Det finns, och kommer att finnas, olika sätt att arbeta som KME-lärare beroende på vem man är, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lärare behöver bena upp vad kunskapsområdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sådan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehåll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c)Huvudämnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer är en ny inriktning på Lärarutbildningen, Malmö högskola, och vi är två studenter som avslutar vår sista termin på denna utbildning. För att få en större förståelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och även frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vårt examensarbete på dessa begrepp. Syftet med uppsatsen är att visa på hur man kan använda oss av begreppen i skolan. Vi vill också studera hur den plattform som redogör för tankar kring vår utbildning och profession använder sig av begreppen, men också hur styrdokumenten för grundskolan behandlar begreppen. Detta vill vi göra för att lättare kunna identifiera oss som KME-lärare i framtiden. Dessutom använder vi oss av begreppen när vi redovisar en uppgift vi deltagit i under vår utbildning och en uppgift som vi utför tillsammans med ett antal elever på en skola i Malmö. Med hjälp av att vi studerat litteraturen och kopplat litteraturstudierna till de praktiska uppgifterna har vi kunnat visa på hur vi har kunnat använda oss av begreppen i skolans värld.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur man arbetar med estetiska läroprocesser på några skolor. Vidare vill vi tydliggöra vårt huvudämnes kärna och befästa de estetiska läroprocessernas betydelse för morgondagens kunskapande. Vi vill även tydliggöra ämnet KME och varför det är så viktigt att vi arbetar med detta ämne i skolan. Slutligen vill vi dessutom undersöka på vilken position rektorerna kan tänkas anställa blivande KME-pedagoger. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med både rektorer och biträdande enhetschefen för Kultur, Språk och Medier, (KSM). Resultatet visade att arbetet med estiska uttrycksformer fortfarande är ganska modest, där de kommer till användning främst vid redovisningar och presentationer, men att den radikala estetiken kan få möjlighet att göra entré inom några år om vi, Lärarutbildningen och KME-studenter, marknadsför oss på rätt sätt. / KME – The creative knowledge of aesthetics

Syftet med vårt arbete är att få en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnå syftet utgick vi ifrån följande frågeställningar: Hur ser KME-pedagogen på sin yrkesidentitet? Hur förhåller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssätt? Vilka möjligheter eller hinder finns det på arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjälp av relevant litteratur.Resultatet visar att flera faktorer är avgörande i vilken utsträckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer är bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering.

Den här uppsatsen behandlar vad det innebär att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhåller sig till en officiell bild av ämnet KME. Syftet med uppsatsen är att jämföra den officiella bilden av huvudämnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har använts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jämförts med hur ämnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudämnet KME är. Resultatet visar på att förskolans ramar och miljö har stor inverkan på i vilken mån pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar. Det är främst de delar av KME som har stöd i förskolans tradition som pedagogerna tar fasta på. Även i vilken mån utbildningen har gett pedagogerna åldersanpassade arbetsmetoder påverkar hur pedagogerna arbetar. Betydelsefullt för hur pedagogerna arbetar med KME är också i vilken mån de har gjort ämnet KME till sitt.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare år att gå till skolan. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gå till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat åtta elever i grundskolans senare år. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan är bland annat att de känner att de vill vara närvarande för att lära sig nya kunskaper samt att få höga betyg. Att träffa sina kamrater är också en väldigt viktig del av varför eleverna känner sig motiverade att komma till skolan. Den andra frågeställningen har visat sig vara svår att besvara. Respondenterna har inte så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser och sålunda kan inte mitt insamlade material besvara denna frågeställning. Jag kan dock säga att utifrån respondenternas uttalanden så tycker jag att man kan se att eleverna har en vilja att testa att arbeta med estetiska läroprocesser.

Vårt examensarbete behandlar grupprocesser i ett tematiskt grupparbete. Vi ville se vad som hände med barnen i det estetiska temaarbetet och hur de utvecklades i ett estetiskt avseende. Därefter önskade vi se om en av de rådande teorierna om grupprocesser stämde i vårt arbete med cirkustema i en förskoleklass om 12 barn. Teorin om grupprocesser vi har använt oss av är FIRO - teorin av Will Schutz. Som grund för vår analys har vi använt oss av observationer av både Anja som observatör och Cecilia som deltagande observatör, där vi har ställt våra observationer mot varandra. Dessutom har vi intervjuat barnen i små grupper. Det vi fann var att det skedde en process i temaarbetet. Men vi hade svårt att se hur eleverna utvecklades i ett estetiskt avseende. Grupprocessen kunde jämföras till viss del med FIRO – teorin, men inte fullt ut. Exempelvis fanns inte alla de typiska rollerna i gruppen. Inte heller genomgick gruppen alla tre stadier i teorin. Kunskapen vi fick genom undersökningen var att grupper genomgår processer när de arbetar estetiskt i ett temaarbete. Denna kunskap är viktig då man kan anpassa sitt innehåll och arbetssätt efter detta och på så sätt underlätta för eleverna när de ska arbeta tillsammans.

