Allteftersom tekniken för digitala spel har utvecklats och spelen blivit mer avancerade har mängden av information som spelaren kan få om sin avatar (digital representation av spelaren) ökat. Beroende på spelets upplägg och design är denna information mer eller mindre lättillgänglig. Den information som alltid tycks ha en mer eller mindre given plats i spelets HUD (statiska delar av det grafiska gränssnittet) är avatarens hälsotillstånd. Inom den litteratur som finns skriven om speldesign finns flera riktlinjer om hur denna information ska visualiseras men speldesigners utforskar hela tiden nya sätt att applicera detta på. För- och nackdelar med hur informationen implementeras diskuteras av spelare och speljournalister på flera forum. Ofta med fokus på spelupplevelse och utmaning.Forskning som tidigare berört avatarens hälsa har undersökt hur olika mekaniker bakom den grafiska visualiseringen påverkar spelupplevelsen. Det finns dock ett forskningsgap när det kommer till hur den grafiska visualiseringen av avatarens hälsa påverkar spelarens prestation.I detta arbete undersöks hur en spelares prestation påverkas av att få information om sin avatars hälsa genom det grafiska gränssnittet. Studien grundar sig i en pågående diskussion om hur mekaniken bakom avatarens hälsa och dess visualisering påverkar spelets utmaning.För arbetet har en litteraturstudie genomförts om ämnet speldesign med fokus på hur det grafiska gränssnittet för ett spel bör utformas. Efter detta utvecklades för studien en prototyp där litteraturstudien låg till grund för hur en grafisk representation av avatarens hälsa implementerades. I prototypen lades funktionalitet till för att helt utesluta den grafiska representationen av avatarens hälsa varannan gång spelet startar. Funktionalitet applicerades också i prototypen för att lagra data som samlats in under spelets gång, i en databas som satts upp för studien.Genom prototypens två lägen genomfördes en kvalitativ förstudie i form av 12 övervakade spelsessioner vilka följdes upp av semistrukturerade intervjuer. En komparativ studie utfördes genom att hälften av deltagarna fick spela med en synlig hälsomätare och hälften utan. Testpersonernas resonemang kring frågor som berör frågeställningen analyserades för att ge djupare förståelse för den kvantitativa data som sedan samlades in genom att prototypen gjordes tillgänglig via webben.Efter varje avslutat spel av prototypen registrerades resultat i poäng och om spelet hade en synlig hälsomätare eller inte tillsammans med annan information som avsåg att besvara frågeställningen för studien. Efter förstudien publicerades prototypen på webben, vilket resulterade i att data från 259 spelrundor lagrades i databasen. Efter urval enligt studiens avgränsningar har data från 62 spelrundor använts i det kvantitativa forskningsunderlaget för studien.Sammanfattningsvis skiljer sig resultaten mellan de kvalitativa och kvantitativa studierna. Under den kvalitativa studien noterades en skillnad i resonemanget mellan de som fått spela med en synlig hälsomätare och de som fått spela utan. Detta användes för att analysera och jämföra den insamlade datan från den webbaserade prototypen. Den insamlade kvantitativa datan kunde i en jämförelse mellan de som spelat med en synlig hälsomätare och de som spelat utan inte visa på en skillnad i prestation med någon statistisk säkerhet. / As digital gaming technology has evolved and the games has become more advanced, the amount of information that the player can get about their avatar (the player's digital representation) has increased. Depending on the layout and design of the game, this information is more or less readily available. The information that always seems to have a more or less evident place in HUD (static parts of the graphical interface) is the avatar's state of health. There are several guidelines on how to visualize this information, but game designers are constantly exploring new ways to apply it. Pros and cons of how the information is implemented is discussed by players and game journalists in several forums. Frequently focusing on what it does for the game's challenge and the gaming experience.Previous research that attended the avatar's health has investigated how different mechanics behind the graphic visualization affect the gaming experience. However, there is a research gap when it comes to how the graphic visualization of the avatar's health affects the player's performance.This study examines how a player's performance is influenced by obtaining information about the avatar's health through the graphical interface. The study is based on an ongoing discussion of how the mechanics of the avatar's health and its visualization affects the game's challenge.A literature study was conducted on the subject game design focusing on how the graphic interface of a game should be designed. After that, a game prototype was developed for the study in which the literature study formed the basis for how a graphic representation of the avatar's health was implemented. In the prototype, functionality was added to completely exclude the graphic representation of the avatar's health every other time the game started. Functionality was also applied in the prototype to collect data during the game. The data was saved in a database set up for the study.With use of the two game modes of the prototype, a qualitative preliminary study was conducted in the form of supervised game sessions with follow-up semi-structured interviews. A comparative study was conducted by letting half of the participants play with a visible health bar and the other half without. The participant's reasoning on issues related to the research question was analyzed to give a deeper understanding of the quantitative data that was collected by making the prototype available through the web.After each completed game of the prototype, it was registered alongside the score if the game had been played with a visible health bar or not. Other information intended to answer the research question for the study was also registered. After the preliminary study was conducted the prototype was published on the web, this resulted in data from 259 game rounds was collected and stored in the database. After selection according to study delimitations, data from 62 game rounds have been used for the for the study's quantitative research backing.To conclude, the results differ between the qualitative and the quantitative studies. During the qualitative study, a distinction was made in the reasoning between those who played with a visible health bar and those who had been playing without. This was used to analyze and compare the collected data from the web-based prototype. The collected quantitative data, however, does not show any statistically safe difference in performance between those who played with a visible health bar and those who played without one.

