• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 89
  • Tagged with
  • 89
  • 20
  • 18
  • 18
  • 17
  • 14
  • 14
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förbättrad träning med hjälp av elektrisk stimulans?

Dalmo, Joakim January 2009 (has links)
<p>Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) används vid träning i syfte att förbättra muskulaturens egenskaper. Inom rehabilitering används NMES till att förbättra läkeprocessen av muskelskador. Vid elektrisk stimulans sker det en annorlunda aktivering av de motoriska enheterna jämfört med frivilliga kontraktioner. Vid frivilliga kontraktioner sker det en stimulering av de motoriska enheterna med långsamma muskelfibrer först. Därefter aktiveras snabba muskelfibrer. Vid elektrisk stimulans sker aktiveringen av olika sorters motoriska enheter i en omvänd- eller slumpmässig process. METOD: 16 personer (26 ± 4 år) deltog i studien varav 12 fullföljde hela testperioden. De delades in i två grupper. En testgrupp använde NMES tillsammans med frivilliga kontraktioner och en kontrollgrupp som enbart utförde frivilliga kontraktioner. Grupperna utförde en magövning för att se om det är någon skillnad mellan NMES kombinerat med frivilliga kontraktioner och enbart frivilliga kontraktioner. Testet utfördes innan, i mitten och i slutet av testperioden som varade i 10 veckor. Testet var ett styrkeuthållighetstest där deltagarna skulle utföra så många frivilliga kontraktioner som möjligt. RESULTAT: Testgruppen fick 4 procentenheter bättre resultat, men det var inte signifikant. Vilket resulterar till att denna studie inte kunde påvisa att NMES kombinerat med frivilliga kontraktioner ger bättre resultat än frivilliga kontraktioner.</p>
2

Förbättrad träning med hjälp av elektrisk stimulans?

Dalmo, Joakim January 2009 (has links)
Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) används vid träning i syfte att förbättra muskulaturens egenskaper. Inom rehabilitering används NMES till att förbättra läkeprocessen av muskelskador. Vid elektrisk stimulans sker det en annorlunda aktivering av de motoriska enheterna jämfört med frivilliga kontraktioner. Vid frivilliga kontraktioner sker det en stimulering av de motoriska enheterna med långsamma muskelfibrer först. Därefter aktiveras snabba muskelfibrer. Vid elektrisk stimulans sker aktiveringen av olika sorters motoriska enheter i en omvänd- eller slumpmässig process. METOD: 16 personer (26 ± 4 år) deltog i studien varav 12 fullföljde hela testperioden. De delades in i två grupper. En testgrupp använde NMES tillsammans med frivilliga kontraktioner och en kontrollgrupp som enbart utförde frivilliga kontraktioner. Grupperna utförde en magövning för att se om det är någon skillnad mellan NMES kombinerat med frivilliga kontraktioner och enbart frivilliga kontraktioner. Testet utfördes innan, i mitten och i slutet av testperioden som varade i 10 veckor. Testet var ett styrkeuthållighetstest där deltagarna skulle utföra så många frivilliga kontraktioner som möjligt. RESULTAT: Testgruppen fick 4 procentenheter bättre resultat, men det var inte signifikant. Vilket resulterar till att denna studie inte kunde påvisa att NMES kombinerat med frivilliga kontraktioner ger bättre resultat än frivilliga kontraktioner.
3

Särbegåvade barn : - stimuleras de?

Bastholm, Madeleine, Sjöberg, Louise January 2016 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och få kunskap om hur särbegåvade barn kan synliggöras i förskolan samt vilken hjälp de kan erbjudas. För att besvara frågeställningarna användes halvstrukturerade intervjuer tillsammans med fyra specialpedagoger verksamma på Gotland. Specialpedagogerna ansvarar för totalt 13 förskolor. Intervjuerna gav ett resultat av respondenternas erfarenheter och kunskap inom området särbegåvade barn. Deras erfarenheter var av stor grad likartade men det fanns även en del skillnader. Samtliga respondenter var överens om att det är för lite fokus på särbegåvning i förskoleverksamheterna. I diskussionen framförs respondenternas tankegångar och erfarenheter om särbegåvning samt att respondenternas svar likställs gentemot vad litteratur anger. En beskrivning av vad särbegåvning innebär för specialpedagoger, hur förskolans pedagoger kan upptäcka ett särbegåvat barn, vilka hjälpmedel det finns att tillgå samt om särbegåvade barn har särskilda behov har undersökts i detta arbete.
4

