This research paper is based on a multimodal research approach with the objective to examine how the interaction or lack of interaction between text and image in a textbook affect the students’ conceptual understanding and how different types of images offer the students different ways of support in literacy education. Furthermore, the purpose of this research is to examine what kind of prerequisites the students need to be able to interpret the images, in order to deepen and facilitate their sense-making process in the early years of primary school. The paper is using two research methods. The first part of the study is based on a multimodal text analysis of 30 textbooks; from this analysis open interview questions were derived. The latter part of the study is based on interviews with a focus group containing six pupils. The obtained results show that the text and the image frequently interact through proximity to each other. Sometimes they even interact through color-coding or through divisions by frames. Many images interact with the written text by illustrating the written words; as for example the images included within the tasks. The results have proven that the image and the text have a dialogical exchange in the process of sense-making. In some contexts the different semiotic resources work against each other. From a holistic perspective both the image and the text contain potentially meaningful elements, which can in different ways, capture the recipient's attention in the textbooks.

The purpose of this study is to examine how drawings can develop the content in written stories of first grade pupils. The overall research questions are about how drawings can help pupils to express content, what drawings contribute to the written text when used as preparatory work, the interaction between writing and image from a multimodal perspective and pupils individual development, in terms of narrative writing and drawing, between two semesters. To examine these research questions twelve stories, written by four pupils in first grade, were analysed with three types of text analysis: a content and formal text analysis, a multimodal text analysis and a comparative text analysis. It shows that drawings, from a multimodal perspective, are useful means of communication. Drawing helps young pupils in the beginning of their writing development to express content in stories. It also seems like the development of writing are more prioritized then the development of drawing.

This study is made in order to see how music teachers pedagogic design their teaching from a semiotic design theoretical perspective. A survey was done in a study to see how the music college students experienced their music theory teaching. This was followed by an observation of two different music theory teachers teaching music theory and with subsequent interviews. One teacher taught music theory at a swedish non-compulsory School of Arts, Kulturskola, and the other music teacher taught at an independent adult education college. The study's questionnaire, observation and interview revealed patterns of teaching, probably largely due to the teaching tradition. The study results also suggest that the artifacts and digital aids are not used to any great extension.

Syftet med detta examensarbete är att se hur filmen Emil i Lönneberga kan användas som ett multimodalt verktyg i undervisningen för att öka elevers läsförståelse. Genom en jämförande och kvalitativ analys vill vi belysa möjligheterna och svårigheterna med att använda sig av enbart bok eller film i undervisningen. Efter en grundlig analys av såväl forskningsrapporter, tidigare forskning och kurslitteratur har vi kommit fram till att både ovana och vana läsare gynnas av att se en film och läsa en bok som en kombination.

Denna studie är en jämförande textanalys av tio stycken moderna bilderböcker om döden. Undersökningen utgår ifrån ett multimodalt perspektiv kompletterat med narratologiska begrepp. Syftet är att ta reda på hur döden skildras i dessa barnböcker och att analysera vilken betydelse bilder har för berättelsen. Resultatet visar att döden ofta tas upp på avstånd och med en viss försiktighet, och att det är naturlig död som är den vanligaste skildringen. Resultatet tyder också på att bilderna har en avgörande roll för hur döden tolkas i böckerna, med färg, detaljer och positionering av bilderna. Diskursen om kristen död är det som förekommer mest i detta urval av bilderböcker, vilket kan bli problematiskt vid användning av dessa böcker i förskolor, där det finns barn med utländskt ursprung som har en annan religiös tro.

Examensarbete behandlar frågeställningen: Hur kan ungdomars ideologiska ståndpunkt och samhällskritik synliggöras genom gestaltning av egna reklambilder, med utgångspunkt i ett ifrågasättande perspektiv? Syftet med studien var att undersöka hur det var möjligt att få en inblick i vilka ideal och normer som berör ungdomar genom en skapande process. Att genom gestaltning av reklambilder i ett ifrågasättande perspektiv skapa förståelse för att en konstnärlig process kan vara ett sätt att förhålla sig till samhället. Undersökningen genomfördes på en Gymnasieskola i Stockholm med elever som deltog i kursen digitalt skapande. Studien har haft de etnografisk inspirerande metoderna aktiv deltagande observation samt fallstudie. Elevernas reklambilder ligger till grund för analysen, som tillsammans med fältanteckningar och elevernas reflektioner ger underlaget för resultat och diskussion. Analysmetoder som används är det utvidgade textbegreppet multimodalitet, samt bildbeskrivningens begrepp denotation och konnotation. De teoretiska perspektiv som brukas för resultat och tolkning är socialkonstruktionism och semiotiska resurser. I resultat och tolkning förs diskussionen om hur lärarens roll som kunskapsförmedlare och val av bildexempel vid introduktion påverkar elevernas gestaltningar, vilka semiotiska resurser som används i reklambilderna och hur ungdomarnas samhällskritik synliggörs i deras bilder. I slutdiskussionen lyfts frågan om hur ett konstnärligt förhållningssätt kan nyttjas i undervisningen samt hur användandet av reklambilder möjliggör ett samtalsämnen som de flesta känner sig inkluderade i att diskutera och ifrågasätta. Den visuella gestaltningens syfte var att bidra till en fördjupad förståelse av undersökningen och visa elevernas bilder i ett sammanhang som förstärkte deras uttryck. Gestaltningen var ett fotocollage som presenterades i form av en kuliss, där bakgrunden kommunicerade en dystopisk stad och ungdomarnas bilder var de framträdande elementen.