Rapporteringen av terroristattentat har fördubblats globalt sedan år 2011. För att motverka terrorismen i världen sägs det krävas en fördjupad kunskap om terroristnätverkens struktur och organisation, vilket kan uppnås genom en social nätverksanalys. Idag återfinns det ett internationellt behov av att jämföra olika typer av terroristnätverk genom social nätverksanalys. En sådan jämförelse kan skapa verktyg för myndigheters brottspreventiva arbete mot terrorismen samt bidra med ny och efterfrågad kunskap om att jämföra olika terroristorganisationer.Studiens syfte har varit att visualisera och undersöka nätverksförändringar över tid rörande nätverksstruktur för både islamistiska och vänsterextremistiska terroristnätverk vid genomförda terroristattentat. I denna sociala nätverksanalys har sex stycken terroristattentat utförda av den vänsterextremistiska terroristgruppen November 17 och den islamistiska terroristgruppen al-Qaida undersökts. Resultaten visade att både visualisering och nätverksstruktur för de enskilda terroristgrupperna har förändrats över tid. Studien har funnit ett flertal likheter mellan November 17 och al-Qaida rörande nätverksstruktur och sammansättning. Skillnaderna mellan terroristgrupperna är att al-Qaida består av fler antal noder och har en lägre densitet än November 17. Visualiseringen av nätverken visade även att November 17 efterliknar en clique. / The reporting of terrorist attacks has doubled globally since 2011. To counter and understand terrorism in the world, there is a need for an in-depth knowledge of the structure of terrorist networks and organizations, which can be achieved through social network analysis. Today there is an international necessity to compare different types of terrorist networks through social network analysis. Such a comparison can create tools for the authorities' crime prevention against terrorism and contribute with new and requested knowledge about comparing different terrorist organizations.The aim of the study has been to visualize and investigate network changes over time regarding network structure for both Islamic and left-wing terrorist networks during terrorist attacks. In this social network analysis, six terrorist attacks by a left-wing extremist terrorist group, November 17 and an Islamic terrorist group, al-Qaeda have been studied. The results showed that both visualization and network structure for the individual terrorist groups have changed over time. The study has found numerous similarities between November 17 and al-Qaeda regarding network structure and composition. The differences between the terrorist groups is that al-Qaeda consists of more numbers of nodes and has a lower density than November 17. The visualization of the networks also showed that November 17 mimics a clique.