"Vi är nog för dåliga på att bemöta och hjälpa dem" : En studie kring hur lärare upplever och bemöter elever med särskilda matematikförmågor.

Arnell, Sofie January 2008 (has links)
<p><p>Syftet med denna studie är att i grundskolans årskurs nio undersöka hur lärare upplever och bemöter elever med särskilda matematikförmågor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare som undervisar i år nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lärandeteori. Resultatet som framkom i studien visar på att lärarna uppfattar att elever med särskilda matematikförmågor skiljer sig åt sinsemellan, men att två typer av duktiga elever ändå kan urskiljas i deras berättelser; den mekaniske räknaren och den logiske tänkaren. Den logiske tänkaren betraktades dock som mer kvalificerad än den mekaniske räknaren. I resultatet framkom också att lärarna i första hand stödjer och hjälper elever med svårigheter i matematik framför elever med särskilda förmågor i matematik. De senare får i princip klara sig på egen hand. Lärarna ville dock gärna bemöta dessa elever på ett mer stimulerade sätt. Det fanns hos lärarna ett flertal goda idéer kring hur dessa elever bättre skulle kunna entusiasmeras, vilka emellertid inte kan fullföljas på grund av ett flertal hinder som lärarna till stor del själva inte kan påverka. Framförallt gäller det för lite tid, för stora elevgrupper samt för lite personal och resurspersoner.</p></p>
5

Hur motiverar och stimulerar lärare de högpresterade elevernas utveckling inom matematiken?

Bergström, Ulrica January 2010 (has links)
<p>This study is about the above-average pupils’ situation in schools and how teachers work to encourage and motivate these pupils' development in mathematics. The purpose of this study is to find out how a group of teachers work with above-average pupils in mathematics. The study addresses previous research on these students' school situation and how teachers should work with them. There have been unstructured interviews with a number of educators to get a personal insight into how they work with above-average pupils. The results show that the teachers who participated in the study found stimulation of the above-average pupils important but they think it is difficult to get sufficient time to fully be able to satisfy these pupils. It has also shown that teachers believe that pupils with difficulties first of all should get help from special education teachers. They conclusions that I have made is that the above-average pupils development and stimulation is vitally important, but that they too often falls through the net and we let them work on on their own. I believe that more attention should be on the above-average pupils and that we can use their knowledge in the classrooms.</p>
6

Hur motiverar och stimulerar lärare de högpresterade elevernas utveckling inom matematiken?

Bergström, Ulrica January 2010 (has links)
This study is about the above-average pupils’ situation in schools and how teachers work to encourage and motivate these pupils' development in mathematics. The purpose of this study is to find out how a group of teachers work with above-average pupils in mathematics. The study addresses previous research on these students' school situation and how teachers should work with them. There have been unstructured interviews with a number of educators to get a personal insight into how they work with above-average pupils. The results show that the teachers who participated in the study found stimulation of the above-average pupils important but they think it is difficult to get sufficient time to fully be able to satisfy these pupils. It has also shown that teachers believe that pupils with difficulties first of all should get help from special education teachers. They conclusions that I have made is that the above-average pupils development and stimulation is vitally important, but that they too often falls through the net and we let them work on on their own. I believe that more attention should be on the above-average pupils and that we can use their knowledge in the classrooms.
7

Språkutveckling i förskolan : En fallstudie om en förskoleavdelnings arbete med språkutveckling

