Denna studie tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som går att utläsa i Lgr11 (Skolverket, 2018) samt vad det betyder att lära sig ett andraspråk. Studien syftar följaktligen till att beskriva användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen i årskurs 4–6 i förhållande till skolans ökade digitalisering och språkliga förmågor som innefattas i att lära sig ett andraspråk. En enkät skapades utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av de sex språkliga förmågorna: lyssna, läsa, tala, skriva, interagera och översätta. Enkäten skickades ut till verksamma lärare för att undersöka vilka digitala verktyg som används i engelskundervisningen, hur ofta och på vilket sätt de används, samt vilka språkliga förmågor som eleverna främst övar vid användningen av dem. Resultatet visade att dator är det verktyg som används oftast och att lyssna, läsa och skriva är de tre språkliga förmågor som övas mest, främst med hjälp av appar och hemsidor.

No description available.

<p>Denna studie handlar om lärares åsikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lärare menar med en högpresterande elev och vilka behov lärare anser att högpresterande elever har, samt hur lärare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lärare undervisar bland annat i matematik i skolår 7 – 9.</p><p>Att definiera vad en högpresterande elev i matematik är tycks vara svårt. Ofta förekommer begreppet högpresterande tillsammans med begreppet begåvning och kanske går det inte att separera dessa begrepp helt åt hållet. Resultatet visar att innebörden av begreppet högpresterande elever kan variera hos olika lärare även om själva grunddefinitionen verkar liknande. För de flesta av lärarna är begreppet högpresterande lika med begåvning och dessa begrepp verkar användas synonymt. De högpresterande elevernas karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor. Ofta beskrivs de högpresterande eleverna som självgående, som klarar mycket på eget hand. När det gäller hur lärarna arbetar med högpresterande elever i matematik visar resultatet två arbetssätt: undervisning med och utan nivågruppering. Oberoende av dessa anpassas undervisning efter elevernas förutsättningar inom skolans ramar. Alla lärare försöker variera undervisningen och använda mer aktiva metoder i form av laborationer och rika problem, där elever diskuterar och reflekterar över sina egna och andras tankar. Ytterligare visar resultatet att de högpresterande eleverna anses ha behov av att tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att de behöver träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik. De behöver få mer komplexa och svårare uppgifter för att använda sin kapacitet. Samtliga lärare tycker att högpresterande elever behöver stöd och uppmärksamhet samt skulle vilja få mer tid över till dessa elever för att kunna handleda och stimulera dem i deras utveckling.</p>

Denna studie handlar om lärares åsikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lärare menar med en högpresterande elev och vilka behov lärare anser att högpresterande elever har, samt hur lärare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lärare undervisar bland annat i matematik i skolår 7 – 9. Att definiera vad en högpresterande elev i matematik är tycks vara svårt. Ofta förekommer begreppet högpresterande tillsammans med begreppet begåvning och kanske går det inte att separera dessa begrepp helt åt hållet. Resultatet visar att innebörden av begreppet högpresterande elever kan variera hos olika lärare även om själva grunddefinitionen verkar liknande. För de flesta av lärarna är begreppet högpresterande lika med begåvning och dessa begrepp verkar användas synonymt. De högpresterande elevernas karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor. Ofta beskrivs de högpresterande eleverna som självgående, som klarar mycket på eget hand. När det gäller hur lärarna arbetar med högpresterande elever i matematik visar resultatet två arbetssätt: undervisning med och utan nivågruppering. Oberoende av dessa anpassas undervisning efter elevernas förutsättningar inom skolans ramar. Alla lärare försöker variera undervisningen och använda mer aktiva metoder i form av laborationer och rika problem, där elever diskuterar och reflekterar över sina egna och andras tankar. Ytterligare visar resultatet att de högpresterande eleverna anses ha behov av att tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att de behöver träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik. De behöver få mer komplexa och svårare uppgifter för att använda sin kapacitet. Samtliga lärare tycker att högpresterande elever behöver stöd och uppmärksamhet samt skulle vilja få mer tid över till dessa elever för att kunna handleda och stimulera dem i deras utveckling.