Denna studie har utgått från ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebär att kommunikationssätten ständigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och främjar kommunikationen. Syftet med denna studie är att analysera layout i olika läroböcker i matematikämnet som används i skolor idag. Syftet är även att analysera läroböckerna utifrån ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).  Frågeställningarna som ställs är: – Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? – Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? – Hur ser layouten ut i förhållande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver? Analysmodellen som användes var baserad på olika frågor som ställdes till läroböckerna. Frågorna behandlade vilka semiotiska resurser som fanns i böckerna, om bilderna väckte uppmärksamhet, hur bilderna samspelade med tillhörande skrift och ytterligare frågor som behandlade layouten i relation till elever med NPF.De resultat som uppnåddes var att skrift och bild oftast samspelar genom närhet till varandra. Ibland samspelar de även genom färgkodning eller avgränsning genom ramar. Många bilder i samtliga läroböcker samspelar med skriften genom att de illustrerar skriften eller att det är kopplat genom andra sammanhang, liksom att bilderna ingår i uppgifterna. Många bilder i samtliga läroböcker är också dekorativa, utan funktion. Bilder får olika stor plats i de olika läroböckerna men genomgående finns det bilder på varje sida. Elever med problematiken NPF behöver struktur, tydlighet, avskalade uppgifter, mycket luft på sidorna och få distraktionsmoment, samt mycket repetition. På de flesta sidor finns det mer än en bild och mycket färg, de dekorativa bilderna kan distrahera elever som har svårt att koncentrera sig, bland annat NPF-elever. Andra slutsatser som dragits är att sidorna i några läroböcker är för röriga och innehåller för många uppgifter och bilder samt att det är för lite luft på sidorna.

Den här studien handlar om hur lärare på gymnasiet talar om hur de använder sig av estetiska lärprocesser i sin undervisning och på vilket sätt det bidrar till att bredda förståelsen av kunskapsstoffet hos eleven. Studien har genomförts på en gymnasieskola i Stockholm med drygt nio hundra elever där undervisande lärare i gymnasiegemensamma ämnen diskuterat och utbytt erfarenheter kring estetiska lärprocesser i sin undervisning. Empirin utgörs av en semistrukturerad intervju med en fokusgrupp som tog karaktären av ett samtal. Sammansättningen av fokusgruppen grundar sig på att informanterna bildar ett arbetslag som består av olika ämneslärare. De representerar samtliga ämnesgemensamma kurser på ett teoretiskt högskoleförberedande program och arbetar i ett av skolans utbildningsprogram. Materialet har bearbetats genom diskursteori och socialkonstruktionistisk teori. Det transkriberade samtalet och lärarnas beskrivningar av hur de arbetar med estetiska lärprocesser i undervisningen inom olika teoretiska ämnen har analyserats genom diskursanalytiska verktyg. I studien framgår att estetiska lärprocesser används inom samtliga teoretiska kurser på den gymnasieskola där undersökningen gjorts. Dessa används i undervisningen för att bidra till att öka förståelsen och motivationen hos eleverna. Till exempel används det som pedagogiskt verktyg för att förklara komplexa sammanhang och fakta. Utifrån undersökningen går att se att läroplanens intensioner om det reformerade kunskapsbegreppet genom de fyra f:en uppfylls genom att estetiska lärprocesser används som ett sätt för eleven att få möjlighet att visa sina kunskaper på en förtrogenhetsnivå. En annan effekt av estetisk lärprocess som framkommit är att samverkan kan ske genom att andra elever och lärare kan ta del av materialet i till exempel en film och på så sätt sprids kunskapen genom att eleverna interagerar och lär av varandra. Att kalla lärprocessen ”estetisk” har lett till tolkningsproblem och associationer till estetik, bilder och bildkonst. Den vetenskapliga aspekten i en estetisk lärprocess och tydliga likhet med naturvetenskapliga lärprocesser har lyfts och påvisats. Genom studiens genomförande har begreppet medvetandegjorts för informanterna där det visat sig att många arbetar med estetisk lärprocess som en naturlig del i undervisningen.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand. I samband med att uppgifterna, text och bild, uppnådde ett högre samspel ingick även andra semiotiska resurser. Vilket resulterade att resurserna fick en högre betydelsepotential tillsammans än vad de fick var för sig och det ledde till att en interaktion skapades mellan de meningsskapande resurserna. I samband med att handlingarna integreras på högre nivå uppnåddes en kommunikativ handling mellan individen och den multimodala texten. De förändringarna som fanns i de valda läroböckerna var att 2000-talets matematik lärobok innehåller fler semiotiska resurser än läroboken från 1980-talet. De matematiska texterna var multimodala och utifrån teorin sociosemiotisk framställdes ett meningsskapande när individer använder en kombination av semiotiska resurser, vilket resultatet har visat.