Syftet med vår undersökning är att se om bakgrundsmusik påverkar sinnesstämningen i klassrummet och om det spelar någon roll vad för musikgenrer som spelas. Vi har intervjuat lärare i denna undersökning då vi är intresserade av deras åsikter om bakgrundsmusikens påverkan. Undersökningen ägde rum under vårterminen 2009 på fyra högstadieskolor i år 7 under två svensklektioner. Resultatet samlades in vid två intervjutillfällen per lärare. Det resultat vi kom fram till var att bakgrundsmusik inte passar alla individer och att musikstilarna passar olika bra till olika typer av lektioner.

<p>Syftet med vår undersökning är att se om bakgrundsmusik påverkar sinnesstämningen i klassrummet och om det spelar någon roll vad för musikgenrer som spelas. Vi har intervjuat lärare i denna undersökning då vi är intresserade av deras åsikter om bakgrundsmusikens påverkan. Undersökningen ägde rum under vårterminen 2009 på fyra högstadieskolor i år 7 under två svensklektioner. Resultatet samlades in vid två intervjutillfällen per lärare. Det resultat vi kom fram till var att bakgrundsmusik inte passar alla individer och att musikstilarna passar olika bra till olika typer av lektioner.</p>

Studien undersökte hur Mozarteffekten fungerar samt influerar deltagare i testsituationer. Genom att följa ”receptet” som dom flesta kvalitativa studier har gjort, lyssningstest, IQtest (kreativa frågor) följt av djupintervjuer har kopplingar med teori avgjort om effekten har tagit plats på de medverkande. Vissa studier hävdar att klassisk musik stimulerar hjärnan allra mest, medan andra resultat helt säger emot detta. Resultaten i denna studie visade att många olika faktorer avgör effektens verkan, men också att de viktigaste som nämnts i flera vetenskapliga artiklar samt böcker inte har någon påverkan över huvud taget.

Den pedagogiska diskussionens genombrott gällande musikens främjande inverkan på barns kunskapsutveckling startade under 1990-talets slut (Jederlund 2011). Europeiska journalister skrev artiklar om en ny undervisningsmetod som fått genombrott i USA, kallad ”Mozarteffek- ten”. ”Mozarteffekten” hänvisar till den världsberömda kompositören Wolfgang Amadeus Mozart (1756 - 1791) som var en österrikisk violinist och pianist som under sina levnadsår blev en mycket framgångsrik och respekterad tonsättare. Det sades att musiklyssnandet hade positiv inverkan på elevers spatiala tänkande samt ökade deras intelligenskvot. Detta fick vårdnadshavare att spela Mozarts klassiska musik för sina barn i förhoppning om att barnen i framtiden utvecklades till matematiska genier. Syftet med forskningsöversikten var att undersöka vad tidigare forskning fastslog om under- visningskomplementet Mozarteffekten och bakgrundsmusik i samband med matematikunder- visning. De underlag som ligger till grund för detta arbete är framtaget genom att granska och analysera vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisade att Mozarteffekten och bakgrundsmusik i klassrummet innehade positiva effekter på elevers attityd, motivation och psykiska känslor relaterade till matematikämnet. Vid granskning av tidigare forskningen påvisades det även att forskningsfältet var relativt smalt vilket implicerar att ytterligare forskning inom Mozarteffekten och bakgrundsmusik vore önskvärt.

Denna kunskapsöversikt undersöker det forskningsfält som rör musikintegrerad matematikundervisning. Syftet med översikten är att få en inblick i hur musiken påverkar elevernas matematikprestationer samt hur forskningen ser ut inom denna kombination. Därför är vår frågeställning: Vad kännetecknar forskningen om integrationen mellan matematik och musik? För att besvara denna fråga har vi utfört litteratursökningar för att finna studier och artiklar som tillsammans bildar en överblick. Med hjälp av den metod som Claes Nilholm beskriver i SMART (2016) har vi skapat en struktur för hur vi arbetat. Ur det material som vi fann under sökningarna har vi funnit mönster som talar för musikens positiva inverkan på matematikundervisning.