Syftet med vår studie var att undersöka KME-förskollärarens kompetenser i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vi var intresserade av att undersöka om dessa kompetenser skiljde sig från förskollärare utan KME som huvudämne. Därför ställde vi oss frågorna om hur och varför KME-förskollärare, respektive förskollärare utan KME som huvudämne, arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex förskollärare, tre med och tre utan KME som huvudämne. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrån följande teoretiska begrepp: Återskapande, omskapande och nyskapande, estetiska uttrycksformer utifrån intryck och uttryck, multimodalitet, estetiska uttrycksformer som ett sätt att uttrycka sig på samt estetiska uttrycksformer för att stärka individen. Resultatet visade att kompetensen mellan de två grupperna i vissa avseenden skiljde sig marginellt. Vi fann några kompetenser som var utmärkande för KME-förskollärarna. Detta ledde fram till slutsatsen att KME-förskollärare har kompetenser inom det nyskapande och multimodala i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vidare har vi dragit slutsatsen att KME-förskollärare kan bidra till att förskolan arbetar med de estetiska uttrycksformerna som ett kunskapsinnehåll i sig.

I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lärarledd skolkontext. Syftet är attundersöka och gestalta hur två pedagoger på en skola för grundskolans senare år sägersig arbeta med och förhålla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhåller sig till identitetsskapande. Därefter harvi tolkat och gestaltat innehållet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film. Estetik, genus, elever i årskurs sju och styrdokument är tydligt återkommande temani intervjuerna. Undersökningen visar att våra informanter tycker sig arbeta medidentitetsskapande och att arbetssätten som inrymmer identitetsskapande har mestadelsestetisk form och ett innehåll som erbjuder rollprövande och/eller ställningstagande.

This study examines the relationship between organizational factors (Culture, Structure, Strategy and Technology) and Knowledge Management Effectiveness (KME) in Abu Dhabi public organizations. The literature indicates that these factors are widely used to explore KME in construction organizations, but little analysis has been undertaken for UAE public construction companies. The government of Abu Dhabi regulates eight different construction organizations. This study obtained 414 samples from the considered organizations. An empirical research with quantitative methods was undertaken. First, a comprehensive literature reviewed enabled the derivation of three hypotheses, which were then verified through a quantitative survey of the eight organizations. A questionnaire was administered to 414 active department managers, supervisors and employees of Abu Dhabi public organizations whose job description indicated responsibility for KME implementation. Descriptive statistical analysis was used to evaluate the organizational factors and KME of the considered organizations. Ordered logistic regression was used to assess the influence of the organizational factors on KME, and factor analysis was used for the extraction of the significant dimensions of these factors. Ordered logistic regression was used to explore the relationships between the significant dimensions found in these factors and KME. It was discovered that there is significant relationship between organizational factors and KME, but only a few dimensions have significant impacts. Therefore, a model was subsequently developed for the improvement of KME in Abu Dhabi public organizations consisting of significant areas and dimensions of factors impacting on KME, which was developed in a group discussion conducted with senior and middle management leaders from the considered organizations, who were responsible for implementing knowledge management. This model was then validated in Abu Dhabi public organizations and the results indicate the areas and factors of Abu Dhabi public organizations' knowledge management leaders that need to be strengthened to improve KME performance.

KME är förkortningen för huvudämnet Kultur, media, estetik på lärarutbildningen på Malmö högskola. KME-pedagoger strävar efter att i vardagen bearbeta innehåll genom att använda sig av olika former av kommunikation såsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns något värde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se på vad personer som deltagit i projektet Lära på riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer två år efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi få kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lärorik. Vi vill ta reda på om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjälp då det kommer till att förvärva kunskap. I vår granskning har vi använt oss av litteratur som behandlar kunskap, identitet och estetiska lärprocesser. Undersökningen visar att eleverna och deras lärare genom projektet har tillgodogjort sig olika lärdomar och kunskaper. Klimatet i klassen förändrades även till det bättre. Vi ser dock att de nackdelar som belyses hade gått att undvika om vi som pedagoger varit tydligare med vissa aspekter rörande innehållet samt att övrig personal på skolan hade varit mer samstämda och informerade i projektet. Alltså ser vi inte detta som en kritik mot KME i sig. Vi vill poängtera att KME som metod är ett gott alternativ i dagens skolklimat men att det inte på något sätt bör vara det enda alternativet.