<p>Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som händer när det sker ett samarbete mellan skolans lärare och kulturpedagoger. Syftet är att undersöka lärarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, när de estetiska läroprocesserna tar plats i undervisningen.</p><p> </p><p>I litteraturgenomgången redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn på kultur och estetik. Därefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska läroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhållande till skolan och hur detta är ställt i relation till ett föränderligt kunskapsuppdrag.</p><p> </p><p>Empirin till problempreciseringen är utförd med semistrukturerade intervjuer utifrån ett subjektivt urval. Vår analys visar på att såväl lärarna som kulturpedagogerna på olika sätt förhåller sig till estetikens möjligheter i lärandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom både ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lärarna i ett kompetensutvecklande perspektiv.</p>

Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som händer när det sker ett samarbete mellan skolans lärare och kulturpedagoger. Syftet är att undersöka lärarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, när de estetiska läroprocesserna tar plats i undervisningen.   I litteraturgenomgången redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn på kultur och estetik. Därefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska läroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhållande till skolan och hur detta är ställt i relation till ett föränderligt kunskapsuppdrag.   Empirin till problempreciseringen är utförd med semistrukturerade intervjuer utifrån ett subjektivt urval. Vår analys visar på att såväl lärarna som kulturpedagogerna på olika sätt förhåller sig till estetikens möjligheter i lärandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom både ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lärarna i ett kompetensutvecklande perspektiv.

Syftet med detta examensarbete har varit att få en klarare bild över vad begreppet estetiska läroprocesser innebär, varför ett estetiskt arbetssätt kan vara bra för inlärningen, vad som förväntas av mig som lärare och vad lärarens roll är i en undervisning med ett estetetiskt arbetssätt samt hur en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt kan se ut. Jag gick in i denna undersökning med ett grundantagande om att ett estetiskt arbetssätt påverkar elevers inlärning på ett positivt sätt. Mitt examensarbete grundar sig på en litteraturundersökning och ett antal intervjuer gjorda med relativt nyexaminerade yrkesverksamma lärare, som alla gått en estetisk inriktning under sin lärarutbildning. Det finns olika sätt att inkludera de estetiska ämnena i undervisningen, ett av dem är att arbeta med tema. Under ett temaarbete skapas många möjligheter för eleverna att använda sig av de estetiska uttryckssätten för att skapa, få syn på och utveckla sin kunskap. Resultatet av min undersökning visar att estetiska läroprocesser och ett estetiskt arbetssätt kan påverka elevers inlärning på ett positivt sätt, under förutsättningarna att läraren har stor kunskap kring de estetiska ämnena och ett estetiskt arbetssätt. Under min litteraturundersökning och under mina intervjuer visar det sig att både de intervjuade lärarna och författarna har liknande åsikter kring och syn på lärarens roll i undervisningen. Något de alla nämnde var vikten av att göra eleverna delaktiga i processen fram till sin kunskap. De intervjuade lärarna har dessutom liknande uppfattning om varför de estetiska ämnena kan påverka elevernas inlärning positivt, men det visar sig att de alla har olika sätt att utföra sin undervisning på. En slutsats som kan dras utifrån materialet är att om eleverna blir känslomässigt berörda av det de lär sig, så blir kunskapen personlig och stannar kvar längre i deras kroppar och hjärnor. Om de också får vara delaktiga i processen fram till kunskapen, får de möjligheten att genom de estetiska ämnena, skapa sitt eget kunnande. / The aim with this essay has been to get a clearer picture over what the term aesthetic learning processes means, why an aesthetic approach can be good for the students learning, what is expected of myself as a teacher and what teacher's role is in an education with an aesthetic approaches and what an education with an aesthetic attitude can look like. I started this survey with the presupposition that an aesthetic approach influences students' learning in a positive way. My essay is based on a literature survey and a number of interviews with relatively new examined professionally active teachers, who all have a teachers education based on aesthetic learning. There are various ways to include the aesthetic subjects in the education; one of them is to work with themes. During these theme works there is many opportunities for the students to use the aesthetic subjects in order to create, gain sights on and develop their knowledge. The result of my survey shows that aesthetic learning processes and an aesthetic approach can influence students' learning in a positive way, under the conditions that the teacher has great knowledge about the aesthetic subjects and an aesthetic approach. During my literature survey and during my interviews, it shows itself that both the interviewed teachers and the authors have similar opinions about and point of views on the teacher's role in that’s kind of education. Something they mentioned was the importance of making the students involved in the process of making their knowledge. The interviewed teachers has similar views on why the aesthetic subjects can influence the students' learning in a positive way, but they all have different ways of executing it into their teaching. A conclusion that can be drawn on the basis of this material is that if the students become emotionally affected off what they are learning, then the knowledge becomes personal and stays longer in their bodies and their brains. If the students also are being involved in the process of getting their knowledge, they are given the possibility that through the aesthetic subjects, create their own know-how.

Den traditionella undervisningen i bild utgår oftare från traditionella metoder än en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och ämnesintegrerat. Många elever blir mer rädda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju äldre de blir, mot när de var små. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildämnet mer tid och påverka elevernas engagemang för bildämnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förändras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhållningssätt i en traditionell bildundervisning. Bildämnet utgår från en och samma kursplan, men hur kan resultatet se olika ut i praktiken på de båda skolorna? Genom intervjuundersökningar fann vi att om elever får vara med och påverka sin undervisning och reflektion och analys sker där alla sinnena får arbetas med skapas möjligheter att införa bifrostinspirerade metoder. Dock är bildframställning starkare än att se att bilden kan användas som ett uttryck. Hinder med ämnesintegration är om ovilja finns att låta ”sitt ämne” integreras. Resultaten ser olika ut i praktiken för att bildundervisning bedrivs olika på olika skolor, av olika pedagoger som har sina traditioner och serverar olika metoder och tekniker.