Studien undersöker spelares immersion i spel med miljöberättande. Miljöberättande är en teknik där man berättar genom miljön och det är upp till spelaren att försöka tolka informationen given och därefter forma ett narrativ. Immersion är känslan av att bli ”uppslukad” av en aktivitet. Studien gör en litteraturöversikt över båda termerna för att få kunskap om dem och därefter applicera tekniker från dem på två prototyper. Dessa utvecklades med samma innehåll, där endast den ena har beskrivande text. Därefter utfördes en undersökning utformad efter en metod för att mäta immersion som använder avbrott i spelandet. Deltagarna i studien fick spela den ena eller andra prototypen och fick även svara på en enkät innan, under och efter spelandet. Resultatet visade att det fanns en skillnad i graden av immersion mellan prototyperna. Motivationerna och känslorna hos deltagarna liknande varandra, men det fanns skillnader. I ett framtida arbete kan det bland annat vara av intresse att undersöka om metoden fungerar. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Uppsatsen analyserar texten i oavkortade utgåvor av Mästerdetektiven Blomkvist (2003) och Den hemliga trädgården (2010) och jämföra dessa med lättlästa versioner. Syftet med analysen är undersöka skillnaderna i de olika versionerna utifrån språkförändringar, “murbruk” och ton. Uppsatsen är en komparativ litteraturstudie. Analysen visar att det finns stora skillnader i de olika versionerna av böckerna. Originalversionerna har ett äldre språkbruk än den lättlästa versionen av samma bok. Analysen har även visat en hårdare jargong mellan karaktärerna vilket förmedlar en hårdare ton i originalversionen. Beroende på vilket mål man har med undervisningen kan olika versioner vara mer aktuella än andra.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt i hur genusperspektivet kan skildras i skolans läroböcker. Detta genom att analysera hur genus framställs i två olika läromedel som används i svenskundervisningen i dagens skola. De två böckerna är Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) och Nyckeln till skatten (2012). Genom att analysera genusperspektivet i dessa böcker kan vi få en förståelse för hur genus framställs, hur det har utvecklats över tid och möjligen hur barn tolkar genus i litteraturen. Metoden som används är i huvudsak en komparativ studie utifrån ett hermeneutistiskt synsätt då detta handlar om en förståelseprocess av texten. Resultatet av studien visar på att Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) skildrar en stereotypisk bild av det manliga respektive kvinnliga medan Nyckeln till skatten (2012) visar på att det skett en utveckling över tid av genusframställningarna, där pojkar och män respektive flickor och kvinnor inte kan placeras inom ramarna för manligt respektive kvinnligt lika lätt längre utan framställs som mer genusöverskridande i dagens kontext.

The main purpose of this essay is to examine the existing differences between how religion istaught at secondary schools in Hungary and Sweden. Furthermore, this essay will also discussand strive to answer the three questions that are stated below: 1. What differences and similarities can be found between religious education inSwedish and Hungarian secondary schools? 2. Why do these differences and/or similarities occur? 3. What are the consequences of these differences and/or similarities, according totheories on religious education and according to pedagogical theories? In order to answer these questions, this essay analyzes both Swedish and Hungariancurriculum, syllabus and other governmental documents on religious education in publicsecondary schools. Theories on decentralization, multiculturalism in schools and on seculareducation are some of the theories applied in order to achieve a multifaceted discussion. Thefinal conclusion of this essay is that there are numerous similarities and differences regardingreligious education between the countries, including content, form and focus within theprogrammes. These similarities and differences occur mainly due to political decisions, butalso due to historical and cultural contexts. The consequences of the previously statedsimilarities and differences are that students in Hungary and in Sweden can develop adifferent kind of worldview and perspective of knowledge. Furthermore, the difference withinthe two school systems may foster different values and provide students with different formsof knowledge and abilities.

This study investigated what Swedish public and academic libraries expressed on their Facebook pages. This study looked at similarities and differences between public and academic libraries through the lens of the Four spaces model by Jochumsen et al. (2012). Data was collected from three public and three academic libraries’ Facebook posts. The data was analyzed through qualitative content analysis, inspired by Zhang and Wildemuth (2017).  The results indicated that Facebook was used partly in different ways in public and academic libraries. Public libraries used Facebook to promote literature, human rights, and they also focused on posts for younger audiences. The academic libraries mostly focused on helping students with their studies. There were also some differences within the same library type; for instance, one of the academic libraries did not focus on content for students. The four spaces model Jochumsen et al. (2012) considers the changing roles of the public library in society and how libraries can show legitimacy in their new environment. Results indicated that the public libraries primarily expressed the learning space, and secondarily, the inspiration space. Academic libraries mostly expressed the learning space. The meeting space and the performative space were seldom expressed, both in public and academic libraries.

