Syftet med studien var tvåfaldigt. Det ena var att ta reda på vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lärare använder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Vi ökade vårkunskap om studiens ämnesområde genom läsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lärare verksamma i årskurserna 1-3. Detta för att få en bild över huranvändningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lärarna ser påskönlitteratur och läromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska läroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsättningar och behov. Innehållet iundervisningen behöver bearbetas för att kunskapsutvecklingen ska främjas. Det framkomäven att valet av bok har stor betydelse i arbete med skönlitteratur. Böckers utformning,ämnesinnehåll och en eventuell tillhörande lärarhandledning är faktorer som påverkar valet.Intervjustudien visade att en användbar lärarhandledning kunde vara avgörande för om ettmaterial ansågs vara passande i undervisningen. Med utgångspunkt i detta gjorde vi ettdidaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Det didaktiska försöket resulterade i enbok med tillhörande lärarhandledning som innehåller exempel på hur ämnesinnehållet kan bearbetas.

Den här uppsatsen sammanför den relationella konsten med de estetiska läroprocesserna för att se på vilket sätt de bidrar till flerstämmighet i undervisningen. Uppsatsen bygger på en fallstudie av ett projekt i en högstadieklass (som grundar sig i just det relationella konsten och de estetiska läroprocesserna). Detta projekt belyses utifrån teorierna om flerstämmighet. Data samlas in genom i huvudsak elevenkäter och en intervju.   Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån rör på vilket sätt projektet kan sägas vara flerstämmigt och hur eleverna upplever projektet ur ett flerstämmigt perspektiv. Resultatet av enkäterna redovisas i tabell 1 och tabell 2 (se bilaga 1 och 2). Intervjuresultatet redovisas i en sammanställning under rubrik 3.3 Sammanfattning av intervjun 2009-04-27. Projektet är genom sin uppbyggnad kring dialog, och begreppsbearbetning i grupp, flerstämmigt. Flerstämmigheten har inte varit lärarens huvudsakliga mål med sin undervisningsform ändå är han medveten om den och ser den som en form av arbetsmetod som enligt honom finns naturligt i de estetiska läroprocesserna. Det går inte att utifrån enkäten svara på om eleverna i genomsnitt uppfattat projektet som flerstämmigt, men utifrån deras svar går det att se att några av dem har upplevt den både härliga och besvärliga frihet som flerstämmig undervisning ger.

<p>Den här uppsatsen sammanför den relationella konsten med de estetiska läroprocesserna för att se på vilket sätt de bidrar till flerstämmighet i undervisningen. Uppsatsen bygger på en fallstudie av ett projekt i en högstadieklass (som grundar sig i just det relationella konsten och de estetiska läroprocesserna). Detta projekt belyses utifrån teorierna om flerstämmighet. Data samlas in genom i huvudsak elevenkäter och en intervju.</p><p> </p><p>Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån rör på vilket sätt projektet kan sägas vara flerstämmigt och hur eleverna upplever projektet ur ett flerstämmigt perspektiv. Resultatet av enkäterna redovisas i tabell 1 och tabell 2 (se bilaga 1 och 2). Intervjuresultatet redovisas i en sammanställning under rubrik <em>3.3 Sammanfattning av intervjun 2009-04-27</em>. Projektet är genom sin uppbyggnad kring dialog, och begreppsbearbetning i grupp, flerstämmigt. Flerstämmigheten har inte varit lärarens huvudsakliga mål med sin undervisningsform ändå är han medveten om den och ser den som en form av arbetsmetod som enligt honom finns naturligt i de estetiska läroprocesserna. Det går inte att utifrån enkäten svara på om eleverna i genomsnitt uppfattat projektet som flerstämmigt, men utifrån deras svar går det att se att några av dem har upplevt den både härliga och besvärliga frihet som flerstämmig undervisning ger.</p>

Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av bilddidaktisk forskning, vars syfte är att undersöka huruvida bildundervisningen ger möjlighet till utveckling och lärande som även främjar lärande i akademiska ämnen, utöver lärandet enbart i bildämnet. Bildämnet anses vara ett viktigt ämne i skolan som främjar elevers individuella utveckling och kan ge dem utvecklingsmöjligheter även i akademiska ämnen genom att det inkluderar både praktiska och teoretiska arbetsmetoder. Bilddidaktisk forskning diskuterar därför om det finns särskilda effekter som bildämnet ger möjlighet att utveckla hos eleven, vilka kan påverka elevers resultat i akademiska ämnen positivt. Metoden som har använts är en innehållsanalys av relevant bilddidaktik forskning, och avser undersöka och jämföra eventuella likheter och olikheter. Materialet för studien består av artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar som behandlar bildundervisningens utvecklingsmöjligheter och eventuella transfereffekter från bildämnet till akademiska ämnen. Resultaten av studien visar att forskningen inte har funnit några direkta transfereffekter från bildämnet till specifika akademiska ämnen och att eventuella bevis är svåra att påvisa, men att bildämnet ändå spelar en viktig roll för elevens individuella utveckling genom att det inkluderar flera kognitiva förmågor, vilket skapar helhetsammanhang och bidrar till större ökad social och kulturell förståelse hos eleven. / <p>bild</p>

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur klasslärare i grundskolans tidigare årskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus är inriktad på att få en djupare förståelse kring hur estetiska verktyg används inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i årskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjälp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lärare från tre olika skolor. Resultatet visade att en övervägande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta såg mångainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svårigheter i de teoretiska ämnena. Vidare förklarar resultatet att informanterna även kan se väldigt många hinder med att använda estetik i klassrummet, som bland annat tidsbrist och sin egen bristandekompetens. En slutsats är att estetisk verksamhet i klassrummet framkommer, utvecklas och möjliggörs till största del baserat på intresset. Det kan vara lärarens egna personliga intresse, verksamhetens intresse och även samhällets intresse.

