<p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Datum: 2010-01-22 </strong></p><p><strong>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp </strong></p></p><p><strong>Författare: Markus Hellström Gustaf Ling </strong></p><p><p><strong>Handledare: Ulla Pettersson </strong></p></p><p><strong>Titel: Förvaltningsrevision, <em>Eventuella följder vid ett avskaffande</em></strong></p><p><p><strong>Nyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, räkenskapsrevision, ansvarsfrihet, revisionsplikten. </strong></p><p><strong>Problemformulering: På vilket sätt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? </strong></p><p><strong>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket påverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. </strong></p><p><strong>Metod: Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förståelse kring ämnet förvaltningsrevision. Sekundär data har samlats till stor del med hjälp av litteraturstudier och via olika sökverktyg på Internet. Dessa data har sedan legat till grund för utformningen av frågor till intervjuobjekt. Informationen från intervjuerna har sedan bildat det empiriska materialet. Det har genomförts två personliga intervjuer och två e-postintervjuer. </strong></p><p><strong>Resultat: Uppsatsförfattarna anser att förvaltningsrevision har spelat ut sin roll. Vi har kommit fram till att förvaltningsrevision och räkenskapsrevision är nära förbundna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer många företag att behålla räkenskapsrevisionen men ej förvaltningsrevision. Detta medför att kontrollen som försvinner vid ett avskaffande av förvaltningsrevision ändå kontrolleras vid räkenskapsrevision. Vi konstaterande att förvaltningsrevision har en brottsförebyggande inverkan, men vi är ändå övertygade om att detta går att reglera med lagar och utökade kontroller vid ett avskaffande.</strong></p></p>

Sammanfattning Datum: 2010-01-22 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Markus Hellström Gustaf Ling Handledare: Ulla Pettersson Titel: Förvaltningsrevision, Eventuella följder vid ett avskaffande Nyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, räkenskapsrevision, ansvarsfrihet, revisionsplikten. Problemformulering: På vilket sätt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket påverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. Metod: Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förståelse kring ämnet förvaltningsrevision. Sekundär data har samlats till stor del med hjälp av litteraturstudier och via olika sökverktyg på Internet. Dessa data har sedan legat till grund för utformningen av frågor till intervjuobjekt. Informationen från intervjuerna har sedan bildat det empiriska materialet. Det har genomförts två personliga intervjuer och två e-postintervjuer. Resultat: Uppsatsförfattarna anser att förvaltningsrevision har spelat ut sin roll. Vi har kommit fram till att förvaltningsrevision och räkenskapsrevision är nära förbundna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer många företag att behålla räkenskapsrevisionen men ej förvaltningsrevision. Detta medför att kontrollen som försvinner vid ett avskaffande av förvaltningsrevision ändå kontrolleras vid räkenskapsrevision. Vi konstaterande att förvaltningsrevision har en brottsförebyggande inverkan, men vi är ändå övertygade om att detta går att reglera med lagar och utökade kontroller vid ett avskaffande.

<p>Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hp</p><p>Studien har till syfte att klarlägga behovet av förvaltningsrevision i de små aktiebolagen i Sverige samt undersöka vilken betydelse ett avskaffande har för styrelsen och verkställande direktören. Frågan är mycket aktuell då det just nu pågår en viktig diskussion om revisionsplikten bör vara obligatorisk eller inte. Frågeställningen är således: vilket värde ger förvaltningsrevision för mindre aktiebolag samt dess styrelse och verkställande direktör?</p><p>Undersökningen är deduktiv då den tar sitt ursprung i en redan erkänd teoretisk ram. En kvalitativ studie har genomförts med fyra personliga intervjuer och tre intervjuer som genomförts via mail. Respondenterna är alla verkställande direktörer och styrelseledamöter i mindre aktiebolag i Uppsalaregionen.</p><p>Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk ram som har sin grund i agent- principalteorin.</p><p>De olika respondenternas svar har analyserats och presenterats under de tre olika kategorier som intervjufrågorna delats upp efter. De olika kategorierna är; generella frågor, förvaltningsrevision och årsstämma och ansvarsfrihet.</p><p>Förvaltningsrevisionens värde för mindre aktiebolag, dess styrelse och verkställande direktörer varierar med företagets ägarstruktur. I ägarledda bolag ger en förvaltningsrevision mindre legitimitet gentemot aktieägarna än i ett företag där aktieägarna inte är engagerade i företagets förvaltning. Alla respondenter var dock överens om att en, av en revisor, genomförd förvaltningsrevision är värdehöjande i relationer med externa intressenter och visar att företaget sköts enligt gällande lagar och regler.</p><p>Sammanfattningsvis var flertalet respondenter positiva till ett avskaffande av revisionsplikten och därmed förvaltningsrevisionen då det bör vara upp till varje företag att välja de tjänster de behöver. De flesta respondenterna kommer ändå att välja att ha kvar förvaltningsrevisionen i sina bolag i framtiden.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.</p><p><strong>Problem:  </strong>Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning?</p><p><strong>Syfte:  </strong>Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag.</p><p><strong>Metod:  </strong>En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer. Empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i en analys.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De intervjuade revisorerna anser att förvaltningsrevision är positivt sett ur ett intressentperspektiv, men att ansvarsfrihetsrekommendationens betydelse urholkas i ägarledda företag. Revisorerna anser även att de hade en rådgivande roll och denna uppfattning inte kommer att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas. </p>

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte. Problem:  Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning? Syfte:  Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag. Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer. Empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i en analys. Slutsats: De intervjuade revisorerna anser att förvaltningsrevision är positivt sett ur ett intressentperspektiv, men att ansvarsfrihetsrekommendationens betydelse urholkas i ägarledda företag. Revisorerna anser även att de hade en rådgivande roll och denna uppfattning inte kommer att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas.

Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hp Studien har till syfte att klarlägga behovet av förvaltningsrevision i de små aktiebolagen i Sverige samt undersöka vilken betydelse ett avskaffande har för styrelsen och verkställande direktören. Frågan är mycket aktuell då det just nu pågår en viktig diskussion om revisionsplikten bör vara obligatorisk eller inte. Frågeställningen är således: vilket värde ger förvaltningsrevision för mindre aktiebolag samt dess styrelse och verkställande direktör? Undersökningen är deduktiv då den tar sitt ursprung i en redan erkänd teoretisk ram. En kvalitativ studie har genomförts med fyra personliga intervjuer och tre intervjuer som genomförts via mail. Respondenterna är alla verkställande direktörer och styrelseledamöter i mindre aktiebolag i Uppsalaregionen. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk ram som har sin grund i agent- principalteorin. De olika respondenternas svar har analyserats och presenterats under de tre olika kategorier som intervjufrågorna delats upp efter. De olika kategorierna är; generella frågor, förvaltningsrevision och årsstämma och ansvarsfrihet. Förvaltningsrevisionens värde för mindre aktiebolag, dess styrelse och verkställande direktörer varierar med företagets ägarstruktur. I ägarledda bolag ger en förvaltningsrevision mindre legitimitet gentemot aktieägarna än i ett företag där aktieägarna inte är engagerade i företagets förvaltning. Alla respondenter var dock överens om att en, av en revisor, genomförd förvaltningsrevision är värdehöjande i relationer med externa intressenter och visar att företaget sköts enligt gällande lagar och regler. Sammanfattningsvis var flertalet respondenter positiva till ett avskaffande av revisionsplikten och därmed förvaltningsrevisionen då det bör vara upp till varje företag att välja de tjänster de behöver. De flesta respondenterna kommer ändå att välja att ha kvar förvaltningsrevisionen i sina bolag i framtiden.

<p>Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:</p><p>- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat.</p><p>- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas.</p><p>- Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Utvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision. Syftet var också att utreda varför det i Spanien inte finns en centralt reglerad förvaltningsrevision.</p><p>Tillvägagångssätt</p><p>Metoderna som använts i uppsatsen var litteraturstudier samt fyra öppna, ostrukturerade intervjuer och en intervju via e-post med spanska respondenter med kunskap om revisorsyrket.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av studien visar att den spanska revisionen har drag av vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision, även om begreppet inte existerar med samma innebörd på spanska. Kopplingarna till förvaltningsrevision finns främst inom begreppen going concern och internkontroll men de är dock inte så starka att det kan talas om att förvaltningsrevision är något vedertaget i Spanien. Att skillnaderna uppkom kan ha historiska orsaker och det faktum att skillnaderna består kan bero på att ingen svensk institution har den internationella status som krävs för att vara normbildare i området samt på kulturella olikheter.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Under de senaste åren har en rad bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frågor. I Sverige ska revisorn granska såväl bolagets årsredovisning och bokföring som styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget återfinns inte i något annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har är dock inte tydligt definierad i lagen och frågan är även huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har någon framtid i den alltmer internationaliserade värld som revisorn arbetar i.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den svenska</p><p>förvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varför</p><p>förvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den går till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frågor att besvaras:</p><p>· Vilka är de historiska orsakerna inom revisionsområdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen?</p><p>· Hur kan EU:s harmoniseringsarbete inom såväl revisions- som corporate governance-området komma att påverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid?</p><p>Genomförande</p><p>Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken expertintervjuer med såväl svenska som utländska respondenter, samt en enkätundersökning utskickad till 73 stycken godkända eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm.</p><p>Resultat</p><p>Den svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga ställningstaganden, där Sverige exempelvis har tagit avstånd från införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen. Vad gäller förvaltningsrevisionens innebörd råder det inget tvivel om dess mål; ett till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet. Vägen dit är dock något oklar. EU:s harmoniseringsarbetet kan komma att få följande konsekvenser för den svenska förvaltningsrevisionen: (1) Att den måste tas bort till följd av en fullständig harmonisering, (2) att den genom möjlighet till särregler kan behållas i sin nuvarande form samt (3) att den kan behållas, men med en något annorlunda utformning.</p>

Bakgrund Utvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU. Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision. Syftet var också att utreda varför det i Spanien inte finns en centralt reglerad förvaltningsrevision. Tillvägagångssätt Metoderna som använts i uppsatsen var litteraturstudier samt fyra öppna, ostrukturerade intervjuer och en intervju via e-post med spanska respondenter med kunskap om revisorsyrket. Resultat Resultatet av studien visar att den spanska revisionen har drag av vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision, även om begreppet inte existerar med samma innebörd på spanska. Kopplingarna till förvaltningsrevision finns främst inom begreppen going concern och internkontroll men de är dock inte så starka att det kan talas om att förvaltningsrevision är något vedertaget i Spanien. Att skillnaderna uppkom kan ha historiska orsaker och det faktum att skillnaderna består kan bero på att ingen svensk institution har den internationella status som krävs för att vara normbildare i området samt på kulturella olikheter.