Skolverket för i en artikel fram hur film har blivit ett alltmer vanligt inslag ihistorieundervisningen. På grund av detta har även den historiedidaktiska forskningenintresserat sig för de problem och möjligheter detta ger i klassrummet. Flera undersökningarhar gjorts inom området för att ta reda på användbara metoder samt filmens inverkan påeleverna.1 Dock har dessa i stor utsträckning fokuserat på historisk empati medan andraområden lämnats outforskade. På så sätt valde vi att undersöka vilken inverkanläromedelstexter och spelfilmer har när elever tolkar det förflutna. Med detta vill vikomparativt undersöka hur elevernas uppfattning av historia påverkas av dessa två medier.Därför genomfördes studien i en klass som delades in i två grupper, en som såg film och ensom läste text. För att mäta elevernas kunskapsutveckling användes ett förtest och ett eftertest.Dessa analyserades med teoretiska verktyg som var konstruerade utifrån historiedidaktiskateorier och förklaringsmodeller. Resultaten behandlas kvalitativt och analyseras genom attanvända kodning. Detta genom att göra om våra teoretiska perspektiv till analysverktyg blandannat i en kunskapsmatris. De resultat studien får fram visar att eleverna som läste text kundeföra mer komplexa resonemang än de som såg filmklipp.

Studiens syfte är att belysa hur den fysiska inomhusmiljön ser ut med likheter och skillnader i en förskola i Sverige samt en förskola i Sydafrika. De här tre frågeställningar har vi utgått från för att besvara syftet och få fram ett resultat, vad för artefakter exponeras i förskolornas fysiska inom-husmiljö? Vilka likheter och skillnader synliggörs på artefakter i de fysiska inomhusmiljöerna i Sverige och i Sydafrika? Vilka likheter och skillnader synliggörs på utrustning och utrymmen i de fysiska inomhusmiljöerna i Sverige och i Sydafrika? I studien används sociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv då det sociokulturella perspektivet har en stor betydelse för hur man kan se på artefakter och dess betydelse. I studien så användes dels en komparativ metod dels en kvalitativ form där observation genom fotografier användes som metod. Två förskolor deltog i studien, en i Sverige och en i Sydafrika. Antal fotografier i studien är 50 bilder från förskolan i Sverige respektive 30 bilder från förskolan i Sydafrika som användes för att analysera resultatet utifrån en kodningstabell. Resultatet visar på vilka skillnader och likheter det finns mellan de olika förskolorna samt vilka artefakter som exponeras i den fysiska inomhusmiljön / The aim of this study is to illustrate how the physical indoor environment is designed, with similarities and differences in a preschool in Sweden and a preschool in South Africa. We have investigated the following three questions: What artefacts are exposed in the preschools' physical indoor environment? What similarities and differences are made visible on artefacts in the physical indoor environments in Sweden and in South Africa? What similarities and differences are made visible on equipment and spaces in the physical indoor environments in Sweden and in South Africa? In the study a comparative method and a qualitative approach where observation through photographs was used as a method. Two preschools participated in the study, one in Sweden and one in South Africa. The number of photographs in the study is 50 images from the preschool in Sweden and 30 images from the preschool in South Africa that were used to analyse the results based on a coding table. The result shows the differences and similarities between the different preschools and how they have designed the physical indoor environment.

A daily newspaper’s main purpose is to inform its readers without creating noise. Theimportance of the visual presentation is therefore of weight for an effectivecommunication process. This study informs about the importance of typography inthe visual decoding process. The study includes the Swedish newspaper DagensNyheter’s transition from printed media to digital media adapted to an Ipad. It alsoincludes what changes this transition has resulted in for the communication process. The study has been conducted through a qualitative content analysis, where acomparative process of the selected medias has occurred. The theories we have beenusing in the study were mainly from a typographic point of view focusing onreadability. Other than that we have made use of theories about visual communicationand theories of the digital media's impact on society. Our study shows that the transition from printed newspaper to digital newspaperadapted to an Ipad has taken typographical aspects into consideration whenpresenting the material. The convergence between printed media and digitalizedmedia has created a basis for interaction that makes the reader involved in theprocess. The former one-way communication has been replaced with a moreinteractive two-way communication where the user is more than just a receiver.