Denna studie har utgått från ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebär att kommunikationssätten ständigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och främjar kommunikationen. Syftet med denna studie är att analysera layout i olika läroböcker i matematikämnet som används i skolor idag. Syftet är även att analysera läroböckerna utifrån ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).  Frågeställningarna som ställs är: – Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? – Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? – Hur ser layouten ut i förhållande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver? Analysmodellen som användes var baserad på olika frågor som ställdes till läroböckerna. Frågorna behandlade vilka semiotiska resurser som fanns i böckerna, om bilderna väckte uppmärksamhet, hur bilderna samspelade med tillhörande skrift och ytterligare frågor som behandlade layouten i relation till elever med NPF.De resultat som uppnåddes var att skrift och bild oftast samspelar genom närhet till varandra. Ibland samspelar de även genom färgkodning eller avgränsning genom ramar. Många bilder i samtliga läroböcker samspelar med skriften genom att de illustrerar skriften eller att det är kopplat genom andra sammanhang, liksom att bilderna ingår i uppgifterna. Många bilder i samtliga läroböcker är också dekorativa, utan funktion. Bilder får olika stor plats i de olika läroböckerna men genomgående finns det bilder på varje sida. Elever med problematiken NPF behöver struktur, tydlighet, avskalade uppgifter, mycket luft på sidorna och få distraktionsmoment, samt mycket repetition. På de flesta sidor finns det mer än en bild och mycket färg, de dekorativa bilderna kan distrahera elever som har svårt att koncentrera sig, bland annat NPF-elever. Andra slutsatser som dragits är att sidorna i några läroböcker är för röriga och innehåller för många uppgifter och bilder samt att det är för lite luft på sidorna.

I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem.   Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym. Analysen av det empiriska materialet har vi gjort utifrån en fenomenografisk metod som lett fram till ett utfallsrum bestående av tre kategorier. Dessa är kategori A) En ökad medvetenhet B) Som ett stöd i studietekniken, samt C) Som ett stöd för god hälsa.     Nyckelord: Hälsa, studievanor, inlärningsstrategier, neuropedagogik, fenomenografi.

Läromedel i matematik använder sig av olika slags semiotiska resurser såsom bilder, figurer och tabeller för att stötta elevers förståelse. Syftet med denna studie var att analysera bilder i tre utvalda läromedel som heter Rik matematik, Triumf och Silvergruvan. Studien gjordes ur ett semiotiskt och relationellt perspektiv för att ta reda på vilka semiotiska resurser som finns i de utvalda läromedlen, hur de används och om de är till för- eller nackdel för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studien visar att det finns mycket bilder i de valda läromedlen, de flesta bilder är till stöd för uppgifterna även om de ibland inte är placerade till fördel för uppgiften. Det visade sig också att elever med NPF behöver ett mer anpassat läromedel än de som används i dag. Studien visar att det finns läromedel som passar elever med NPF mer eller mindre bra. Det finns många olika läromedel att välja mellan, vissa mer färgglada än andra. Dessa riskerar att gå före de läromedel som är mer avskalade i färg och antal bilder, även om det är de som är de bästa läromedlen för eleverna. Det är därför viktigt att läraren väljer läromedel som är anpassade efter de behoven som finns i klassrummet och de elever som ska undervisas.

No description available.

No description available.

