No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka bedömningens roll i förskolan. Idag växer barn upp i ett granskningssamhälle där de ständigt dokumenteras och bedöms, inte ens i förskolan är barnen fria granskningar. Detta går emot förskolans läroplan som menar att bedömningar ska fokusera på verksamheten och inte på enskilda barn. Studien har genomförts med hjälp av tre empiriska insamlingsmetoder på två förskolor belägna i en liten kommun i Sverige. I vår studie har vi använt oss av en metodtriangulering. De två första metoderna innehöll kortare observationer som kombinerades med insamlande av olika bedömningsmaterial. Den tredje metoden var strukturerade gruppintervjuer med sammanlagt fem förskollärare. Resultatet visade att förskollärare har olika uppfattningar och inställningar till begreppet bedömning och dess roll i förskolan. Resultatet synliggjorde också att det råder olika typer av bedömningar ute i verksamheterna som görs utifrån olika syften och med olika verktyg. Bedömningar tycks vara ofrånkomliga i förskolans verksamhet. Resultatet visar att de undersökta förskolorna minst sagt ingår i denna komplexa bedömningspraktik där den transformativa bedömningen genomsyrar många av bedömningarna som råder i verksamheten. Även bedömningar av summativ karaktär kunde förekomma beroende på hur bedömningen genomförs. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

<p>Volvo Trucks is the second largest manufacturer of heavy trucks, with factories in several countries and with around 21 000 employees. At the plant in Tuve, trucks have been built since 1982 and the activity mainly consists of producing side members and to assemble and packing kits of trucks.</p><p> </p><p>In 2005, the factory in Tuve launched the ambition to be the first carbon dioxide neutral vehicle factory in the world. This will be implemented by streamlining and investing in renewable energy.</p><p> </p><p>The aim of this degree thesis is to map the usage of energy within production, and also to prepare a method to measure key figures (use of energy per produced unit). The purpose with the thesis is to make it possible to measure and analyze performed energy saving measurements, and to identify areas within production where there is potential to save energy. The report also considers proposals for energy saving measurements in both production and in the factory in general.</p><p> </p><p>It appears that the assembly of trucks represented a tiny part of the total usage of energy in the factory, while the process of side member production and application of rust protection used the most energy.</p><p> </p><p>The thesis gives proposals for four methods to key figures measurements. These are connected only to the assembly part of the factory, and the difference between the methods depends on the way of measure the heat consumption.</p><p>Key words</p><p>Use of energy, mapping/survey, key figures, streamlining use of energy</p>

Sammanfattning Lärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg &amp; Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat. Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen. Nästan alla klasslärare använder sig av observationer i samband med undervisningen och nästan alla svarar att observationerna leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna. En tredjedel av klasslärarna saknar gemensamma rutiner på skolan för hur de ska arbeta med kartläggning och uppföljning av elevernas matematikutveckling under de första skolåren. Utan rutiner och riktlinjer ställs extra stora krav på varje enskild klasslärares kompetens och kunskap inom matematikämnet. Det är upp till varje lärare att hitta sina rutiner, metoder och material för att identifiera elever i behov av särskilt stöd.

Volvo Trucks is the second largest manufacturer of heavy trucks, with factories in several countries and with around 21 000 employees. At the plant in Tuve, trucks have been built since 1982 and the activity mainly consists of producing side members and to assemble and packing kits of trucks. In 2005, the factory in Tuve launched the ambition to be the first carbon dioxide neutral vehicle factory in the world. This will be implemented by streamlining and investing in renewable energy. The aim of this degree thesis is to map the usage of energy within production, and also to prepare a method to measure key figures (use of energy per produced unit). The purpose with the thesis is to make it possible to measure and analyze performed energy saving measurements, and to identify areas within production where there is potential to save energy. The report also considers proposals for energy saving measurements in both production and in the factory in general. It appears that the assembly of trucks represented a tiny part of the total usage of energy in the factory, while the process of side member production and application of rust protection used the most energy. The thesis gives proposals for four methods to key figures measurements. These are connected only to the assembly part of the factory, and the difference between the methods depends on the way of measure the heat consumption. Key words Use of energy, mapping/survey, key figures, streamlining use of energy

