Syftet med studien är att undersöka hur svenska och estniska förskollärare talar om och praktiskt arbetar med värdegrunden. Ett ytterligare syfte är att analysera hur ländernas styrdokument beskriver det värdegrundsarbetet som ska genomföras i verksamheten. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer där vi frågade hur informanterna definierar värdegrunden och hur de upplever och arbetar med värdegrunden. I resultatet presenteras också en läroplanstolkning med en jämförelse av de likheter och olikheter som framträder i de två ländernas läroplaner. Studiens slutsats är att värdegrunden och värdegrundsarbetet är konstruerade i en social och historisk kontext och därför varierar det vilka önskade värden och arbetsmetoder som används. De mest kraftfulla performativa agenterna är ländernas styrdokument, förskollärare och varje förskollärares eget möte med läroplanstexter. Förskollärarna har ett stort ansvar i värdegrundsarbetet och det är av betydelsen att de medvetet fokuserar på och kritiskt reflekterar kring de möten som sker i verksamheten, mänskliga så som icke-mänskliga.

<p>I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer.</p><p>Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den. En orsak till detta är att pedagogerna från förskolan upp till skolan i England arbetar mot samma mål och samtalar om vad och hur de arbetat med matematik vid övergångarna, samt om varje barn. Barnen i England har en vidare syn på vad de gör när de har matematik och ser matematiken som en del i deras vardagliga liv – något som de även gör hemma. Ett varierat arbetssätt utan lärobok har bidragit till det. Denna studie ämnar att framhäva nya synsätt som kan hjälpa till att förbättra matematiktrenden här i Sverige, men på en punkt kan det inte bli bättre: Alla intervjuade barn i Sverige tycker att matematik är roligt.</p>

I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer. Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den. En orsak till detta är att pedagogerna från förskolan upp till skolan i England arbetar mot samma mål och samtalar om vad och hur de arbetat med matematik vid övergångarna, samt om varje barn. Barnen i England har en vidare syn på vad de gör när de har matematik och ser matematiken som en del i deras vardagliga liv – något som de även gör hemma. Ett varierat arbetssätt utan lärobok har bidragit till det. Denna studie ämnar att framhäva nya synsätt som kan hjälpa till att förbättra matematiktrenden här i Sverige, men på en punkt kan det inte bli bättre: Alla intervjuade barn i Sverige tycker att matematik är roligt.

Examensarbetet är en jämförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lärande av talbegrepp. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att se om det finns skillnader och i så fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lärande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förståelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bättre kunna jämföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv på barns lärande.   Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pågående verksamheten där jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgått från examensarbetets två frågeställningar. Jag har även undersökt teorier och studier med fokus på talbegrepp i förskolan. Två förskolor inom Skåne län har deltagit i undersökningen. Pedagoger som har deltagit i observationerna har arbetat med barn i tre till sex års ålder.   Resultatet visar att det finns vissa likheter i hur de två förskolorna arbetar med talbegrepp. Både förskolorna sätter barnet i centrum samt utgår från barnens spontana nyfikenhet och intresse. De främsta skillnaderna är att i förskolan med montessoriperspektiv företräder en mer individcentrerad lärandeprocess medan den kommunala förskolan med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar enligt principen om att kunskap konstrueras genom samarbete i en kontext och inte primärt genom individuella processer. I förskolan med montessoripedagogik betonas i hög grad de sofistikerade matematikmaterialen som hjälp för barns kunskapsinhämtning medan den kommunala förskolan med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv lägger större tonvikt vid den sociala interaktionen för barns lärande och utveckling.

This thesis conducts a comparative study between two academiclibraries, one Swedish and one English, in order to analyse ifdifferent funding systems influence the marketing of theirservices. The theoretic foundation is built on relationshipmarketing, which emphasises the importance of creating andmaintaining relationships. A qualitative approach has been usedthrough the use of case studies, with semi-structured interviewsbeing held with library staff and managers in both countries. Inaddition to these interviews strategic plans have also beenanalysed. The result from the study shows that whilst there aresome differences between the two university libraries there arealso similarities, which indicates that it is not clear if differentfunding systems have an impact on the marketing of the services. / Program: Bibliotekarie

BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick på läraren och lärarrollen. Därefter beskriver vi kompetens i allmänhet och lärarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lärarrollen innebär. Vi berör även centrala styrdokument samt andra sociala påverkansfaktorer på yrket.SyfteDenna studie avser att öka förståelsen för vilka förväntningar som matematiklärare möter. Har elever, vårdnadshavare, matematiklärare och skolledare samma syn på vad en god matematiklärare är?MetodArbetet är en kvantitativ studie och som redskap användes en enkätundersökning. Enkäten genomfördes med elever i årskurs 8 och 9 och deras vårdnadshavare samt matematiklärare och skolledare.ResultatResultatet visar att undersökningens fyra grupper; elever, vårdnadshavare, matematiklärare och skolledare, har en förhållandevis samstämmig syn på vad som gör en bra matematiklärare bra. Denna samstämmighet mellan grupperna kan förklaras genom att bilden på ”Den goda matematikläraren” inte enbart är en individuell åsikt utan den skapas i det sociala samspelet med andra individer och grupper. Bilden på ”Den goda matematikläraren” skapas inte bara inom skolans värld utan påverkas också av historien och politiska svängningar. Dessutom befästs bilden av rapportering i media. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med det här examensarbetet har varit att jämföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnå studiens syfte har vi utgått ifrån fyra frågeställningar. 1. Vilka skillnader går att se i elevernas kunskaper inom ett ämne om de har fått arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lärande? 2. Hur upplever eleverna de olika arbetssätten? 3. Går det att se några skillnader i elevernas koncentration mellan de två metoderna? 4. Finns det andra skillnader mellan de två undervisningsmetoderna? För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört lektioner som utgått från de båda metoderna. Lektionerna har genomförts i en klass i skolår 1 och en klass i skolår 3. Sammanlagt 47 elever deltog i undersökningen. Vi har använt observation som metod, där vi utgått från ett observationsschema. Eleverna har efter lektionen fått fylla i ett frågeformulär. Vi har även samlat in texter som eleverna har skrivit. Studiens resultat visar att eleverna som undervisats med en dramapedagogisk metod fått högre resultat på frågeformuläret än eleverna som undervisats med en traditionell metod. Det visar sig också att eleverna som tagit del av dramalektionen har haft en mer positiv upplevelse av lektionen än eleverna som tagit del av den traditionella lektionen. Vår slutsats är att en dramapedagogisk metod ger eleverna möjlighet att använda kroppen och handlandet som verktyg för lärande. Vårt resultat visar att handlandet befäster kunskap, något vi också finner stöd för i litteraturgenomgången. Nyckelord: dramapedagogik, traditionell undervisning, jämförande studie, observation, grundskolans tidiga skolår.

En stor negativ påverkan på miljön kommer från livsmedelsproduktionen vilket våra val av proteinkällor har en stor del i. Konsumtionen av kött i världen blir bara större och större och det är en bidragande faktor till att vi lever på resurser utöver jordens kapacitet. Det är därför inte bara av djuretiska skäl som många numera väljer att konsumera vegetariska livsmedel istället för kött – utan även av miljöetiska skäl. I denna litteraturstudie jämförs nötköttsproduktionen med växtbaserade köttsubstitut gjorda av soja, utifrån ett miljömässigt perspektiv med hänsyn till dess proteininnehåll. Sojabönan är viktig för båda proteinkällorna; i nötköttsproduktionen som en stor del i fodret och för substituten som dess huvudingrediens. Sojabönodlingarna har en stor miljöpåverkan dels genom skövling av skog på områden med stor biologisk mångfald samt för användning av bekämpningsmedel i produktionen. Studiens resultat visar på en stor variation inom nötköttsproduktionen beroende på vilket sorts produktionssystem som har använts. Det framkommer också att det krävs mer soja för att producera köttsubstituten per kg protein. Medelvärdet för nötkött ger ett utsläpp på 115,6–285,6 CO2-ekvivalenter per kilo protein samtidigt som substituten genererar 22,4–48,5 CO2-ekvivalenter per kilo protein. Slutsatsen i studien är således att vi konsumenter kan påverka vår miljöbelastning genom våra val av proteinkällor. Dels genom att den stora variationen inom nötköttsproduktionen öppnar för att vi kan minska belastningen genom att välja bättre producerat kött samt genom att välja substitut istället för kött eftersom resultatet visar att dessa har en mindre miljöpåverkan. / One important source of impact on our environment derives from food production, where the choice of protein sources is a major aspect. The amounts of meat that are consumed in the world are increasing and this is one contributing factor for us living on resources beyond the capacity of the earth. Therefore it is not solely due to animal ethic motives that many people today choose vegetarian food instead of meat, but also for environmental reasons. In this literature study beef production and vegetarian meat substitutes containing soy as the main ingredient are compared from an environmental perspective based on the protein content. The soybean plays an important part for both protein sources; in beef production, it is a major component of the forageand for substitutes it is the main ingredient. Soybean cultivation has a major impact on the environment, partly because of deforestation in certain areas with high biodiversity, but also due to the large amount of pesticides used in the cultivation. The result from the study shows a large variation in beef production, depending on what type of production system is applied. It also appears that more soy is required to produce the meat substitutes per kilogram of protein and that the mean value for beef yields 115.6-285.6 CO2-equivalents per kilogram of protein, whereas the substitutes generate only 22.4-48.5 CO2-equivalents per kilogram of protein. The conclusion from this study is that it is possible to affect the amount of personal environmental impact through our choice of protein sources. This is partly due to the existing large variation of beef production alternatives, which allows us to reduce the load by more favourable production of meat for the environment, as well as selecting soy substitutes instead of meat. The results in this study show that the substitutes have the least environmental impact.