Studiens syfte var att skapa ett digitalt läromedel inom gjutning i skolämnet bild och form samt att undersöka hur lärarstudenter och en nyutexaminerad lärare såg på det skapade läromedlet och blogg som läromedel. De frågeställningar som studien utgick ifrån var ”hur kan en blogg som läromedel i gjutning utformas?” och ”vad tycker lärarstudenter och nyexaminerade lärare i bildämnet om det färdiga läromedlet?”. För att besvara dessa frågor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett läromedel i skolan. Temat på detta läromedel var gjutning, där två gjutningstekniker presenterades; tvådelad gipsform och alginatform. I avsnittet ”Begrepp” förklaras de steg som ingår i gjutning, de delar som var med i bloggen samt de överväganden som gjordes. Därefter gjordes intervjuer med tre lärarstudenter och en verksam lärare som fick kommentera bloggen och ge konstruktiv kritik. Resultatet av intervjuerna visade att informanterna var positiva till att använda blogg som läromedel, men att det också finns svårigheter med att använda digitala läromedel. I diskussionskapitlet diskuteras hur bloggen går att använda med olika inlärningsmetoder med utgångspunkt i Lars Lindströms teori om lärande.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare år att gå till skolan. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gå till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat åtta elever i grundskolans senare år. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan är bland annat att de känner att de vill vara närvarande för att lära sig nya kunskaper samt att få höga betyg. Att träffa sina kamrater är också en väldigt viktig del av varför eleverna känner sig motiverade att komma till skolan. Den andra frågeställningen har visat sig vara svår att besvara. Respondenterna har inte så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser och sålunda kan inte mitt insamlade material besvara denna frågeställning. Jag kan dock säga att utifrån respondenternas uttalanden så tycker jag att man kan se att eleverna har en vilja att testa att arbeta med estetiska läroprocesser.

Vårt examensarbete behandlar grupprocesser i ett tematiskt grupparbete. Vi ville se vad som hände med barnen i det estetiska temaarbetet och hur de utvecklades i ett estetiskt avseende. Därefter önskade vi se om en av de rådande teorierna om grupprocesser stämde i vårt arbete med cirkustema i en förskoleklass om 12 barn. Teorin om grupprocesser vi har använt oss av är FIRO - teorin av Will Schutz. Som grund för vår analys har vi använt oss av observationer av både Anja som observatör och Cecilia som deltagande observatör, där vi har ställt våra observationer mot varandra. Dessutom har vi intervjuat barnen i små grupper. Det vi fann var att det skedde en process i temaarbetet. Men vi hade svårt att se hur eleverna utvecklades i ett estetiskt avseende. Grupprocessen kunde jämföras till viss del med FIRO – teorin, men inte fullt ut. Exempelvis fanns inte alla de typiska rollerna i gruppen. Inte heller genomgick gruppen alla tre stadier i teorin. Kunskapen vi fick genom undersökningen var att grupper genomgår processer när de arbetar estetiskt i ett temaarbete. Denna kunskap är viktig då man kan anpassa sitt innehåll och arbetssätt efter detta och på så sätt underlätta för eleverna när de ska arbeta tillsammans.

Syftet med mitt examensarbete är att göra en ABC-bok, ett läromedel för skriftspråkslärande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen är en del av skriftspråkslärandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag åskådliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftspråkslärande, bokstavsbearbetning och estetiska läroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lärare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok där jag har författat övningar, fotograferat föremål och gjort layouten. Min förhoppning med boken är att göra skriftspråkslärandet och bokstavsbearbetningen i skolår 1, lärorik på ett roligt och kreativt sätt. Resultatet finner jag tilltalande.

<p>Den traditionella undervisningen i bild utgår oftare från traditionella metoder än en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och ämnesintegrerat. Många elever blir mer rädda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju äldre de blir, mot när de var små. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildämnet mer tid och påverka elevernas engagemang för bildämnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förändras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhållningssätt i en traditionell bildundervisning. Bildämnet utgår från en och samma kursplan, men hur kan resultatet se olika ut i praktiken på de båda skolorna? Genom intervjuundersökningar fann vi att om elever får vara med och påverka sin undervisning och reflektion och analys sker där alla sinnena får arbetas med skapas möjligheter att införa bifrostinspirerade metoder. Dock är bildframställning starkare än att se att bilden kan användas som ett uttryck. Hinder med ämnesintegration är om ovilja finns att låta ”sitt ämne” integreras. Resultaten ser olika ut i praktiken för att bildundervisning bedrivs olika på olika skolor, av olika pedagoger som har sina traditioner och serverar olika metoder och tekniker.</p>