I detta examensarbete har vi skrivit och undersökt om hur eleverna upplever att deras lust att lära påverkas beroende på vilket arbetssätt som presenteras på lektionerna inom naturvetenskapen; teoretiskt eller praktiskt arbetssätt. Den forskning vi använt oss av i detta arbete framhåller vikten av att eleverna använder båda arbetssätten för att lära sig om naturvetenskap, dock ville vi undersöka om elevernas lust att lära påverkas av vilket arbetssätt vi använder på lektionerna. I vår undersökning har vi använt oss av Design based research för att kunna styra över innehållet av lektionerna för att kunna besvara vår frågeställning. I vår slutsats har vi kommit fram till att elevernas upplevelser av deras lust att lära påverkas marginellt av vilket arbetssätt som används, utan att det är andra faktorer som har större betydelse för deras upplevelser av vad som påverkar deras lust att lära.

Det främsta målet med den här studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmågor och hinder för elevers inlärning när det gäller ämnet teknik. Den gällde elever i årskurs 7-9 i grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiets teknikprogram samt lärare i ämnet teknik i grundskolan och lärare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var också olika hur man tolkade förmågor och hinder att lära teknik i skolan när man tittar på resurser som finns i skolanDet som också framkom under mina studier var att alla lärare utom en menade att nästan alla lärare som undervisar ämnet teknik i skolan är lärare i ämnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmågor och hinder att lära sig teknik beror på olika saker, bland annat föräldrars inflytande över barn/elever, miljön där eleverna växer och bor, elevernas tolkning av ämnet, det vill säga om det är praktiskt eller teoretiskt.Studien visar på behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbättra och förenkla undervisningen i ämnet teknik i skolan.

Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet. / <p>Naturvetenskap</p>

I detta examensarbete har vi skrivit och undersökt om hur eleverna upplever att deras lust att lära påverkas beroende på vilket arbetssätt som presenteras på lektionerna inom naturvetenskapen; teoretiskt eller praktiskt arbetssätt. Den forskning vi använt oss av i detta arbete framhåller vikten av att eleverna använder båda arbetssätten för att lära sig om naturvetenskap, dock ville vi undersöka om elevernas lust att lära påverkas av vilket arbetssätt vi använder på lektionerna. I vår undersökning har vi använt oss av Design based research för att kunna styra över innehållet av lektionerna för att kunna besvara vår frågeställning. I vår slutsats har vi kommit fram till att elevernas upplevelser av deras lust att lära påverkas marginellt av vilket arbetssätt som används, utan att det är andra faktorer som har större betydelse för deras upplevelser av vad som påverkar deras lust att lära.

Masteruppsatsen Elektronikingenjörens vardag - ett rymdäventyr är skriven inom programmet yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet. Uppsatsen beskriver ett yrkeskunnande som både innehåller avancerade datorsimuleringar och handfasta lödningar av elektriska komponenter, där teori och praktik samverkar. Uppsatsen är skriven i essäform, där händelser och situationer i yrkeslivet utforskas. Uppsatsen är skriven för att belysa yrkeskunnandet hos en elektronikingenjör från olika synvinklar; arbetslivet, lärandet och moralen. Genom att behandla tre olika sidor av yrket är tanken att få en större insikt om yrkets helhet.

Idag består en stor del av undervisningen i aritmetik på lågstadiet av att lära ut algoritmer. Detta trots att mycket forskning pekar på att algoritmräkning riskerar att hindra elevers matematiska utveckling. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur undervisningen av algoritmer planeras och genomförs. De teoretiska ramverk som presenteras i denna studie är Anna Sfards teori om matematiska diskurser och commognition samt de behavioristiska och kognitivistiska synsätten på lärande. Synen på algoritmräkning har under de senaste decennierna förändrats. Forskning har visat att det finns både för- och nackdelar med algoritmräkning och för att elever ska gynnas av att räkna med algoritmer är det viktigt att de har en god talförståelse. För att kunna besvara denna studies frågeställningar användes en flermetodsstudie som inbegrep en kvalitativ och kvantitativ metod. Här användes både en enkät samt intervjuer. Utifrån resultatet ser man tydligt att algoritmer används av nästintill alla av de tillfrågade i enkäten och intervjuerna. Respondenterna var även eniga om att algoritmer är den skriftliga räknemetod som används mest samt att det är algoritmräkning eleverna väljer trots att andra skriftliga räknemetoder har introducerats. Slutligen visar studien att stor vikt bör läggas på förarbete genom att fokusera på elevernas talförståelse och kunskaper för positionssystemet för att eleverna ska gynnas av att använda algoritmer.

Syftet är att undersöka intresset för komplettering av gymnasiebetyget för de yrkesförberedande programen med ett sammanfattande omdömesbetyg baserat på personliga,teoretiska och yrkesmässiga egenskaper/kunskaper.

Handlingsbarhet är ett perspektiv på IT-system vilket fokusera på vad somgörs vid interaktionen mellan användaren och IT-systemet iverksamhetskontext. Handlingar vilka utförs av människor och IT-systemkommer i fokus. Detta perspektiv är utvecklat av forskare i VITS-gruppenvid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen att kritiskt granskahandlingsbarhetskonceptet i litteratur utifrån kriterierna för godhandlingsbarhet. Litteraturgranskningen ledde till en modell över hurkriterierna för god handlingsbarhet är relaterade till varandra, utan attrelationer kunnat härledas mellan samtliga kriterier vilket tyder på att de ärinhomogena och lösryckta. Även en modell över hur rapporterna sombehandlar handlingsbarhet hänger ihop genererades och samtliga artiklar ärskrivna av ett fåtal forskare från VITS-gruppen, med många korsreferensersamt utan kritiskt förhållningssätt och eftersom inga rapporter om ämnet harskrivits utanför VITS-gruppen har inte heller ämnet fått utstå kritik och kandärmed inte ses som ett stabilt teoretiskt fundament. Handlingsbarhet, varssyfte är att ge stöd för användarna i IT-systemet, och vid undersökningen avaffärssystem var det klart att nybörjaranvändarna inte ansåg sig få stödeftersom det saknade kunskap i systemet. Forskningen borde lyfta fokus fråndesign och funktionalitet till att ta in användaren och deras kunskap iutvecklingen och vid behov använda utbildning och förbättring/anpassningsom kontinuerlig process. / Uppsatsnivå: D

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur elever beskriver tyst kunskap med fokus på slöjd. För att undersöka detta intervjuades elever i årskurs 6 utifrån en kvalitativ metod baserad på fenomenologi. Resultatet visar att de intervjuade eleverna kunde bryta ner tidigare erfarenheter av tyst kunskap, både kopplat till slöjd och fritidsaktiviteter. Eleverna värderade även den tysta kunskapen de lärde sig i slöjden högt för framtida behov och den personliga utvecklingen.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist &amp; Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.). Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt. Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden. Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till. En del av denna skillnad har kunnat härledas till förekomsten av dolda avgifter som i genom-snitt uppgick till 7,55 procent av produkternas emissionspriser, eller 1,90 procent per löptidsår.