I denna systematiska forskningssammanställning lyfts estetiska uttrycksformer i relation till Barnkonventionen artikel 13 och 31 samt Lpfö 18. Problematisering sker kring formuleringeni Lpfö 18 om att estetik ska vara både metod och innehåll i förskolan och komplexiteten det innebär för förskollärares uppdrag. Syftet är att skapa en översikt över ett urval av aktuellforskning från 2017 till 2022, som beskriver aktiviteter med estetiska uttrycksformer iförskolan och dess möjliga inverkningar för barns utveckling och lärande. Frågeställningar: • Vilka aktiviteter beskrivs där estetiska uttrycksformer ingår? • Hur beskrivs de estetiska uttrycksformernas inverkan för barns möjligheter till utveckling och lärande inom estetiska ämnen? • Hur beskrivs de estetiska uttrycksformernas inverkan för barns möjligheter till utveckling och lärande i andra ämnen än estetiska? En sökprocess resulterade i sjutton inkluderade artiklar. Den systematiska arbetsprocessen redovisas transparent och den egna forskarrollen diskuteras. Lindströms modell för estetiskt lärande används som ett analysverktyg för att skapa förståelse för inom estetiskt och utom estetiskt lärande. I resultatet beskrivs aktiviteterna med estetiska uttrycksformer i kategorierna bild och form, musik, drama samt kombinationer av varierade estetiska uttrycksformer. Resultatet visar inomestetisk inverkan till följd av aktiviteterna på områdena estetiska kompetenser, skapandeprocesser, estetiska transformationer, samt estetisk agency. Utomestetisk inverkanför barnen i resultatet finns på ämnesområdena matematik, naturvetenskap, digital teknik samt språk och kommunikation. Inverkan visas även inom problemlösning och kognitiva förmågor, personlig och social utveckling samt empati och agency. Aktiviteternas utformning diskuteras där kvalitetshöjande faktorer för undervisningen är multimodalitet och ett rikt utbud av varierat estetiskt innehåll. Samarbete med vårdnadshavare, konstnärer och konstinstitutioner lyfts. Inverkningar på barnen sätts i relation till Lindströms lärandeformer om, i, med och genom samt Barnkonventionen och Lpfö 18. Mest effektivt för att uppnå resultat inom alla fyra lärandeformer i den estetiska undervisningen är samarbete med konstinstitutioner. Samarbete med konstnärer innebär en möjlighet att uppnå högre kvalitet på det inom estetiska lärandet. Resultat och diskussion sätts i relation till förskollärares yrkesroll där balans mellan estetiska uttrycksformer som metod och innehåll framstår som en komplex del av uppdraget. Genom att ta stöd av Lindströmsmodell i undervisningsplaneringen synliggörs lärandemöjligheterna vilket främjar möjligheterna att uppnå balans mellan metod och innehåll.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn i åldern ett till tre år får möjlighet att vara delaktiga och skapa inflytande över sin utbildning i förskolan. Läroplanen (Skolverket 2018) lyfter fram att barn har rätt till delaktighet och inflytande. Vad delaktighet och inflytande innebär är däremot inget som står skrivet i läroplanen (Skolverket 2018) vilket gör att det finns ett stort tolkningsutrymme för dessa begrepp. Följden av det blir att pedagoger arbetar utifrån olika tolkningar vilket resulterar i olika förhållningssätt. Med denna studie vill vi därför undersöka och bidra till mer kunskap om hur delaktighet och inflytande kan komma till uttryck på förskolor. Studien bygger på observationer som gjordes på sju förskolor. Analysen av resultaten utgår från begreppen – barns agency, barns perspektiv och barnperspektiv. Resultatet visar att pedagogerna uppvisar en medvetenhet om barns delaktighet och inflytande genom att uppmärksamma barnens intressen, tankar och åsikter för att utveckla verksamheten. De möter barnens motstånd och agerar utifrån vad som är bäst i den specifika situationen. Barns delaktighet kommer till uttryck på olika sätt vid de undersökta förskolorna i undersökningen. Barnen är aktiva deltagare, interagerar med varandra och på så vis skapar relationer, uppvisar motstånd och avslutningsvis påverkar ramarna inom den pedagogiska verksamheten.