<p>Syftet med arbetet är att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmåga till lärande. Vidare undersöks i vilken utsträckning rörelseträningen förekommer som undervisningsmetod i förskolan och vilken effekt den har på individen och gruppen som helhet. Metoden som användes bestod av tre olika delar. Dels en enkät som delades ut till fyra förskolor och dels en observation kombinerad med intervju på en av förskolorna. Resultatet visade att medveten rörelseträning inte användes som pedagogisk metod i någon större utsträckning på förskolorna. De förskolor som arbetade aktivt med rörelseträning upplevde främst att barnen förbättrade sin grundmotorik och fick ökad koncentrationsförmåga. Förskolornas erfarenhet av rörelseträningen stämmer väl överens med de resultat hjärnforskare kommit fram till genom studier av rörelsers påverkan på hjärnans funktioner. Alla erfarenheter som gjorts inom området pekar åt samma håll, nämligen att ökad rörelseträning behövs inom både förskola och skola samt att det är ett roligt och viktigt sätt att förebygga problem med lärandet.</p>

Syftet med arbetet är att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmåga till lärande. Vidare undersöks i vilken utsträckning rörelseträningen förekommer som undervisningsmetod i förskolan och vilken effekt den har på individen och gruppen som helhet. Metoden som användes bestod av tre olika delar. Dels en enkät som delades ut till fyra förskolor och dels en observation kombinerad med intervju på en av förskolorna. Resultatet visade att medveten rörelseträning inte användes som pedagogisk metod i någon större utsträckning på förskolorna. De förskolor som arbetade aktivt med rörelseträning upplevde främst att barnen förbättrade sin grundmotorik och fick ökad koncentrationsförmåga. Förskolornas erfarenhet av rörelseträningen stämmer väl överens med de resultat hjärnforskare kommit fram till genom studier av rörelsers påverkan på hjärnans funktioner. Alla erfarenheter som gjorts inom området pekar åt samma håll, nämligen att ökad rörelseträning behövs inom både förskola och skola samt att det är ett roligt och viktigt sätt att förebygga problem med lärandet.

Den pedagogiska diskussionens genombrott gällande musikens främjande inverkan på barns kunskapsutveckling startade under 1990-talets slut (Jederlund 2011). Europeiska journalister skrev artiklar om en ny undervisningsmetod som fått genombrott i USA, kallad ”Mozarteffek- ten”. ”Mozarteffekten” hänvisar till den världsberömda kompositören Wolfgang Amadeus Mozart (1756 - 1791) som var en österrikisk violinist och pianist som under sina levnadsår blev en mycket framgångsrik och respekterad tonsättare. Det sades att musiklyssnandet hade positiv inverkan på elevers spatiala tänkande samt ökade deras intelligenskvot. Detta fick vårdnadshavare att spela Mozarts klassiska musik för sina barn i förhoppning om att barnen i framtiden utvecklades till matematiska genier. Syftet med forskningsöversikten var att undersöka vad tidigare forskning fastslog om under- visningskomplementet Mozarteffekten och bakgrundsmusik i samband med matematikunder- visning. De underlag som ligger till grund för detta arbete är framtaget genom att granska och analysera vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisade att Mozarteffekten och bakgrundsmusik i klassrummet innehade positiva effekter på elevers attityd, motivation och psykiska känslor relaterade till matematikämnet. Vid granskning av tidigare forskningen påvisades det även att forskningsfältet var relativt smalt vilket implicerar att ytterligare forskning inom Mozarteffekten och bakgrundsmusik vore önskvärt.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur jag med hjälp av den kognitiva neurovetenskapens forskning om hjärnans koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga, kan förbättra och effektivisera min instudering och framförandet som pianist av tre verk med tre skilda speltekniska krav från tre olika tidsepoker. Jag har strävat efter att hitta metoder för att kontrollera min koncentration och uppmärksamhet bättre vid övning och framförande. Vidare vill jag genom bredden av repertoaren, skapa en mall som kan hjälpa mig och framtida musiker förbättra spelet genom kontrollerad koncentration vid övning och framförande. I det här arbetet har jag valt tre verk som är skrivna av kompositörerna J.S. Bach, W. A Mozart och F. Chopin. Verken är Preludium och fuga i Bess-dur BWV 866, Sonat nr 4 i Ess-dur och Ballade nr 3 i Ass-dur. Dessa är verk som pianister vid ett eller annat tillfälle spelar och tacklar de eviga svårigheterna som är att behärska polyfonin, artikulationen och flexibiliteten i sitt spel. Jag har skrivit om arbetsminnet roll för koncentrationen och inspirerats och strävat efter att hitta en mall för att kontrollera min koncentration och applicera mallen på verkens svårigheter och vad min lärare föreslagit att jag förbättrar i mitt spel. Mitt arbete har resulterat i att jag utifrån en mall på olika sätt har applicerat forskningen om hjärnans arbetsminne och dess roll för koncentrationen till att hjälpa mig i musicerandet, hur mallen har sett ut för att kontrollera koncentrationen, hur jag har applicerat och arbetat utifrån den i min instudering och framförande och därigenom har kunnat förbättra mitt spel.

