Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga. För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området. I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken. Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit. I dessa framgår att de pedagoger jag intervjuat på de flesta sätten, följde de råd, tips och kriterier som tidigare forskning och övrig litteratur ansåg att planering och undervisning i de matematiska förmågorna bör bygga på. Dock fann jag två punkter där förbättringar kan och bör ske. Dessa gäller hur material vid genomgångar och under arbetet med förmågorna på ett bättre sätt bör anpassas för eleverna, så att de oavsett var de ligger kunskapsmässigt kan få ta del av och förstå vad och hur förmågorna ska tränas. Pedagogerna bör även bli bättre på att samarbeta med övriga skolämnen och på så sätt förbättra förutsättningarna för- och utvecklandet i förståelsen i förmågorna samt ytterligare inse nyttan av att kunna och använda sig av matematik.

Det finns ett behov av att kombinera förmågor och variation i undervisningen i högre kurser på gymnasiet då det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och läroboksbundna. Syftet är att höja elevernas måluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmåga och variationsteori tillverkas eller väljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras på vilket sätt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmågan varieras mest följt av problemlösningsförmågan och båda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. När det gäller verklighetsnära uppgifter är det viktigt att de är anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation.

I den här studien undersöks det hur tre utvalda lågstadielärare beskriver elever med fallenhet för matematik samt hur de anpassar undervisningen till dessa elever. Undersökningen grundar sig på kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer med lärare och observationer av elever. Studien problematiserar lärarens förhållningssätt gentemot de här eleverna för att kunna motivera dem att utveckla sina matematiska förmågor. I resultatet presenteras skildringar på hur lärarna i studien arbetar med elever med fallenhet och deras syn på begreppet fallenhet. Resultatet visar att lärarna i studien har olika definitioner av begreppet, vilket gör att de förhåller sig olika mot eleverna och därmed väljer att anpassa samt motivera sina elever på olika sätt.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur lärare arbetar med problemlösning och hur elever kan utveckla den kommunikativa förmågan genom arbete med problemlösning. Studien har en kvalitativ inriktning och genomfördes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem verksamma matematiklärare som arbetar kontinuerligt med problemlösning. Resultatet visar att lärare använde sig av flera olika tillvägagångssätt i arbetet med problemlösning så som olika parsammansättningar, Ipads och små whiteboards. Studien visade även på att lärarna ansåg att elevers kommunikationsförmågor kan utvecklas i arbetet med problemlösning. Trots att samtliga lärare ansåg att elevers kommunikationsförmågor utvecklas vid en undervisning som bygger på problemlösning skilde deras arbetssätt och motivering till arbetsätt något. Lärarna beskrev bland annat betydelsen av ordlistor vid arbetet med problemlösning och att elever lär sig resonera och lyssna på varandra.

Matematik har blivit ett omdiskuterat ämne i hela Sverige de senaste åren och detta på grund av de dåliga resultaten som har uppnåtts i olika undersökningar. Det har även visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i läromedel och att detta inte är till någon fördel för elever med särskilda matematiska förmågor. Syftet med arbetet är att analysera om läromedel i årskurs 4 stödjer elever med särskilda matematiska förmågor i deras utveckling och om lärarna får stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en läromedelsanalys av sex förekommande läromedel i grundskolan för årskurs 4. Till läromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg. Resultatet visar att flera läromedel saknar en välutvecklad struktur och uppgifter som är gynnsamma för elever med särskilda matematiska förmågor. Däremot innehåller de flesta lärarhandledningarna stöd till lärarna för att de ska kunna anpassa och utmana dessa elever.

Studien beskriver lärarnas syn på arbetet med förmågor och det synliga lärandet iklassrummet. Vidare behandlar studien hur lärarna hanterar lärandet för att eleverna skautveckla förmågor och hur lärandet synliggörs för eleverna. Bakgrunden till denna studie äratt förmågorna blivit tydligare i och med att läroplanen, Lgr 11, kom och genom GöranSvanelids konceptet ”The Big Five” som innefattar fem förmågor som plockats ut från Lgr 11och som är de vanligast förekommande i läroplanen. De fem förmågorna är analysförmåga,kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information ochbegreppslig förmåga. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer och observationer.Intervjuerna genomfördes med fem lärare från tre olika skolor i två kommuner. Lärarnaundervisade i grundskolans årskurs 1-6 och observationerna utfördes i tre av de intervjuadelärarnas undervisning. Utifrån det empiriska material jag analyserat kunde jag se femkategorier: möjligheter och svårigheter med arbetet kring förmågor, synligt lärande,återkoppling, medvetna elever och ändrat arbetssätt i och med Lgr 11. Resultatet visar attförmågorna var ett stöd för lärarna i undervisningen och att förmågorna har betydelse förelevers och lärares medvetenhet i lärandet eftersom arbetet med förmågorna lett till mersamspel och kommunikation i undervisningen, vilket gjort lärandet mer synligt. En slutsatssom resultatet visar är att återkoppling har stor betydelse i undervisningen kring förmågoreftersom eleverna blir medvetna om vad de lärt sig och hur de ska komma vidare i lärandet.En annan slutsats är att förmågorna ger undervisningen variation som leder till att eleverna fårmöjlighet att hitta olika strategier för lärande.