Marie, Holmström January 2012 (has links)
Syftet med den här studien var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar språkutvecklande med barn i åldern ett till fem år. Ett annat syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med de barn som inte följer en normal språkutveckling. I undersökningen har fem informanter förekommit. Fyra av dem arbetade på en förskoleavdelning och en var en talpedagog som arbetade med en flicka på avdelningen. För insamlandet av information användes litteratur, enkät och observationer. Genom undersökningen framkom att förskoleavdelningen arbetar språkutvecklande med barnen genom högläsning, teater, sång, rim, Före Bornholmsmodellen, Språklust, och vardaglig kommunikation. Pedagogerna använder ett material som kallas TRAS för att upptäcka var barnen ligger i sin språkutveckling och för att upptäcka språkproblem hos barnen. När de har upptäckt ett barn med språkproblem tar avdelningen kontakt med en talpedagog som får undersöka vidare om barnet behöver extra hjälp med att träna sitt språk.
8

Högpresterande elever i grundskolans tidiga år : - hur lärare kan utmana och skapa motivation hos dem / High achieving pupils in the Swedish primary school : - how teachers can challenge and motivate them

Andersson, Therese, Sundkvist, Johanna January 2014 (has links)
I lärares uppdrag ingår att anpassa undervisningen till alla elever för att främja deras fortsatta lärande. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur verksamma lärare anser att klassrumssituationen är för de högpresterande eleverna, samt hur lärare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom området samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Samtliga arbetar i årskurserna 1-6.   Resultatet visar att de medverkande lärarna använder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjälp av olika strategier och därför kan ges till alla elever. De använder sig även av nivågrupperade uppgifter som är anpassade till elever på tre olika nivåer; grundnivå, enkel och utmanande. En svårighet med att anpassa uppgifterna efter alla elever är att tiden inte räcker till, och då prioriterar lärarna elever i svårigheter för att så många som möjligt ska nå målen. Risken med att inte ge eleverna tillräcklig utmaning är att de tappar motivationen och slutar engagera sig för skolarbetet, vilket kan leda till att de stör sina klasskamrater. För att skapa motivation hos de högpresterande eleverna gäller det att ge dem utmanande uppgifter eller, som två av lärarna erfarit, erbjuda eleverna tid med speciallärare. Detta kan bidra till att eleverna känner sig sedda och får ökad motivation.
9

Elever med fallenhet i matematik : - Bidrar skolan till dessa elevers utveckling och i så fall hur?

Hewer, Malin January 2007 (has links)
<p>Denna studie handlar om hur lärare ser på elever med särskild fallenhet för matematik. Får de den stimulans som de behöver för att fortsätta att utvecklas gynnsamt? Studien har sin grund i en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från den undersökningen har byggts på och breddats med en kvalitativ undersökning, intervjuer med ett antal matematiklärare. De medverkande i den kvantitativa undersökningen är sjuttiofem lärare från förskoleklass upp till årskurs nio. I den kvalitativa undersökningen är det fyra lärare från två olika skolor representerade. Slutsatsen i denna studie utifrån de frågeställningar studien har, är att lärarna anser att de inte har den tiden som krävs för att ge möjligheter till stimulans för dessa elever. De flesta lärarna ansåg att alla elever skulle bli sedda men man prioriterade de lågpresterande eleverna. Resultatet visar även att de inte insåg vikten av att stimulera dessa elever, samtidigt som flertalet nämnde konsekvenser som följd av understimulering.</p>
10

Vad är det jag hör? : Fallstudie av kommunikationsutveckling hos elever med utvecklingsstörning som använder cochleaimplantat

Pettersson, Ingegerd, Hermansson Ekberg, Anna January 2013 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med cochleaimplantat.  Skolan är en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse. Vi har valt att även belysa utvecklingsstörningen samt flerfunktionnedsättningen då de har betydelse för studiens resultat.   Resultatet av studien påvisar en marginell utveckling av reaktion/tolkning av omvärldljud men en utveckling, vilket är positivt då studiens tidsram är mycket kort när det gäller undervisning av denna målgrupp av elever. Nyckelord Cochleaimplantat, utvecklingstörning, kartläggning, auditiv stimulans, undervisning

Page generated in 0.0548 seconds