Användandet av smarta telefoner och läsplattor har ökat signifikant de senaste åren. Detta medför att flera utnyttjar internet på sina enheter och således blir exponerade med en mängd annonser. Utvecklingen har gjort att företag tvingas anpassa sig till mobilannonsering eftersom intäkterna från annonser i traditionella medier minskar kontinuerligt. Vi fick ett öppnat intresse för detta i och med kontakt med företaget MBIS som är verksamma inom branschen med sin produkt Adder. Vi fann det intressant att undersöka hur företag inom branschen fungerar och vilka tendenser vi kunde se i aktörernas affärsmodeller. Tillsammans med detta fann vi det även intressant att undersöka hur en annonsvisningstjänst kan prissättas. Fokus i studien ligger på att analysera affärsmodellerna samt titta på prissättningsstrategier för Adder. Vi har utfört en fallstudie på MBIS som efterfrågat att vi kollat närmare på deras mobilannonseringsprodukt och hur den ställer sig till andra affärsmodeller i branschen. Vi har genom intervjuer med nyckelpersoner, frågeformulär och dokument, analyserat branschen och Adder. Detta ledde till en kartläggning av de huvudkategorier av företag som utgör ett komplext närverk vi kom att kalla spelplanen. Vi har utgått från Amit och Zotts vedertagna teori om affärsmodeller och hur vi kan se dem som ett system av aktiviteter som skapar värde. Vidare har vi använt en fundamental teori inom prissättningsstrategier som delar in dem i tre huvudkategorier: kostnads-, konkurrens-, och värdebaserad. Vid vår kvalitativa analys kunde vi kartlägga branschen och visa på hur kontaktvägar mellan flera olika aktörer på den ser ut. Vi har analyserat data kring företag för att se om det finns några tendenser inom affärsmodellerna på spelplanen. Vi har även ställt datan kring prissättningsstrategierna mot produkten Adder. Resultaten visade att det överlag fanns tendenser till låg innovation i branschen, att företagen generellt är bra på att låsa in sina kunder samt att alla företag inom branschen tycks arbeta effektivt. När vi såg till prissättningsstrategier kom vi fram till att en värdebaserad metod var den bästa att applicera till Adder. Företagets och produktens namn är påhittade – De heter egentligen något annat. Detta är censurerat av sekretesskäl.

I takt med att informationen blir en allt större del av logistiken måste även den utvecklas och inte bara den fysiska delen. Hos Baltic Sea Gateway har informationslogistiken haft en stor utveckling på sidan som heter Fredriksskans medan Granudden som den andra sidan av vattnet heter har fortsatt som tidigare. I det här arbetet kommer informationsflödet på Granudden att ses över för att se vilka förbättringar som kan utföras på detta flöde som även kommer att stötta det fysiska flödet. Metoderna som använts för insamling av information till nulägesbeskrivningen och kartläggningen är intervjuer och observationer. Delar av informationen har fåtts ut genom tre av företagens interna system. Flödeskartläggningen visade att informationen på terminal Granudden har väldigt många steg samt att det finns två kundserviceavdelningar som båda hanterar information som rör det fysiska arbetet på terminal Granudden. Genom att ha två kundserviceavdelningar som sköter informationen på samma terminal sker en stor del onödig kommunikation och personalen i magasinet vet inte alltid vem de ska kontakta. En anledning till att informationsflödet är komplicerat hos Baltic Sea Gateway är för att det finns två olika kundserviceavdelningar där en endast tar hand om en kund medan den andra tar hand om all annan information inom och ut från företaget. Dessa två avdelningar kommunicerar med varandra och till viss del med samma personal i magasinen. Genom kartläggningen av informationsflödet på terminal Granudden har det visats att det finns en del problem i informationskedjan. Informationskedjan är onödigt komplex och en del arbetsuppgifter saknas samt att vissa uppgifter utförs i onödan. Denna rapport resulterar i ett antal förbättringsförslag där de två viktigaste rekommendationerna är att använda sig av en kundserviceavdelning istället för två samt att magasinsplanering måste ske för alla magasin på terminal Granudden.

Oxelösunds hamn har identifierat den kombinerade depån och terminalen de driver i Stålhamnen, Oxelösund, som en trång sektor. Depån och terminalen undersöktes med hänseende på hur den fysiska hanteringen påverkar uppfattningen om att de bidrar till att ytan de bedrivs på ses som en trång sektor. Även informationsflödet kartlades för att dels undersöka hur containrar fraktas till och från depån samt hur frakten initieras och hur det påverkar trångheten. Undersökningen tog sin ståndpunkt i ett systemsynsätt genom intervjuer och deltagande i verksamheten som Oxelösunds hamn bedriver på ytan. Genom intervjuer och deltagande i verksamheten har både dokumenterade och odokumenterade aktiviteter identifierats gällande både den fysisk hanteringen och informationsflödet. Under arbetets gång blev det även tydligt att alla personer som kommer i kontakt med antingen den fysiska hanteringen eller informationsflödet inte nödvändigtvis har samma syn på systemet. Ibland saknas en helhetssyn över systemet och man känner endast till sina närmsta parter i kedjan. I dagsläget är det osäkert hur avsaknaden av helhetssyn påverkar den fysiska hanteringen och informationsflödet på och kring ytan. Det är dock ingen fråga om huruvida det påverkar eller ej, för på något vis medför avsaknaden av kännedom om systemet problem i det. Resultatet pekar på att det finns förbättringspotential i både den fysiska hanteringen såväl som informationsflödet mellan de tre företagen som gör att depån och terminalen fungerar som den ska. Resultatet pekar även på att ytan som depån och terminalen idag bedrivs på inte är den trånga sektor Oxelösunds hamn antagit den varit. Depån och terminalen är inte en trång sektor då ytan idag ska ha en överkapacitet gentemot de verksamheter som de servar i antal containrar per år som kan passera.