Målen i kursplanen för matematik uttrycks som matematiska förmågor, vilket eleverna ska möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga. Läroböcker i matematikämnet har en starkt styrande roll och om undervisningen ska utgå från vad som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller samt vilka förmågor som eleverna tränar när de arbetar med dem. Syftet med min studie var att undersöka hur läromedel i matematik behandlar matematiska förmågor. Med kompetensperspektiv som teoretisk utgångspunkt genomfördes en komparativ innehållsanalys bestående av två läromedel – Favorit Matematik och Matte Direkt Safari. Läromedlens uppgifter analyserades i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och analysguide för matematiska förmågor (Säfström, 2013). Analysen visade att Favorit matematik ger störst chans att öva på respektive förmåga men att procedurförmågan domineras i de båda läromedlen. För att eleverna ska utveckla de övriga matematiska förmågorna bör läraren ha en aktiv roll, använda sig av de förslag och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen samt ge utrymme till eleverna att resonera och kommunicera.

Denna studie handlar om vilka olika matematikuppgifter elever möter i sina matematikböcker samt vilka förmågor eleverna får möjlighet att träna på genom dessa uppgifter. Uppgifterna är kategoriserade i rutinuppgift, textuppgift, problemuppgift samt rika problem. De matematiska förmågor som analyseras är problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, procedurförmågan, resonemangsförmågan samt kommunikationsförmågan. Studiens syfte är att undersöka elevers möjlighet till att utveckla de matematiska förmågorna genom matematikuppgifterna i två olika läroböcker. Detta görs utifrån två frågeställningar som berör matematikuppgifternas innehåll och möjligheter. Hur ser fördelningen av olika typer av uppgifter ut i de valda matematikböckerna? Hur ser fördelningen ut gällande vilka förmågor eleverna får möjlighet att träna på genom de olika uppgifterna i matematikboken?Studien utgår ifrån en innehållsanalys och det analysverktyg som används är en process i sex steg där varje matematikuppgift analyseras efter samma variabler och sedan kategoriseras utifrån givna kriterier.Av resultatet framgår att rutinuppgifter dominerar i båda läromedlen. Gällande textuppgifter och problemuppgifter ser fördelningen lite olika ut beroende på bok. Eldorado har både fler textuppgifter och problemuppgifter. Varken Favorit matematik eller Eldorado erbjuder eleverna några rika problem. Gällande förmågorna dominerar procedurförmågan och begreppsförmågan i båda läromedlen medan övriga förmågor utgör en mindre del av uppgifterna i boken. Resultatet visar att Eldorado har fler uppgifter som ger möjlighet till problemlösningsförmågan jämfört med Favorit matematik.

Syftet med denna studie var att se vad tidigare forskning säger om på vilka sätt elever kan utveckla förmågorna att analysera och reflektera kring tekniska lösningar samt se behov och lösa problem med hjälp av teknik, som anges i kursplanen för ämnet teknik i grundskolan. För att besvara dessa frågeställningar har en systematisk litteraturstudie gjorts där tidigare forskning har använts för att sammanställa ett resultat. Sökningar har gjorts i databaserna Summon, Eric (via Ebsco) och NorDiNa och relevanta artiklar har valts ut, sammanställts och diskuterats. I studien framkommer ett antal faktorer som är viktiga för elevernas utveckling av förmågorna. En faktor som framkommit i denna studie är behovet av diskussioner där eleverna får möjlighet att delge sina reflektioner kopplat till tekniska lösningar och ta till sig andras reflektioner, vilket har visat sig vara viktig för elevernas analysförmåga. En annan faktor är att eleverna behöver tid att testa och konstruera om för att utveckla sina idéer samt ges möjlighet att koppla tekniken till sin vardag. Det har också visat sig vara viktigt att problemlösningsuppgifterna inte är styrda att leda till ett specifikt resultat utan istället handlar om att träna elevernas förmåga att upptäcka olika lösningsförslag.

Målen i matematikämnesplanen uttrycks som matematiska förmågor, vilka eleverna ska få möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, metodförmåga, begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, och resonemangsförmåga. Läroböckerna i matematik har en väldigt styrande roll och om undervisningen till största delen ska utgå från det som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller och vilka kunskaper eleverna får när de arbetar i dem. Syftet med den här undersökningen är att analysera matematikläromedlet Pixel, för att se hur pass stora möjligheter eleverna har att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av böckerna. Syftet är också att studera om läromedlet till största delen bygger på färdighet eller förståelse. Med anledning av att det inte har forskats så mycket om elevers möjligheter att utveckla de matematiska förmågorna när de använder olika läromedel, är motivet för den här studien att fylla den kunskapsluckan. Analysen visar att eleverna har stora möjligheter att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av läromedlet Pixel, framförallt begreppsförmågan och metodförmågan. För att eleverna ska utveckla de övriga förmågorna bör läraren ha en aktiv roll och använda sig av de tips och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen, samt ge eleverna utrymme till att diskutera och resonera om olika metoder och lösningar.