No description available.

Syftet med denna studie är att reda ut vad för kunskaper som möjligen kommer fram och hur elever konstruerar kunskap via en konstnärlig process. Jag följer under ett halvårs tid eleverna i årskurs nio på en skola som arbetar i projektform tillsammans med en konstnär. Min metod är att observera hur eleverna förhåller sig mellan ett innehåll – att veta, känna till, förstå och ett görande – olika former av färdigheter samt hur kunskapskonstruktionen kan ske via en resa mellan det bekanta och det obekanta. Mitt arbete visar att via en konstnärlig process i en pedagogisk miljö har eleven möjlighet att konstruera olika former av teoretiska och produktiva kunskaper såväl som praktisk klokhet. Min slutsats är dock att det kanske viktigaste eleven lära sig av ett skapande projektarbete är själva metoden; en form av strategisk kunskap. Skolan kan bli ett forum för att utveckla kreativ kompetens; förmågan att hitta nyskapande och produktiva lösningar på problem.

Vad är det lärare ”vet och ser” att eleven ”har” i ett klassrum med pågående undervisning? Teaterlärare vet och ser när eleven har ”det” men vad är det egentligen som läraren vet och ser och hur skulle du formulera dig om någon utifrån ställde frågan? Detta är min ingång i studien som handlar om att undersöka hur teaterlärare artikulerar om kunskap och lärande samtidigt som jag vill lyfta diskussionen om kunskap i teater. Målet är att få syn på hur teaterlärare pratar om sitt ämne i förhållande till de nya läroplanerna i Gy 11. Min uppfattning är att de teoretiska kunskaperna efterfrågas allt mer hos eleven, varefter kravet om större tydlighet och förmågan att sätta ord på det praktiska görandet i undervisningen är i ropet. Studien består av kvalitativa intervjuer av tre teaterlärare, alla verksamma på gymnasiets estetiska program inriktning teater. Med hjälp av kunskapsbegreppen som filosofen Polanyi (2009) representerar gällande de mänskliga handlingarna och tyst kunskap synliggörs olika aspekter av teaterkunnandet. I arbetet presenteras förutsättningarna för de estetiska läroprocesserna och vilket behov och utmaningar som finns i att artikulera och sätta ord på kunskap och lärande. Studien visar på att varje lärare är unik, då samtalen präglas till stor del utefter varje informants personlighet. Informanterna pratar inom ett område begränsat till teaterlärare med tanke på begreppsval som beskriver specifika kunskapsformer inom teaterområdet. Lärarnas val av begrepp och uttryck förmedlar en viss innebörd som för majoriteten av teaterlärare är ett förgivet tagande kunskap inom yrkeskåren. Att ge utrymme för reflektion för såväl elever som lärare är viktigt varpå träningen i att artikulera om det vi gör i klassrummet är en del av det reflekterande lärandet. Jag ser teaterämnets möte med skola som ett lärorikt och utmanande möte där det konkreta möter det abstrakta – det logiska med det ologiska. Förhoppningsvis ger studien en ökad förståelse för ämnet teater men även för lärarprofessionen i sig.

Under våren 2015 tilldelades jag Lärarförbundets Stipendium för studenter som läser till lärare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn på lärande och estetik.Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn på lärande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare från tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga på ett spännande sätt. Här väcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frågor om fritidshemmets utveckling och verksamhet här i Sverige. Den samlade empirin har senare analyserats ur tidigare forskning och relevant teori.Resultatet av min undersökning visar på att det finns många olika uppfattningar om varför det är viktigt med estetisk aktivitet för barn och unga. Vidare visar studien på att det finns en positiv inställning till ökat samarbete mellan kulturlivet och skolan för dessa kulturarbetare i Jordanien och varför ett sådant samarbete är viktigt. Dock nämns det även hinder för ett sådant samarbete, där låg prioritering av kulturen och ekonomiska begränsningar spelar in.

I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ”Vad är jord och var kommer den ifrån?”. Undervisningsmaterialet vi tillverkat består av sex handdockor, Cd-skiva innehållande sex sånger med tillhörande text- och ackordhäfte och en sagobok.Med projektredogörelsen vill vi åskådliggöra hur vi i förskolan och skolan kan arbeta multimodalt med elever. Under vår verksamhetsförlagda tid ute i olika skolor har vi sett brister på sådana arbetssätt, samt inte funnit undervisningsmaterial som berör vårt utvalda område. Utifrån litteratur, teorier och stöd i Lpo 94, samt egna erfarenheter har vi lyckats göra ett undervisningsmaterial, som vi har producerat själva. Fokus för examensarbetet har legat på vår egen process i tillverkningen och barns lärande utifrån estetiska läroprocesser. Vår förhoppning med arbetet är att göra ett naturvetenskapligt område förståeligt med ett kreativt undervisningsmaterial, som ger plats för möjligheter att lära på ett multimodalt vis. Vi har även fått chans att testa materialet ute i verksamheten och ser möjligheter att utveckla det vidare.

Syftet med vår undersökning är att visa ett matematikläromedels kvaliteter utifrån ett estetiskt lärandeperspektiv. Vi vill genom analys av läromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och på vilket sätt detta görs. Vi använder oss av kvalitativ innehållsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i läromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges något utrymme för estetiska läroprocesser eller radikal estetik i läroboken men att den använder sig av en del estetiska uttryck. Om man däremot, vilket läromedlet förespråkar, använder sig av lärarhandledningen som en guide genom arbetet i läroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning. Detta visar vilken viktig roll lärarhandledningen har och att man som lärare bör använda sig av den om man arbetar utifrån läroboken.