För att kunna klara konkurrensen på en tuff marknad, krävs en bra leveransservice och att leverera rätt mängd i rätt tid. Erasteel Kloster ABs verk i Söderfors, jobbar för att uppnå en leveranssäkerhet med ett mätvärde (On-Time-In-Full) på 90 %. Syftet med examensarbetet har varit att kartlägga planerings- och tillverkningsprocessen hos Erasteel i Söderfors med utgångspunkt att hitta orsakerna till avvikelserna på levererad vikt till kund. Målet var att identifiera de viktigaste orsakerna för viktavvikelserna samt att leverera ett förslag på hur processen kunde förbättras för att öka leveranssäkerheten. En analysmodell skapades där kartläggning, datainsamling, analys av data och förbättringar ingick. En hierarkisk kartläggning gjordes över hela processen, från planering till utleverans, och en detaljstudie gjordes för att kunna identifiera eventuella orsaker till avvikande levererad vikt. Data samlades in från olika delar av processen, främst toleransavvikelser och skrotorsaker. För att identifiera dimensionsområden och stålsorter som avvek mest med avseende på levererad vikt, skapades diagram i Minitab, där alla värden för toleransen sattes upp och jämfördes för alla diameterområden. För ett godkänt In-Full skulle värdena ligga inom ±10 %, de övriga parametrarna blev under -10 % respektive över 10 % tolerans. Samma typ av diagram skapades för alla stålsorter. Resultatet av diagramen var att tre (3) olika diameterområden, valdes ut och sex (6) stycken stålsorter. Pareto-diagram skapades för att kunna identifiera de vanligaste skrotorsakerna. Ur diagrammen kunde utläsas att processkrotet stod för en stor del viktbortfallet för alla diametrar som studerades närmare. Även skrotning på grund av längdkrav och krokigt material hade en betydande inverkan på mängden skrot. Anmärkningsvärt var att sambandsdiagrammet, för det ena diameterområdet, gav en sågbladsliknande profil då levererad vikt ställdes upp mot minsta orderkvantitet (MOQ). Det indikerar att utbytet, som finns för de olika operationerna, troligtvis inte är uppdaterade. En av anledningarna till att ett av diameterområdena avviker, kan bero på problem då kapseln delas på tre. Vissa osäkerheter finns i analysen då värden och vikter som analyserats, har baserats på teoretiska vikter, då få vågar finns i produktionen. Det innebär att uppföljning på ett korrekt sätt inte kan utföras och därmed blir det svårt att identifiera områden för förbättringar. Även kunders önskemål om specifika längder orsakar problem, vilket analyserna har visat. / To be able to withstand competition in a more competitive market, it requires a good delivery service and to deliver the right amount of material at the right time. Erasteel in Söderfors are working to achieve their set goal of 90 % for their OTIF on delivery safety. The purpose of the thesis was to map the planning and manufacturing process with the starting point to find the causes that cause deviations in the weight delivered to the customer. The goal was to identify the main causes for the deviations of the weight and to deliver a proposal on how the process could be improved to enhance the delivery of safety. An analytical model was created. It consisted of operations as mapping, data collection, analysis of the collected data and improvements were created. A hierarchical mapping was done of the entire process, from planning to delivery, and a detailed study was made in order to identify possible causes of deviant delivered weight. Data were collected from different parts of the process, mainly deviations from tolerance and scrap reasons. To identify the dimension intervals and steel grades that deviated most from In-Full, a chart was created in Minitab. There, all the values of tolerance were set up and compared for all diameter intervals. To pass In-Full, the values must be within ±10% and the other parameters below -10% or above 10% tolerance. The same type of graph was created for all steel grades. The result of the charts was that three (3) different diameter intervals, were selected and six (6) steel grades. Pareto charts were created in order to identify the most common causes of scrap. The diagrams showed that the planned scrap from the process, account for a large part of weight loss for all diameters studied closer. Scrapping due to the length requirements and crooked materials had a significant impact on the amount of scrap. Noteworthy was that the scatter plot, for one of the diameter interval, gave a blade-like profile, when delivered weight was compared to Minimum Order Quantity (MOQ (). That indicates that the yields, used for the different operations, are probably not up to date. One of the reasons that one of the diameter interval differ, can be due to difficulties when the capsule is divided in three. There are some uncertainties in the analysis because the values and weights that were analyzed are based on theoretical weights. This means that follow-up in a proper manner cannot be performed and therefore it becomes difficult to identify areas for improvement.