Examensarbetet intresserar sig för Neuropedagogiken och på vilket sätt undervisning i Företagsekonomi kan utvecklas genom att ett sådant perspektiv tillförs. Under 2000-talet har både neurologisk forskning och försök att integrera denna i pedagogiska sammanhang utvecklats enormt. Av olika anledningar har Neuropedagogiken mycket svårt att nå samma status som de traditionella teorierna kring lärande. På kompletterande pedagogisk utbildning var neurologiska perspektiv helt osynliga. Något märkligt eftersom svensk skola dels brottas med kvalitetsproblem, dels ska bygga på vetenskap. Lärande sker trots allt i hjärnan, borde kunskap om denna inte vara central? För att ta reda på hur det förhåller sig, sammanställs vad Neuropedagogiken anser sig tillföra undervisning, genom en litteraturstudie. Slutsatsen är att Neuropedagogikens konkreta bidrag handlar om emotionella aspekter och insikter i hur minnet fungerar. De neurologiska insikterna omfamnar traditionella teorier, det finns få eller inga motsättningar. Det innebär också att läraren får en mer holistisk och fördjupad förståelse för sin undervisning när flera perspektiv förenas och fördjupas. Därigenom bör dess inflytande tas på allvar, emedan skolundervisning förlorat legitimitet i kölvattnet av de snabba samhällsförändringarna. Ämnesplanen i Företagsekonomi förordar praktiska och kreativa moment och uppmanar till samverkan utanför klassrummet. Med ett neurologiskt perspektiv kommer pedagogens didaktiska reflektioner att understryka undervisning som väcker lust, skapar elevaktivitet, som integrerar externa resurser och som varierar metoderna. Forskning kring hur undervisning i de didaktiskt olika företagsekonomiska delämnena praktiskt kan gestaltas med neuropedagogiskt perspektiv är nästa steg att ta. / The aim for this thesis is the benefits of Neuropedagogy in teaching business to secondary school students; how it can be developed and what such a perspective adds. Brain-based teaching is known under many labels, hence there is yet none that encompasses all. In this work, Neuropedagogy corresponds to the perspective on teaching that focuses on how the brain works to optimize teaching. In order to find common ground, a closer look on Neuropedagogy and then at the school subject Business Administration will be undertaken.One of the conclusions is the complimentary new findings on how the brain acts on emotional stimuli and how memory operates. The perspective, to orient teaching towards brain functionality often is regarded as limiting. Neuropedagogy advocates however, does not claim superiority nor the neurological findings to be a holistical explanation. Nevertheless, it deserves serious consideration, as school teaching has lost legitimacy in the aftermath of societal change. There is little doubt that teaching needs to be looked upon in a larger context than what goes on in the classroom, and this is where Neuropadgogy can play a key role.The Business Administration curricula, stipulates many hands-on and creative situations, it demands interaction with civil society and student commitment. Neuropedagogy tells us what to take into consideration when teaching; inducing and managing positive attitudes towards the subject, student activity, integrating blended resources and to a variation of methodology. Thus a very good match. An adolescent brain demands variation and excitement in order to find learning relevant. The levels with which IT floods teaching and where learning becomes less collaborative and more individual, is another reason for taking neurology into account. The aspect of interpreting the Business Administration curricula in the light of Neruopedagogy, without disregard for the century-long dominating learning theories is inclusive, not the other way around.

Det finns många åsikter kring att barns och ungas finmotoriska förmågor i grundskolorna är lidande, något som påverkar resultaten på slöjd och hämmar de kreativa processerna. Syftet med detta arbete är att undersöka lärare i mellan- och högstadiet ser på de kreativa processerna i de olika ämnena och hur dessa gestaltas. Detta för att titta närmare på möjligheterna att kunna arbeta ämnesövergripande och därigenom optimera träningen av finmotoriken och optimera slöjdens arbetsprocesser. Nyare hjärnforskning berättar om hur handens praktiska arbete är kopplat till kognitiva processer, man kan genom slöjdens praktiska arbete gynna språkutvecklingen hos eleverna. Många lärare uttrycker en oro för elevernas förmåga att skriva för hand, samtidigt som digitaliseringen i skolan rusar fram. Studien är genomförd som fokusgruppsdiskussion med fem lärare från fem olika skolor i Skåne och en helhetsbild av de kreativa processerna i mellan- och högstadiet har diskuterats. Alla lärarna undervisar i de olika ämnena i grundskolan förutom slöjd (se tabell 1, s. 13). Slutsatser dras att gynnande för de kreativa processerna är omväxling i den fysiska lärmiljön, samt ett tillåtande klimat i det sociala rummet. Relationen mellan lärare och elever samt eleverna emellan är en viktig del av att elever vågar gå utanför ramarna och använda sin fantasi och tänka kreativt. I diskussionen tas det upp hur olika arbetssätt skulle kunna se ut, samt fördelar och nackdelar vid olika lärmiljö. Framtida forskning behöver titta närmare på det sociala rummet utanför klassrummet och hitta sätt att skapa en mer flexibel vardag för eleverna, där elevinflytandet tar större del för att öka relevansen i skolan.

Denna studie syftade till att belysa lärares syn på studiesituationen för särbegåvade elever inom grundskolans senare år. Genom att undersöka de strategier som användes av lärare för att utmana och stimulera särbegåvade elever, samt identifiera de möjligheter och hinder som upplevs, strävade studien efter att förstå lärarnas roll i skapandet av inkluderande lärmiljöer för denna elevgrupp samt deras kunskap om neuropedagogik. En integration av teorier om Gifted Education och pedagogik samt systemteori, samt sociokulturell inlärningsteori av Lev Vygotskys teori och begrepp om Zone of Proximal Development (ZPD) och scaffolding användes för att uppfylla studiens syfte. En kvalitativ forskningsansats som inkluderade klassrumsobservationer och intervjuer med åtta lärare från två privata grundskolor i mellersta Sverige tillämpades. Genom en analys av forskning och teoretiska perspektiv framhävde studien betydelsen av skräddarsydda undervisningsstrategier samt behovet av organisatoriskt stöd och kontinuerlig kompetensutveckling för lärare som arbetar med särbegåvade elever. Resultaten pekade på att grundskollärare använde olika metoder för att inkludera särbegåvade elever och anpassa undervisningen efter deras behov. Genom att öka förståelsen för särbegåvade elevers specifika behov och främja anpassad undervisning, var avsikten med denna studie att bidra till fortsatt forskning och förbättringar på både policy- och praktiknivå, där skolor aktivt arbetar för att inkludera och stödja särbegåvade elever enligt lärarnas perspektiv. Nyckelord: Särbegåvning, inkluderande undervisningsstrategier, utmaning, neuropedagogik