No description available.

Utvecklingen av nya metoder för att studera hjärnans struktur och funktion har lett till ny förståelse om kognition. Inom kognitiv neurovetenskap studeras sambandet mellan hjärnan och tänkandet, där inlärning ingår. Hur inlärning fungerar är väsentligt för att utbildning tillgodogörs. Denna litteraturstudie är baserad på delar av den kognitiva neurovetenskapen som berör olika aspekter av vad skolan och lärare kan ha nytta av för att främja elevers inlärning. Hjärnans olika funktioner kan ofta kopplas till olika regioner i hjärnan, och hippocampus samt främre hjärnbarken är två viktiga regioner för både minnesbildning samt framplockning av minnen. Främre hjärnbarken är dessutom den del av hjärnan där de exekutiva funktionerna som har stor betydelse för inlärning är lokaliserade. En viktig förutsättning för inlärning är att hjärnan är plastisk, den kan förändras både strukturellt och biokemiskt. Hjärnan är plastisk hela livet, men fram tills 25-årsåldern då hjärnan fortfarande utvecklas sker större förändringar, vilket har betydelse för såväl inlärning som beteende. Stress kan genom bland annat synaptisk plasticitet påverka inlärning på ett negativt sätt över tid, samtidigt som det även direkt hämmar vår förmåga både att lära oss och att minnas. Till exempel kan stress hämma våra exekutiva funktioner, varav arbetsminnet är en sådan funktion som är betydande för inlärning. Många ungdomar idag lider av psykisk ohälsa, och upplevelser av negativa emotioner bidrar till att hjärnan och kroppen upplever stress. För att öka elevers uppmärksamhet är det därför viktigt med ett klassrum där det är lugnt och alla känner sig trygga. Elevers uppmärksamhet och inlärning kan även påverkas genom motivation, som i hjärnan är lokaliserat i en del av belöningssystemet. Det är även förmågan att lära sig genom återkoppling, som är ett effektivt sätt att skapa inlärning. Hjärnan lär sig genom att associera ny information till tidigare lagrad kunskap, vilket är bra att tänka på framförallt när ny kunskap ska presenteras. Bra sömn och fysisk aktivitet är två faktorer som är viktiga för minnesbildningen men som kan kännas svåra att påverka som lärare, samtidigt som det inte är helt omöjligt. Även mindfulness kan implementeras och bidra till både bättre välmående och inlärning. Den kognitiva neurovetenskapen kan på flera sätt tillämpas i skolan för att främja elevers inlärning.

Kan motivation till att lära sig gå att se genom avbildningar av hjärnan? Finns det någraneurobiologiska stöd för att det dessutom skulle kunna påverka minnesbildning? Tidigareforskning har visat att aktivering av belöningssystemet och ökade nivåer av signalsubstansendopamin kan gynna minnesbildning. I denna översiktsartikel behandlas studier som berörmotivation ur olika psykologiska aspekter och hur det påverkar det deklarativalångtidsminnet. Olika hjärnavbildningsmetoder där dopaminerga regioner och hippocampushar varit centrala, tillsammans med olika inlärningsuppgifter och psykologiska tester talar föratt motivation är en viktig faktor för inlärning. Dessutom visar flera av studierna att positivåterkoppling har en bättre effekt på inlärning jämfört med negativ återkoppling.

