Syftet med denna studie är att i grundskolans årskurs nio undersöka hur lärare upplever och bemöter elever med särskilda matematikförmågor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare som undervisar i år nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lärandeteori. Resultatet som framkom i studien visar på att lärarna uppfattar att elever med särskilda matematikförmågor skiljer sig åt sinsemellan, men att två typer av duktiga elever ändå kan urskiljas i deras berättelser; den mekaniske räknaren och den logiske tänkaren. Den logiske tänkaren betraktades dock som mer kvalificerad än den mekaniske räknaren. I resultatet framkom också att lärarna i första hand stödjer och hjälper elever med svårigheter i matematik framför elever med särskilda förmågor i matematik. De senare får i princip klara sig på egen hand. Lärarna ville dock gärna bemöta dessa elever på ett mer stimulerade sätt. Det fanns hos lärarna ett flertal goda idéer kring hur dessa elever bättre skulle kunna entusiasmeras, vilka emellertid inte kan fullföljas på grund av ett flertal hinder som lärarna till stor del själva inte kan påverka. Framförallt gäller det för lite tid, för stora elevgrupper samt för lite personal och resurspersoner.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat servicelandskap, samt om kombinationen av doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut. Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång. I uppsatsens analys återger författarna med egna ord sina tankar i en separat diskussion om experimentets resultat samt gjorda observationer. Slutsats: Genom stimulans av sinnena syn, känsel och doft, har författarna genom experimentet registrerat kundens förändrade agerande, som vid köp av toalettpapper. Ett antal kunder har noterat experimentets exponeringsrullar och använt sig av taktil beröring. Resultaten visar även att stimulans av sinnen har påverkat den tid kunderna har vistats vid toalettpappershyllan.Sinnesstimulansen har bidragit till att kunden tagit ett aktivare köpbeslut vid toalettpappershyllan, och att experimentet därav bidragit till en starkare köpupplevelse för kunden. Studien visar även att stimulans av sinnen i större utsträckning visat sig effektivt hos kunder med sällskap.

Sweden experienced a decline in exports of 16 percent in the period after the financial crisis. The decline has created a lot of question marks regarding the traditional exports which has started a process with the aim of finding Sweden’s next cash cow in export. Sweden adopted stringent environmental laws early which positioned them as a strong nation in environmental awareness. The stringent environmental legislation meant that the Swedish companies were required to minimize the environmental impact, which created a demand for eco-efficient products. Despite the early demand for eco-efficient products, the international success of the Swedish cleantech companies has been modest. The government can increase firms international competitiveness by encouraging, supporting and promoting activities on the domestic market. This is primarily done through implementations of various policies and incentives. The purpose of this thesis is to analyze the government’s efforts in promoting the Swedish cleantech industry. In order to give recommendations on which improvements that can be made, two perspectives will be used when analyzing the government’s efforts, the firm approach and the theoretical approach.

Studiens syfte är att belysa hur förskolepedagoger uttrycker att de bedömer barns behov samt anpassar undervisning och förskoleverksamhet därefter. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tre fokusgruppssamtal med tre olika arbetslag. Den framkomna empirin har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys samt kopplats till tre socialkonstruktivistiska begrepp: sanning, språk och kultur. Resultatet visar utifrån de sanningar som skapats i samtalen att alla barn bedöms ha någon form av behov i större eller mindre omfattning. Dessa behov bemöts på olika sätt. Olika områden och behov prioriteras inte lika högt. Barnen får därför vänta till en viss ålder för att få denna stimulans. Det finns skiftande metoder för att bedöma ett barns behov och olika aktörer är betydelsefulla för genomförandet av detta. Resultatet visar även problematiken med att kunna möta alla barns behov, grundat i begränsningar som personaltäthet, tidsbrist och historiska kopplingar till begrepp i myndighetstexter. Våra slutsatser är att ämnet bedömning i förskolan är svårdiskuterat, begreppet ges flertalet definitioner samt att alla barns behov inte prioriteras lika högt.

Syftet med studien är att få syn på hur två skolor arbetar för att skapa en gemensam plattform för att tolka styrdokument utveckla samsyn kring begreppen ledning och stimulans och extra anpassningar. Detta för att skapa inkluderande lärmiljöer som i sin tur leder till, ökad måluppfyllelse hos eleverna då verksamheten utifrån alla tre nivåer organisation-, grupp- och individnivå reflekterar, kritiskt granskar lärande, undervisning och ledarskap. Vår studie baseras på tidigare forskning med utgångspunkt från sociokulturellt-, specialpedagogiskt-, och organisation och ledarskapsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet utgår från Vygotskij (2001) tankar kring de sociala faktorernas betydelse för hur vi människor utvecklas socialt och kognitivt. Det specialpedagogiska perspektivet ger olika tolkningar Ahlberg (2007) benämner två riktningar inom detta synsätt som det kategoriska respektive relationella. I det kategoriska perspektivet är det individen som är bärare av problemet medan i det relationella ser man att problematiken finns i lärmiljön. Studien kom att ha sitt främsta fokus på det relationella perspektivet. Organisationsperspektivet hjälper till att se och förstå ledarens roll och påverkan på alla tre nivåerna inom verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer. Studiens resultat visar bland annat på vikten av en tydlig struktur, delaktighet för att skapa en känsla av sammanhang relationellt förhållningssätt.