Ibland påstås snabba förändringar i omvärlden utmana storföretagens överlevnad mer än någonsin tidigare. I studien undersöks hur stora teknikbaserade företag förnyas genom utveckling av nya affärsområden. Sådana förnyelseprocesser har aktualiserats av informationsteknologiers snabba utveckling, en utveckling som fått till följd att etablerade handlingsmönster i affärsutveckling behöver omprövas. I snabbföränderliga miljöer utvecklas spänningar i organisationer, något som tongivande teori antar behöver ellimineras för att tillväxt ska uppstå. Antagandet är dock problematiskt. Utan spänningar i förnyelseprocesser begränsas tillväxten till ett nollsummespel. Teori som ska kunna förklara tillväxt i företag med förnyelseprocesser behöver adressera spänningarnas egenskaper, hur dessa kan hanteras och utnyttjas som drivkraft i skapandet av tillväxt. Hur upprätthålls förnyelseprocesser i teknikbaserade koncerner som möter snabbföränderliga miljöer? Utifrån tongivande strategiteori om dynamiska förmågor undersöks framväxten av nya affärsområden i tre företag, ABB, Ericsson, och Saab, och hur de förnyade sig i mötet med snabbföränderliga miljöer av teknikskiften, kriser och andra spänningsrelaterade förändringar under 2000-talets första decennium. Studien av företagen visar att det finns spänningar som i sig själva utgör drivkraft till att förnyelseprocesser upprätthålls över tid. Sådana spänningar benämns paradoxala eftersom dess sociala dimensioner framstår som oförenliga i kombination med teknologisk förändring för att skapa tillväxt.  När paradoxal spänning förbises i företagsledning fortplantar sig diffusa spänningar i förnyelseprocessen. Som en följd av detta förtvinar ekonomiska värden när omorganisationer används som motmedel för att återskapa tillväxt. I avhandlingen utvecklas en teori som förklarar hur aktörer i evolutionära system av dynamiska förmågor utnyttjar olika typer av paradoxal spänning i förnyelseprocesser. Teorin bidrar till vår kunskap om huruvida adekvat kapacitet i företagsledning finns för att generera tillväxt med nya affärer som kontinuerlig förnyelse av företaget. Studien visar att paradoxal spänning är en realitet som påverkar handlingsutrymmet för att skapa tillväxt med innovation i företag, något som strategiteoretiker och företagsledningar behöver förhålla sig till. / As information technologies evolve quickly, the convergence between the technology platform of the firm and changes in business ecosystems raises the need for continuous renewal. This study explores how technology-based corporations’ drives renewal with new business areas, coping with organizational tensions invited by rapid change. Prominent theories assume that renewal-associated tension obstructs the renewal process and should consequently be eliminated. This assumption, however, is problematic since tension is also a source of firm growth, and eliminating it reduces strategic renewal to a zero-sum game. Therefore, a theory of strategic renewal needs to stress the properties of tensions and how these can drive growth. The dissertation approaches the problem of theory development, asking how the renewal process is sustained in technology-based corporations exposed to rapidly changing environments. Using the extended case method, the study addresses prominent theorizing about dynamic capabilities and examines new business development in three firms, ABB, Ericsson, and Saab, considering how they sustained the renewal process in the face of technological change, crises, and other tension-laden events in the first decade of the 21st century. The empirical study reveals how properties of tension constitute an inherent, socially constructed force that becomes a latent impetus underlying the renewal process. This feature can be termed paradoxical tension because its social dimensions appear irrational and absurd when juxtaposed to technological change and growth creation in the firm. Because paradoxical tension may develop as imperceptibly latent it challenges those who manage renewal across changeable environment. However, too frequent reorganizations of the division of units between existing and new businesses can be devastating for innovation and growth throughout the renewal process. In sum, a theory is developed that explains how actors in evolutionary systems of dynamic capabilities handle various types of paradoxical tension that ensures a firms prosperity and continuous renewal. This theory improves our knowledge of whether the firm possesses adequate entrepreneurial management capacity to generate new business areas that continuously renew the firm. Paradoxical tension is a reality that affects firm growth, and strategy theorists as well as executives need to address this problem of learning.