Syftet med denna studie är att belysa hur sexåringar erfar att de lär sig. Förskoleklassen är sedan höstterminen 2018 obligatorisk i Sverige (Skollagen 2010:800). Det innebär att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år. Hur möter skolan varje enskild sexårings behov i dess läroprocess? Studien är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Studien visar att sexåringar har en fantastisk tilltro till att de själva är ansvariga för att de lär sig. De berättar att de anstränger sig, tränar, eller att de bara bestämmer sig, och bara gör. Den visar också att de är medvetna om att de behöver använda sin hjärna för att lära sig. Jag har också kunnat se en tydlig trend att sexåringar upplever glädje och lust då de lär sig i under­visningssituationer där samarbete krävs. Resultatet pekar också på att samtal och goda relationer skapar goda förutsättningar för att ett lärande ska ske.

I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och är den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjärtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock är tidsfördröjningen den största faktorn för att få en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vård vid misstanke om stroke. Det är en kvantitativ studie som redovisar en patientenkät med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet Hjärnvägen 2. Det var 493 patienter som samtyckte till att delta i denna delstudie. Resultatet visar att endast 28 % upplevde någon form av förvarning. Det vanligaste symtomet var övergående svaghet i arm eller ben (42 %) av de som angav förvarningssymtom. Symtomen på stroke karaktäriserades som ”obehagliga”, ”oroande” och ”tröttande”. Inte mindre än 59 % trodde själva att de fått stroke. Den vanligaste orsaken till detta var att man kände någon som haft stroke. Den vanligaste anledningen till att uppsöka vård var ”när min familj uppmanat till det” följt av ”omedelbart efter de första symtomen”. Den sistnämnda var vanligast bland män. Det vanligaste var att patienten blev ”uppmanad av make/maka”. Detta var dubbelt så vanligt bland manliga patienter. Därefter kom ”blev uppmanad av mitt, mina barn”, vilket var två gånger så vanligt bland kvinnliga patienter med stroke. En tredjedel angav att de fattade beslut att söka sjukvård inom 15 min och lika många väntade mer än fyra timmar. Kvinnorna fattade sitt beslut senare än männen. Slutsatsen är att insjuknandet i stroke skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnorna upplever mer domningar/känselbortfall än männen. Det förefaller även som att kvinnorna oftare insjuknar på eftermiddagen än männen. Kvinnorna sökte vård ”när inte symtomen ville gå över” medan männen sökte vård ”när strokesymtomen var av allvarlig karaktär”. Männen sökte vård ”när de blev uppmanad av att söka vård”. Kvinnorna sökte vård ”när barnen, vänner och släktingar uppmanade dem till att söka vård”. Resultatet understryker de närståendes betydelse för att påskynda tiden till vård och behandling. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Writing by hand is not that obvious in todays digitalized society, much of what we write and read is digitized. Today we communicate via SMS, email, and social media instead of sending letters and postcards. What do teachers think of handwriting still being a part of the curriculum? Will handwriting survive or is it on its way out?In this survey nine teachers in preschool to sixth grade have been interviewed to hear their opinions about the handwriting, if they think it is important to preserve it. How they motivate their children to write by hand even though the society is digitalized. If they feel that the educational material companies have adapted to the digital curriculum or if there still are good analogue materials available.The results show that the teachers think handwriting is important as there is a connection between brain and hand which is good for learning. The students also practice their fine motor skills when they are allowed to write by hand, which the teachers attach great importance to. / Att skriva för hand är inte lika självklart i dagens digitaliserade samhälle, mycket av det vi skriver och läser är digitalt. Vi kommunicerar idag via sms, mejl och sociala medier i stället för att skriva brev eller vykort. Vad tycker lärarna om att handskriften fortfarande är en del av skolans läroplan? Kommer handskriften att bestå eller är den på väg bort? I denna undersökning har nio lärare i årskurserna förskoleklass till sexan intervjuats för att höra deras åsikter om handskriften, om de tycker att det är viktigt att bevara den. Hur de gör för att motivera sina elever att skriva för hand när vi lever i ett digitalt samhälle. Samt om de känner att läromedelsföretagen anpassat sig efter den digitala läroplanen eller om det fortfarande finns bra analogt material att tillgå.Resultatet visar att lärarna tycker att handskriften är viktig då det finns en koppling mellan hjärna och hand som är bra vid inlärning. Eleverna tränar också på finmotoriken när de får skriva för hand vilket lärarna lägger stor vikt vid.