Det här arbetet behandlar fysisk aktivitet på fritidshemmet. Syftet är att undersöka hur fritidslärare anser sig motivera elever till fysisk aktivitet utifrån: styrda-, fria aktiviteter. Intresset handlar även om att undersöka hur fritidslärarnas uppfattningar ser ut ur ett genusperspektiv under fysisk aktivitet. Detta är en kvalitativ studie vilket har använt en fenomenografisk ansats där sex verksamma fritidslärare intervjuats. Studiens resultat visade att elever påverkas positivt då fritidspedagoger medverkar i styrda fysiska aktiviteter, där samtliga informanter bidrog till att försöka motivera eleverna. Utifrån den fria fysiska aktiviteten talade informanterna om att kommunikation med eleverna har en god inverkan när det kommer till att motivera elever inom fysisk aktivitet. Möjligheter skapas genom att pedagoger tillgodoser elever med materiella resurser. Utifrån genusperspektivet var de flesta informanter överens om att pojkar tog mer plats än flickor inom fysisk aktivitet. Skillnader fanns i informanternas tillvägagångssett för att motverka stereotypa könsroller, där pojkar och flickor ibland inte erbjöds fysisk aktivitet tillsammans.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare gör för att lägga märke till stimulans som barn kan vara hjälpta av. I förskolan finns idag fler parallella förhållningssätt som kan leda till utmaningar för förskollärare i deras profession, till exempel strävan efter att ge varje barn den stöttning de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Samtidigt betonas vikten av att inte bedöma barn i jämförelse med varandra. För att undersöka förskollärarnas egna upplevelser av detta, användes en fenomenologisk ansats med utgångspunkt i förskollärarnas egna berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både metoder som förskollärarna använder sig av för att uppmärksamma vad barn kan vara hjälpta av, samt hur de reflekterar kring ämnet bedömning. Två betydande faktorer framträder som påverkar förskollärarnas arbete för att lägga märke till barns behov, förskollärarnas kompetens samt förutsättningar för att genomföra uppdraget. Barngruppens storlek samt brist på personal påverkar förskollärarna att använda färre metoder för att uppmärksamma vilken stimulans som barnen kan vara hjälpta av, vilket kan få konsekvensen att bilden av varje barns kompetenser och behov kan bli begränsad och uppfattas endast utifrån vissa aspekter. Undersökningen synliggör dessutom dilemmat för förskollärarna att rikta blicken mot vad barnen kan samt vilken stimulans de kan vara hjälpta av, samtidigt som förskollärarna betonar att de inte ska bedöma barnen. En slutsats är därför att det behövs mer diskussioner i förskolan som framhåller vikten av att barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och hur detta kan genomföras med hjälp av olika metoder.

Abstract The purpose with this study is to find out how pedagogues, who teach in the early years of primary school, motivate and stimulate all pupils so they want to read a lot of fiction. The research also includes finding out more about why the pedagogues work as they do. The research starts with a study of current literature which deals with how teachers should work with motivation and stimulation in school. To find out how the pedagogues work in school I have made qualitative interviews with four pedagogues who work in the early years of primary school. The result shows that all of the pedagogues motivate and stimulate pupils in similar ways. The pedagogues are trying to adapt their work based on what is best for the individuals and the rest of the group. The conclusion is that literature and the interviewed pedagogues agree in how to work with pupils and fiction reading. There are some factors that are important for the pedagogues to work with. Fiction needs to be conformal with each pupils reading level and it needs to be interesting. The pedagogue should be a reading model and invite pupils to an inspiring reading-environment. It is also important that pupils can work with fiction in varied ways like individual reading and reading aloud. / Sammandrag Syftet med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger, inom grundskolans tidigare år, arbetar med att motivera och stimulera alla elever till att vilja läsa mycket skönlitteratur. Undersökningen innefattar även att ta reda på mer om varför pedagogerna arbetar som de gör. Undersökningen inleds med en litteraturstudie över aktuell forskning inom området. För att få reda på hur pedagogerna arbetade i skolorna genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år. Resultatet visar att samtliga pedagoger motiverar och stimulerar eleverna på liknande sätt. Pedagogerna försöker anpassa sitt arbete utifrån vad som är bäst för varje individ och gruppen. Slutsatsen är den att litteraturen och de intervjuade pedagogerna ger liknande svar om hur arbetet med att få eleverna att läsa skönlitteratur kan genomföras. Det finns några faktorer som är viktiga i pedagogernas arbete. Skönlitteraturen ska vara nivåanpassad och intressant. Pedagogen bör vara en läsande förebild och inbjuda till en inspirerade läsmiljö. Det är också viktigt att eleverna får ta till sig och arbeta med skönlitteratur på varierade sätt som individuell läsning och högläsning.

Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur begåvade elever reflekterar över sin matematikundervisning samt hur lärarna beskriver sin undervisning och anpassar denna för begåvade elever. Tanken är att detta kan bli ett möjligt kunskapsbidrag för pedagoger och oss blivande speciallärare i förebyggande arbete för att kunna tillgodose begåvade elevers kunskapsbehov i matematik. I studien valdes en kvalitativ metod genom intervjuer med elever som går i årskurs åtta och deras lärare i två olika kommunala skolor, en utan och en med inriktning på matematik. För att kunna förstå elevernas syn på undervisning intas ett barns perspektiv i studien, elevernas röster blir hörda då de ger uttryck för sina åsikter. Resultatet i studien visade att en elev av fem känner sig helt inkluderade didaktiskt, social och rumsligt. Eleverna kände sig främst socialt exkluderade, främst på skolan utan matematikinriktning där de ville vara mer delaktig i sin läroprocess för att kunna påverka innehållet i undervisningen. Den största skillnaden på hur eleverna upplever sin matematikundervisning var att eleverna på skolan med matematikinriktning, är mer nöjda tack vare att det sker en del anpassningar och att de arbetar med likasinnade. Eleverna på skolan utan inriktning i matematik, ser fler utvecklingsmöjligheter och efterfrågar främst arbete med lärprocessen där deras kommunikation- och resonemangsförmågor prövas och gärna i samverkan med likasinnade och lärare. Båda elevgrupperna uppskattar att arbeta med läromedel som grund som har olika nivåer, men de vill ha mer variation till exempel genom berikning men även acceleration. De intervjuade eleverna tycks ha ett gott självreglerat lärande vilket påverkar deras kunskapsutveckling positivt.  I studien framkom det att lärarna på de två skolorna har olika utgångspunkter för att kunna ge ledning och stimulans för begåvade elever. Tack vare den mer homogena gruppsammansättningen på skolan med specifik matematikinriktning, var det lättare att göra anpassningar i undervisningen, medan skolan utan inriktning främst prioriterar de elever som riskerar att inte nå målen. Uppfattningen är att lärare behöver rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna samverka med de begåvade eleverna. Inom skolans verksamhet behöver vi ta på ”rätt glasögon” för att uppmärksamma denna bortglömda grupp och ge dem den ledning och stimulans som de har rätt till såväl juridiskt som moraliskt. De begåvade eleverna behöver känna sig inkluderade i skolans och samhällets gemenskap. Detta förutsätter att lärare ges rätt förutsättningar att i praktiken kunna genomföra det som stipuleras av politiker.

Enligt Skollagen ska elever som lätt når de mål som ska uppnås ges ledning och stimulans att nå längre och utvecklas i enlighet med sin fulla potential. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning handlingsplaner för särskilt begåvade elever förekommer i Sveriges samtliga kommuner samt att beskriva och analysera innehållet i dessa handlingsplaner. I studien användes mixed method, en kvalitativ forskningsansats med kvantitativa inslag. Studien utfördes genom en totalpopulationsundersökning där Sveriges alla 290 kommuner fick frågan om handlingsplaner för särskilt begåvade elever. Därefter gjordes en textanalys på inkomna handlingsplaner. Studiens kvantitativa resultat visade att 33 av 290 kommuner har en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Av dessa var majoriteten vetenskapligtorienterade, medan ungefär en fjärdedel föreföll vara mer populärvetenskapligtorienterade. Resultatet av den kvalitativa delen av studien visar att handlingsplanerna definierar särskild begåvning på varierande sätt, både forskningsbaserat och genom egna definitioner. I flera förstärks definitionerna även med beskrivningar av egenskaper och beteende hos särskilt begåvade elever. Syfte och mål med handlingsplanerna verkar främst vara att sprida kunskap om särskild begåvning och att öka kompetensen hos skolpersonalen.De rekommenderade arbetssätten och insatserna är lika i de flesta kommuner; berikning, acceleration och aktiviteter utanför skolan samt regelbunden kontakt med vårdnadshavare.Studien indikerar att det finns viss kunskap och en begynnande insikt om särskilt begåvade elever och deras behov, men att arbetet med handlingsplaner för denna elevgrupp inte tycks ha kommit igång i alla kommuner. Det förefaller råda en osäkerhet och okunskap kring begreppet särskild begåvning; vad det innebär och hur dessa elever ska bemötas för att utvecklas och må bra i skolan. En implikation till specialpedagoger är att arbeta fram handlingsplaner om de saknas.