Det främsta målet med den här studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmågor och hinder för elevers inlärning när det gäller ämnet teknik. Den gällde elever i årskurs 7-9 i grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiets teknikprogram samt lärare i ämnet teknik i grundskolan och lärare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var också olika hur man tolkade förmågor och hinder att lära teknik i skolan när man tittar på resurser som finns i skolanDet som också framkom under mina studier var att alla lärare utom en menade att nästan alla lärare som undervisar ämnet teknik i skolan är lärare i ämnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmågor och hinder att lära sig teknik beror på olika saker, bland annat föräldrars inflytande över barn/elever, miljön där eleverna växer och bor, elevernas tolkning av ämnet, det vill säga om det är praktiskt eller teoretiskt.Studien visar på behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbättra och förenkla undervisningen i ämnet teknik i skolan.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan. Det ges även en inblick i Krutetskiis undersökning som ligger till grund för den analys som görs av elevernas lösningsförslag. Metodavsnittet behandlar det matematiska problem som eleverna har arbetat med i undersökningen samt genomförandet av den. Det presenteras även tre olika strategier för hur problemet kan lösas. I resultatet lyfts två elever fram och deras resultat presenteras och analyseras, bland annat redovisas hur dessa elever når ett generellt uttryck på två olika sätt. Slutsatsen är att de båda eleverna, med utgångspunkt i våra analysredskap, är elever med fallenhet för matematik.

<p>Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan. Det ges även en inblick i Krutetskiis undersökning som ligger till grund för den analys som görs av elevernas lösningsförslag. Metodavsnittet behandlar det matematiska problem som eleverna har arbetat med i undersökningen samt genomförandet av den. Det presenteras även tre olika strategier för hur problemet kan lösas. I resultatet lyfts två elever fram och deras resultat presenteras och analyseras, bland annat redovisas hur dessa elever når ett generellt uttryck på två olika sätt. Slutsatsen är att de båda eleverna, med utgångspunkt i våra analysredskap, är elever med fallenhet för matematik.</p>

Syftet med studien är att identifiera aspekter av särskild betydelse för samarbetsläxor inom ämnet svenska. Tidigare forskning visar både negativa och positiva effekter gällande läxanvändning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens läxor bör träna både ämneskunskaper och förmågor, samtidigt som den måste kunna vara genomförbar utifrån elevernas olika förutsättningar i hemmet. Samarbetsläxor har introducerats av Skolverket som ett läxalternativ. Samarbetsläxorna i studien konstruerades med eleverna. De videodokumenterades i samband med framförande av läxorna i klassen och i fokusgrupper. Deras vårdnadshavare svarade på enkäter och i läxornas feedbacksrutor. Resultatet påvisar att majoriteten av eleverna och deras vårdnadshavare upplevde samarbetsläxan som meningsfull, verklighetsförankrad, samt engagerande. Vidare upplevde majoriteten av båda parterna att samarbetsläxorna tränade både ämneskunskaper och förmågor hos eleverna. Samarbetsläxans flexibilitet minskar utanförskapet gällande de elevgrupper vars vårdnadshavare har hinder av olika slag, ex. språk eller funktionsnedsättningar. De elevgrupper som vidare möter svårigheter med samarbetsläxorna, är de vars vårdnadshavare motsätter sig samarbete eller har tidsbrist. Även dessa elevgrupper kunde genomföra samarbetsläxorna, men stötte på fler hinder. Det fordras mer omfattande forskning på nationell nivå om samarbetsläxors eventuella nytta.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har angående barns tillägnande av faktakunskaper samt vilka demokratiska förmågor som konstitueras i arbetet med lärplattan. Följande frågor ligger till grund för vår studies utformning.Vilka faktakunskaper ser pedagogerna att barn tillägnar sig i arbetet med lärplattan?Vilka demokratiska förmågor ser pedagogerna utvecklas hos barn i arbetet med lärplattan?Vi har använt oss av kvalitativa fokusgruppsintervjuer där 7 pedagoger deltagit som arbetat med lärplattan över en längre tid i sin verksamhet. Intervjuerna gjordes på pedagogernas arbetsplatser och vi valde även att vända oss till sociala medier där 3 pedagoger deltog i denna studie för att undersöka våra centrala frågor. Totalt har 10 pedagoger deltagit i studien. Resultatet från delstudie 1 visar att barns möjlighet att tillägna sig faktakunskaper har ökat genom att det finns appar och internet som ökar barns motivation att lära mer. Pedagogerna ser även lärplattan som en resurs i dokumentationsarbetet. Resultatet i delstudie 2 visar att barnen utvecklar demokratiska förmågor genom att de tränar på turtagning och får möjlighet att lyssna och respektera varandras åsikter. Alla barn arbetar tillsammans och tränar på de demokratiska förmågor som individer behöver i samhället. Vi har dragit slutsatsen att ingen av våra centrala frågeställningar i studien kan stå på egna ben för att få en lyckad lärandesituation då studien visar att både faktakunskaper och demokratiska förmågor främjas i arbetet med lärplattan.