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla. Under arbetets gång besvaras följande frågor: Vad anser eleverna är viktigt att lära sig? Vilka undervisningsmetoder upplever eleverna som mest meningsfulla? Hur svarar klassrumsmetodik på elevernas upplevda behov? Hur påverkar elevernas självkänsla lärande enligt deras egna upplevelser? Den teoretiska förankringen relateras till Husslers teori om ”essensen” och ”erfarenheten” samt en del neurovetenskaplig forskning där man försöker förena de psykologiska, sociala, kognitiva och pedagogiska aspekterna av lärande. Fenomenet undersöks utifrån subjektets perspektiv och essensen är fenomenets struktur och studiens hjärta, medan erfarenhet ska ses som studiens ledtråd då teorier, begrepp och åsikter har sitt ursprung i erfarenheten. Elevernas livserfarenheter sammanlänkar och avspeglar olika aspekter av utveckling och lärande inom undervisningens ramar. I uppsatsen diskuteras definitionen av självkänsla, kognition och neuropedagogik samt närmare analyseras kognitiva processer i en undervisningssituation. Den teoretiska förankringen i studien finns i självbild-, kognitiv- och i neurovetenskaplig forskning. Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer utförda i två olika skolmiljöer, observationer samt elevernas loggböcker och dramaövningar. Min studie har utgångspunkt i fenomenologisk ansats varför brett presenteras variationer av elevernas livsvärldsmönster och den centrala essensen som upprepas beskrivs. Resultatet visar att det finns nära förbindelse mellan elevers skolprestationer och självkänsla samt att det finns en stor diskrepans mellan elevers upplevda behov och undervisningens uppläggning, dvs. metoder och innehåll. Eleverna med låg självkänsla tenderar till att ha det svårare att följa undervisningen och utveckla sociala relationer. Både kamratrelationer och undervisningsmiljö tycks påverka2elevens lärande och självbild. Lyckad skolsituation associerar elever med kroppsligt välbefinnande, självsäkerhet och valfrihet. Arbetsglädje växer parallellt med målmedvetenhet och fungerande kommunikation samt samarbete. Min studie visar att det krävs stor lyhördhet från lärare för att bemöta elevers behov. Stora heterogena barngrupper kräver större variation vad gäller undervisningsmetoder och undervisningens uppläggning. Lika viktigt är det att lärare är medvetna om kognitiva processer bakom inlärningen och kan tidigt se tecken på att eleven spårar ut. Undervisningsmönster måste ändras. Elevens självkänsla är ett komplicerat fenomen som kräver större uppvakning från lärare. Eleverna behöver mer frihet i klassrummet och större yta och fler tillfällen till interaktion då deras metakognitiva processer aktiveras som bäst. Vi måste kanske tänka om i frågan om kunskapande i klassrummet. Det krävs större balans mellan struktur och innehåll. Troligen kommer den svenska skolan att behöva anpassa sig ytterligare till elevers nyanserade sätt att lära sig och deras alltmer komplexa sociala behov. Den framtida skolan behöver hitta en balans mellan teoretisk boklig undervisning och ”upptäcktsinlärning” präglad av prat, skratt och skapande.

Arbetets syfte är att få en bred kunskapsbas för att förstå vad koncentrationssvårigheter är och hur de kan se ut i klassrummet. Syftet med studien är även att söka förslag till handling för att stävja koncentrationssvårigheter. Det är en litteraturstudie av medicinsk och pedagogisk forskning kring koncentrations-svårigheter. Med hjälp av en fallstudie genom intervjuande samtal med en elev och skolans specialpedagog beskrivs verkligheten på just den här yrkesorienterade gymnasieskolan. Resultatens första del beskriver koncentrationssvårigheter till hjälp för förståelse av begreppet. Resultatens andra del söker servera ett smörgåsbord av förslag till handling under rubriker som relationer, mat och sensomotorik inriktade på den enskilde eleven. Bredare lösningar för hela klassen finns under rubriker som struktur, förhållningssätt och neuropedagogik.