SAMMANFATTNINGI detta arbete jämför vi fyra olika lektioner där vi använder olika sätt att undervisa. Vi vill besvara frågorna när eleverna tycks känna lust och engagemang och när eleverna är mest/minst synbart aktiva. Vi vill även ta reda på om det finns någon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten.För att kunna svara på studiens frågeställningar vilka är, när tycks eleverna känna lust och engagemang? När tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det någon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten? I så fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs på fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna). Lektionerna har vi själva planerat och genomfört med eleverna i en årskurs 1, delad i halvklass, utifrån begreppen traditionell, verbalspråkig undervisning och utvecklingsinriktad undervisning. Vidare har vi arbetat med dessa två grupper, med samma syfte och mål som utgångspunkt, men med olika sätt att undervisa. Lektionerna är dessutom inspelade med videokamera.Efter att ha gått igenom vårt material kunde vi konstatera att det är svårt att mäta om det finns någon tydlig skillnad mellan de olika sätten att undervisa efter endast fem lektioner. Däremot tycktes eleverna visa större lust och engagemang när vi undervisade med fler uttrycksformer. / ABSTRACTIn this study we are comparing four different lessons where we use various ways of teaching. We want to answer the questions when do the pupils seem to feel content and committed. And when are the pupils most/least visibly active. We also want to find out if there is, from the pupil’s points of view an experienced difference between the various ways of teaching.To be able to answer the questions we have chosen a so called qualitative method based on five lessons (one of these was a dictation). We have planned and carried out the lessons by ourselves with pupils in grade 1, divided in two groups, on the basis of the concepts of traditional, verbal teaching and a teaching with focus on development. Further we have worked with these two groups, with the same aim and goal as a starting point, but with different ways of teaching. The lessons are in addition recorded with a video camera.After going through our material we could establish the fact that it is hard to measure if there is a clear difference between the various ways of teaching after only five lessons. However, the pupils seemed to feel more content and committed when we added different sorts of expressions in our teaching.

Denna studie syftar till att utforska och jämföra på vilka sätt lärare i musik och idrott erfar fenomenet prestation i undervisning på gymnasienivå. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur ser musiklärare och idrottstränare på fenomenet prestation inom sina respektive områden? och På vilka sätt arbetar musiklärare och idrottstränare för att gynna elevers prestationer? Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt är fenomenologi och dess teoretiska utgångspunkt är allmänpsykologins syn på prestation och motivation. Den forskningsmetod som används är semistrukturerad intervju och det är tre musiklärare och tre idrottstränare som har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med hjälp av tematisk analys. Hur informanterna erfar fenomenet prestation och deras arbetssätt har har belysts var för sig, och sedan ställts bredvid varandra och jämförts. De svar som informanterna har gett visar studiens resultat, dvs. fenomenet prestation. Resultatet är uppdelat i två huvudteman: Ämnesbaserat eller individbaserat fokus och Lärarens roll - Instrumentalguide eller målsättare. Det första temat beskriver hur informanterna erfar fenomenet prestation medan det andra temat beskriver vilka arbetssätt informanterna menar att de använder sig av för att gynna sina elevers prestationer. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatets teman med studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt, teoretiska perspektiv och tidigare forskningsfält. / This study aims to explore and compare the ways in which teachers in music and sport, experience the phenomenon of achievement in teaching at the secondary level. The study has two research questions: How does teachers in music and sport look upon the phenomenon of achievement? and How does teachers in music and sport work to promote student achievements? The philosophical perspective is phenomenology and the theoretical foundation is psychology concerning performance and motivation. The research method is semi-structured interviews, and three music teachers and three sports coaches have been interviewed. The interviews were transcribed and processed using thematic analysis and the result presents the phenomenon of achievement. The results are divided into two main themes: Subject-based or individual-based focus and The role of the teacher - Instrumental guide or goal promotar. The first theme describes the informants 'views on the phenomenon of achievement, and the second theme highlights the work informants use to benefit their students' achievements. The study's concluding chapter discuss the result in relation to research, psychology and phenomenology.