsfattare och medborgare, då den fyller en viktig funktion genom att granska kommuners räkenskaper och säkerställa att de ger en rättvisande bild. Syftet med forskningen är att få en djupare förståelse för kommunal räkenskapsrevision, samt revisionsstandarderna KISA och ISA 600. Det undersöks även om revisorer instämmer med bestämmelsen i KISA att ISA 600 inte är tillämplig i kommunal revision och vilka argument som ligger till grund för deras åsikt. Det finns ingen tidigare forskning som direkt behandlar dessa ämnen, därför används kvalitativ metod och data samlas in genom intervjuer med revisorer som har kompetens inom kommunal revision, i syfte att få en djupare förståelse för deras insikter och åsikter. I empiriavsnittet presenteras respondenterna åsikter i de olika frågorna, både gällande påverkan av KISA samt ISA 600s tillämpbarhet. Den teoretiska referensramen, som bland annat inkluderar informationsasymmetri och agentteori, kopplas till empirin i analysdelen av arbetet. I många frågor har respondenterna haft olika uppfattningar och åsikter, vilket har begränsat möjligheten till att dra slutsatser i någon given riktning. Något som kan konstateras baserat på respondenternas samlade åsikt är att KISA har bidragit med flera positiva egenskaper för den kommunala revisionen. I vilken utsträckning ISA 600s utelämnande i KISA har påverkat revisionen skiljer sig åsikterna mellan respondenterna. Men slutsatsen kan dras att ISA 600 kan bidra med flera positiva faktorer till revisionen. Gällande möjligheten att tillämpa ISA 600 bidrar respondenterna med olika åsikter. Flera menar på att det skulle krävas förändring i lagar och regler för att möjliggöra ISA 600 inom kommunal revision.

<p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Datum: 2010-01-22 </strong></p><p><strong>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp </strong></p></p><p><strong>Författare: Markus Hellström Gustaf Ling </strong></p><p><p><strong>Handledare: Ulla Pettersson </strong></p></p><p><strong>Titel: Förvaltningsrevision, <em>Eventuella följder vid ett avskaffande</em></strong></p><p><p><strong>Nyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, räkenskapsrevision, ansvarsfrihet, revisionsplikten. </strong></p><p><strong>Problemformulering: På vilket sätt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? </strong></p><p><strong>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket påverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. </strong></p><p><strong>Metod: Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förståelse kring ämnet förvaltningsrevision. Sekundär data har samlats till stor del med hjälp av litteraturstudier och via olika sökverktyg på Internet. Dessa data har sedan legat till grund för utformningen av frågor till intervjuobjekt. Informationen från intervjuerna har sedan bildat det empiriska materialet. Det har genomförts två personliga intervjuer och två e-postintervjuer. </strong></p><p><strong>Resultat: Uppsatsförfattarna anser att förvaltningsrevision har spelat ut sin roll. Vi har kommit fram till att förvaltningsrevision och räkenskapsrevision är nära förbundna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer många företag att behålla räkenskapsrevisionen men ej förvaltningsrevision. Detta medför att kontrollen som försvinner vid ett avskaffande av förvaltningsrevision ändå kontrolleras vid räkenskapsrevision. Vi konstaterande att förvaltningsrevision har en brottsförebyggande inverkan, men vi är ändå övertygade om att detta går att reglera med lagar och utökade kontroller vid ett avskaffande.</strong></p></p>

Sammanfattning Datum: 2010-01-22 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Markus Hellström Gustaf Ling Handledare: Ulla Pettersson Titel: Förvaltningsrevision, Eventuella följder vid ett avskaffande Nyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, räkenskapsrevision, ansvarsfrihet, revisionsplikten. Problemformulering: På vilket sätt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket påverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. Metod: Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förståelse kring ämnet förvaltningsrevision. Sekundär data har samlats till stor del med hjälp av litteraturstudier och via olika sökverktyg på Internet. Dessa data har sedan legat till grund för utformningen av frågor till intervjuobjekt. Informationen från intervjuerna har sedan bildat det empiriska materialet. Det har genomförts två personliga intervjuer och två e-postintervjuer. Resultat: Uppsatsförfattarna anser att förvaltningsrevision har spelat ut sin roll. Vi har kommit fram till att förvaltningsrevision och räkenskapsrevision är nära förbundna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer många företag att behålla räkenskapsrevisionen men ej förvaltningsrevision. Detta medför att kontrollen som försvinner vid ett avskaffande av förvaltningsrevision ändå kontrolleras vid räkenskapsrevision. Vi konstaterande att förvaltningsrevision har en brottsförebyggande inverkan, men vi är ändå övertygade om att detta går att reglera med lagar och utökade kontroller vid ett avskaffande.