No description available.

Syftet med den här studien är att 1) jämföra upplägget av läromedel i Sverige och i Kina (Shanghai), 2) jämföra de lösningsmetoder som presenteras i läromedlen samt 3) undersöka hur läromedlen präglats av den matematiska kulturen i respektive land. Vår studie bygger på APOS-teorin (kompletterat med PCK), en teori som bland annat beskriver processen av matematikinlärning i olika steg. Studien har vidare gått till så att vi gjort en textanalys och studerat de valda läromedlen, Matematik år 8 (Liu, 2006) för Kina och Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) för Sverige, för att hitta såväl likheter som skillnader mellan läromedlen. Resultatet av studien sammanfattas till att läromedlen till största delen tar upp samma metoder inom det studerade området. Den upptäckta skillnaden ligger i de övningsuppgifter som presenterats. Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) innehåller betydligt fler övningsuppgifter som dessutom i många fall har en tillämpande karaktär, medan uppgifterna i Matematik år 8 (Liu, 2006) innehåller färre uppgifter, som oftast är abstrakta och aritmetiska. Detta har vi tolkat som ett resultat av den rådande kulturen i respektive land. Den kinesiska skolan har en starkare betoning på prov och har därför läroboken som en förberedelse inför kommande provtillfällen. Den svenska skolan däremot använder termer som förståelse och lustfyllt lärande, vilket medför att även läroboken försöker spegla detta genom vardagsnära kopplingar, främst i form av övningsuppgifter.

Denna studie är en komparativ studie med en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att kartlägga vad några lärare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, år 1-3, har för uppfattningar om vad som är positiva anpassningar och framgångsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. Lärare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jämförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie på några kärnämneslärare för de äldre åren, år 7-9, i grundskolan. Jämförelsen gjordes för att se om det fanns några likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgångsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultaten visar bl.a. att struktur, rutiner, varierande arbetsuppgifter och relationsbyggande som skapar förtroende och trygghet, av dessa lärare, anses vara viktiga delar i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. I diskussionen kopplas resultaten av föreliggande studie till forskningen i området och i konklusionen ifrågasätter jag studiens resultat med anknytning till den forskning som finns.

No description available.

Since the prohibition on loans was introduced in the Swedish Companies Act in 1975, it has beenthe subject of extensive debate, with criticism directed at the provision's design. At the time of itsintroduction, it was emphasized that the regulation primarily served two purposes: to protect thecompany's capital and its creditors, and to counteract tax evasion. The criticism of the regulationprimarily revolves around the inappropriateness of having a tax-related purpose in theCompanies Act and the existence of more suitable ways to regulate loans to related parties thanthe current absolute prohibition.The essay provides an account of how loans from a limited liability company to shareholders areregulated in German, French, and Swedish law. It has been found that the different legal systems'approaches to regulating loans from the company to shareholders create problems in aninternational context. Furthermore, the essay compiles how the legal systems in each country areconstructed, what similarities and differences exist, and in what way the Swedish loanprohibition can draw inspiration from other legal systems. EU law plays a role here, as companylaw is an area that has been partially harmonized. There are several directives in this field thathave been implemented in national law. Finally the essay raises the question of whether there is aneed for a change in the Swedish loan prohibition. / Sedan låneförbudet infördes i den svenska aktiebolagslagen år 1975, har det varit föremål för enomfattande debatt i vilken kritik har riktats mot utformningen av bestämmelsen. Vid införandetframhölls det att regleringen framför allt hade två syften: att skydda bolagets kapital och dessborgenärer samt att motverka skatteflykt. Kritiken mot regleringen består framför allt av att detinte är lämpligt att en reglering har ett skatterättsligt syfte i aktiebolagslagen samt att det finnslämpligare sätt att reglera lån till närstående än det nuvarande totala förbudet. I studien redogörsför hur lån från ett aktiebolag till aktieägare är reglerat i tysk, fransk och svensk rätt, där detframkommer att de olika rättsordningarnas sätt att reglera lån från bolaget till aktieägare skaparproblem i en internationell kontext.I uppsatsen sammanställs vidare hur rättsordningarna i respektive land är konstruerat, vilkalikheter och skillnader det finns samt på vilket sätt det svenska låneförbudet kan ta inspirationfrån övriga rättsordningar. EU-rätten får här en viss betydelse, eftersom associationsrätt är ettområde som till viss del harmoniserats. Det finns flera direktiv på området som ärimplementerade i nationell rätt. Avslutningsvis ställs frågan om det finns behov av en förändringav det svenska låneförbudet.

