Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län. Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten. Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.

Vårt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jämförande empirisk studie med ämnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska ämnena än i Religionskunskap. Slutsatsen är att vi ser en tydlig tendens där kommunikativa nyttan av de estetiska ämnena är oumbärliga i dagens skola. Motivationen för religionsämnet behöver också stärkas, varför ett ämnesintegrerat arbetssätt är nödvändigt!

<p>Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län.</p><p>Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.</p><p>Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.</p>

No description available.

Syftet med undersökningen var att observera hur lärarna arbetar med matematik i årskurserna F-3, med fokus på hur estetiska verktyg används i matematikundervisningen. Studien är baserad på klassobservationer i två årskurser i de tidigare skolåren F-3 samt elev- och lärarintervjuer och ämnade lyfta estetiska lärprocesser samt hur de spelar in på elevernas upplevelser vad gäller ämnesintegration i matematikundervisning. Resultaten visar att estetiska verktyg används mer med yngre elever och mindre ju äldre eleverna blir. Lärarna i denna studie påpekade att ett ämnesövergripande arbetssätt och att blanda in olika sinnen främjar elevernas inlärning. Majoriteten av de intervjuade lärarna betonade att det gäller att hitta en balans mellan olika metoder för att skapa en varierad undervisning.

Syftet med projektredogörelsen är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans senare år har rörande estetiska läroprocesser och bedömning. Alla tre lärare undervisar i estetiska ämnen och anser att elevens läroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg på. Vi har också närmat oss frågan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lärarnas syn på sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svårt att särskilja elevens faktiska kunskaper i förhållande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var något som lärarna i vår undersökning funderat på. Genom kvalitativa intervjuer med tre olika estetlärare med skilda ämneskompetenser, kom vi fram till att alla strävade efter att vara objektiva i sina bedömningar, men att det fanns vissa faktorer som kunde påverka bedömningen. Lärarna använder sig i två utav fallen av någon form av dokumentation för att kunna få syn på och bedöma elevernas estetiska läroprocesser. Ingen av de tre lärarna hade funderat kring att betygen kunde vara en del av elevers identitetsskapande, men två av dessa höll med om att det kunde förhålla sig på det viset. I en konstnärlig gestaltning, en skulptur, har vi illustrerat vårt undersökningsresultat. Skulpturen hoppas vi kan öppna en diskussion om estetiska läroprocesser, bedömning och betyg.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken syn gymnasielärare och elever har på estetiskaläroprocesser och schemaläggning.Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska läroprocesser och tidsanvändning iskolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielärare och tre medgymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapiteldär litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Framförallt eleverna har entraditionell syn på schemaläggning och det tycks råda en hierarki mellan de estetiska och deteoretiska ämnena. Schemaläggningen är en viktig faktor för läroprocessernas kvalitet menäven andra faktorer spelar in.

I denna systematiska forskningssammanställning lyfts estetiska uttrycksformer i relation till Barnkonventionen artikel 13 och 31 samt Lpfö 18. Problematisering sker kring formuleringeni Lpfö 18 om att estetik ska vara både metod och innehåll i förskolan och komplexiteten det innebär för förskollärares uppdrag. Syftet är att skapa en översikt över ett urval av aktuellforskning från 2017 till 2022, som beskriver aktiviteter med estetiska uttrycksformer iförskolan och dess möjliga inverkningar för barns utveckling och lärande. Frågeställningar: • Vilka aktiviteter beskrivs där estetiska uttrycksformer ingår? • Hur beskrivs de estetiska uttrycksformernas inverkan för barns möjligheter till utveckling och lärande inom estetiska ämnen? • Hur beskrivs de estetiska uttrycksformernas inverkan för barns möjligheter till utveckling och lärande i andra ämnen än estetiska? En sökprocess resulterade i sjutton inkluderade artiklar. Den systematiska arbetsprocessen redovisas transparent och den egna forskarrollen diskuteras. Lindströms modell för estetiskt lärande används som ett analysverktyg för att skapa förståelse för inom estetiskt och utom estetiskt lärande. I resultatet beskrivs aktiviteterna med estetiska uttrycksformer i kategorierna bild och form, musik, drama samt kombinationer av varierade estetiska uttrycksformer. Resultatet visar inomestetisk inverkan till följd av aktiviteterna på områdena estetiska kompetenser, skapandeprocesser, estetiska transformationer, samt estetisk agency. Utomestetisk inverkanför barnen i resultatet finns på ämnesområdena matematik, naturvetenskap, digital teknik samt språk och kommunikation. Inverkan visas även inom problemlösning och kognitiva förmågor, personlig och social utveckling samt empati och agency. Aktiviteternas utformning diskuteras där kvalitetshöjande faktorer för undervisningen är multimodalitet och ett rikt utbud av varierat estetiskt innehåll. Samarbete med vårdnadshavare, konstnärer och konstinstitutioner lyfts. Inverkningar på barnen sätts i relation till Lindströms lärandeformer om, i, med och genom samt Barnkonventionen och Lpfö 18. Mest effektivt för att uppnå resultat inom alla fyra lärandeformer i den estetiska undervisningen är samarbete med konstinstitutioner. Samarbete med konstnärer innebär en möjlighet att uppnå högre kvalitet på det inom estetiska lärandet. Resultat och diskussion sätts i relation till förskollärares yrkesroll där balans mellan estetiska uttrycksformer som metod och innehåll framstår som en komplex del av uppdraget. Genom att ta stöd av Lindströmsmodell i undervisningsplaneringen synliggörs lärandemöjligheterna vilket främjar möjligheterna att uppnå balans mellan metod och innehåll.

No description available.

Title: Children's aesthetic creation in different environments - A qualitative study of five preschool teachers 'perceptions of children's aesthetic learning processes in pre-schools' creative environments. Author: Mafi Misirhanova Supervisor: Karin Ehrlén Term: Spring 2017  The purpose of my thesis is to examine how the five pre-school teachers who participate in my study reflect about aesthetic expressions in relation to children's learning in preschool. Furthermore, I want to find out about the thoughts of the educators concerning the role of social interaction and the importance of the environment in the aesthetic creation process. My first question is about what view the informants have on social interaction during aesthetic creation processes. My second question is about how the informants reflect on studio and creative rooms at the selected three preschools. The study is based on qualitative interview methods where five pre-school teachers reflected on their internship. The essay is based on a sociocultural perspective based on development and learning. As far as the informants' views on social interaction during aesthetic creation processes are concerned, my study showed that there is a strong connection between aesthetic learning processes, language learning and social interaction as these areas interact during a creative activity at preschool. The informants' reflection on the studio and the creative rooms showed that the preschool with a creative room in the department gave the most positive response because the room was considered to enable continuous creation processes. The studio as a separate room and the playroom with a creative corner had shortcomings in accessibility with regard to the use of the room as well as the material.