En komparativ analys av adaptationer av Bram Stokers Dracula (1897) från åren 2000-2014 med syfte att undersöka resultatet av nästan 100 år av adaptationer och ett mål för att verkställa om en filmkanon har skapats kring karaktären.

<p>I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition – en historiedidaktisk studie. Resultatet av vår studie visar främst på skillnader beträffande läroböckernas sätt att framställa deras flödestexter med avseende på problematisering kontra deskription. Detta samt att vissa böcker bättre och framför allt mer konkret än andra förhåller sig till uppsatta kursmål. Vad gäller historiesyn kunde vi utifrån våra analyser urskilja en övergripande positivistisk grundsyn men med både eklektiska drag samt tydligt uttalad historiematerialism.</p>

I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition – en historiedidaktisk studie. Resultatet av vår studie visar främst på skillnader beträffande läroböckernas sätt att framställa deras flödestexter med avseende på problematisering kontra deskription. Detta samt att vissa böcker bättre och framför allt mer konkret än andra förhåller sig till uppsatta kursmål. Vad gäller historiesyn kunde vi utifrån våra analyser urskilja en övergripande positivistisk grundsyn men med både eklektiska drag samt tydligt uttalad historiematerialism.

Detta arbete är gjort i syftet att synliggöra det som många lärare, elever och studenter jag kommit i kontakt med uttryckt: en sorts fascination över möjligheterna det erbjuder tillsammans med svårigheterna som följer i användandet av materialet i klassrumsmiljö. Många av de bildlärarkollegor jag samtalat med berättar att de ofta använder lera i sin undervisning för 3-dimensionell gestaltning även om keramik inte varit en del av deras bildlärarutbildning. Arbetets undersökande del innehåller två olika delar: del ett där undersökningen sammanställer några elevers uttryckta tankar om sin erfarenhet av lera som skapande material och keramik och del två där åsikter uttryckta av bildlärare om materialet lera och deras syn på hur det bidrar till lärandet i skapande processer. I resultatet finns en jämförelse mellan lärares och elevers åsikter.  Resultatet visar att det finns stora fördelar med lera som material som uttrycks av både lärare och elever men även en del nackdelar. Fördelarna handlar om att materialet inte har några begränsningar i formandet då det inte har någon given struktur. Exempelvis handikappade kan arbeta med lera. Nackdelarna handlar om att det blir mycket arbete runt omkring leran och hanteringen av materialet.

Uppsatsen analyserar Robert Louis Stevensons roman Skattkammarön från år 1977 och den bearbetade versionen av Maj Bylock 1995. Stevensons roman är en välkänd och populär barn- och ungdomsbok. Uppsatsen utgår från ett komparativt arbetssätt där närläsning av de båda versionerna är central. Syftet med studien är att jämföra två olika versioner av Skattkammarön. Vidare är syftet att se vad som skiljer dem åt inom utvalda delar av karaktärer, miljöer och för berättelsen viktiga händelseförlopp och hur dessa skildras. I studien kommer även elevers möjligheter till läsupplevelse beröras beroende på vilken version som läses, samt de didaktiska konsekvenser som kan uppstå i en klassrumssituation.Resultatet som presenteras i studien är att det är stora skillnader på de beskrivningar som vi fokuserat på. Det framgår att Stevensons (1977) roman består av detaljrika beskrivningar genomgående i hela boken som kan bidra till större läsupplevelse. Dessa detaljerade beskrivningar är nästintill bortplockade i den bearbetade versionen av Bylock (1995). Vidare framgår det i resultatet att originalversionen kan öka läslusten genom läsupplevelser och den bearbetade versionen kan öka läslusten genom att vara en mindre tung bok att läsa. Läsare av de båda versionerna kan vinna motivation till att vilja utveckla sin läsning.