Syftet med denna studie är att, med inspiration av etnografiska tillvägagångssätt, ut- forska hur några lärare utformar sin undervisning i ämnet musikteori (och gehör) på gymnasial nivå, med fokus på framförallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller lärare kan utföra olika läroböckers övningar, dels med hjälp av praktiska verktyg, dels utifrån teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och lära- res syn på ämnet gehörs- och musikteori. De forskningsmetoder som har använts i före- liggande studie utgår ifrån ett etnografiskt perspektiv med deltagande observation, där forskaren befinner sig i fält med aktörer som skall observeras i sin naturliga miljö. Re- sultatet är uppdelat i tre teman: Inledning och handlingsförlopp, Praktiskt delaktighet samt Lärarnas arketyper. Temat Inledning och handlingsförlopp belyser hur lärarna på- börjar sin lektion, vilka uppgifter som tilldelas eleverna och hur lärarna avslutar lekt- ionerna. I temat Praktisk delaktighet presenteras de praktiska moment som förekom i undervisningen: dialog, diskussion och aktivt lyssnande. Temat Lärarnas arketyper fo- kuseras på olika roller som lärarna faller in i vid olika situationer: bergsklättraren, mäs- tare och lärjunge, samt bollplank. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forsk- ning samt litteratur. I diskussionen dras även några slutsatser och avslutningsvis besk- rivs arbetets betydelse samt hur det kan användas i fortsatt forskning. / The purpose of this essay is, with inspiration from ethnographic method, to explore how teachers design their lessons in the subject music theory at upper secondary school lev- el, with focus on the balance between theoretical and practical element. The literature that is presented in the background chapter describes how students or teachers can per- form the exercises in the books, by using practical tools, as well as by using theoretical arguments. The earlier research that is presented focuses on student’s and teacher’s view on the subject music theory and ear training. The research methods that have been used are based on an ethnographic perspective with participating observation, where the researcher finds him self in a field with participants whom are to be observed in their natural environment. The result is divided in three parts: Introduction and course of actions, Practical participation, and Archetypes of the teachers. Introduction and course of actions illustrates how the teachers begin their classes, what tasks they give the stu- dents, and also how the teachers finish their classes. Practical participation presents the practical elements that occurred during the classes. These elements were dialogue, dis- cussion, and active listening. Archetypes of the teachers focuses on the different roles the teachers takes during certain situations: the mountain climber, master and apprentice, and the sounding board. In the discussion the result is compared to earlier research and also to the literature. Some conclusions are also made in the discussion, At the end of the study the importance of the essay is described as well as how it can be used in later re- search.

Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne. Med följande frågeställningar: Vilken typ av feedback ger lärare i idrott & hälsa? Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne? Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg? Metod Föreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle. Resultat Resultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest. Den feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne är uppgiftbaserad feedback (59 procent), feedback på individnivå (16 procent), feedback på processnivå (14 procent) och feedback på självregleringsnivå (11 procent). I idrott och hälsa användes feedback på följande sätt: feedback på individnivå (47 procent), feedback på uppgiftsbaseradnivå (31 procent), feedback på processnivå (13 procent) och feedback på självregleringsnivå (9 procent). För att se en mer detaljerad bild av föreliggande studies resultat hänvisas läsaren till resultatdelen i uppsatsen. Slutsats Studien visar att majoriteten av deltagande lärarna ger feedback på individnivå och uppgiftsnivå, oavsett om de undervisar i idrott och hälsa eller ett teoretiskt ämne. Vidare åskådliggör studien att lärarna har kunskap om feedback och dess användning men har desto svårare att omvandla det i en undervisningssituation. / Summary Purpose The aim of the present study is to compare teachers' verbal feedback in a theoretical subject with their verbal feedback in a practical subject. With the following questions: What type of feedback do teachers provide in physical education & health? What type of feedback gives teachers in a theoretical topic? What does the teacher think about feedback as a pedagogy tool? Method The present study is a qualitative study using observation and interview as data collection methods. The selection is four teachers who teach physical education and a theoretical subject in Swedish Gymnasium. Each teacher was observed during a sports lesson and a lesson in a theoretical subject and interviewed after each occasion. Result The results show the type of feedback that is common in a theoretical subject and in physical education. It also shows how the different teachers use feedback and what kind of feedback they choose to use the most. The feedback that is common in a theoretical subject is task-based feedback (59 percent), feedback on the individual level (16 percent), feedback on the process level (14 percent) and feedback on self-regulatory level (11 percent). In sports and health feedback was used as follows: feedback at the individual level (47 percent), feedback on task -based level (31 percent) , feedback on the process level (13 percent) and feedback on self-regulation level (9 percent). To see a more detailed picture of the present studies results the reader is referred to the results section of the paper. Conclusion The study shows that the majority of participating teachers provide feedback on individual level and task level , whether they are teaching in physical education or a theoretical subject . Moreover, the study illustrates that teachers have knowledge of feedback and its use, but have difficulties to convert the knowledge in to a teaching situation.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka lärares syfte med laborativt arbete i gymnasiets biologiundervisning, hur de beskrev att de arbetade laborativt samt hur de beskriver att det teoretiska innehållet hänger ihop med det laborativa arbetet. Undersökningen gjordes genom sex halvstrukturerade intervjuer. Lärarna beskrev varierande sätt att arbeta laborativt i gymnasiets biologikurser och uttrycker att det finns stora möjligheter till olika typer av laborationer med utgångspunkt i kursplanernas centrala innehåll. Lärarna uttrycker att ett av deras primära syften med laborativt arbetet är att laborationen ska fungera som ett komplement till teorin genom att belysa den ur andra perspektiv. En svårighet med att realisera syftet i klassrummet är att hitta laborationer som gör detta på ett bra sätt, utan att exempelvis bli en förenkling av verkligheten. Några av lärarna beskriver också att eleverna har svårt att själva se kopplingen mellan teoretiskt innehåll och laboration. Där anser dessa lärare att de har en viktig roll i att hjälpa eleverna att se dessa samband.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden som teoretiska respektive praktiskt-estetiska högstadielärare gör i planerandet och utförandet av sin undervisning för att skapa och upprätthålla ordning i klassrummet.  Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de teoretiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de praktiskt-estetiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa intervjuer och observationer med och av yrkesverksamma teoretiska och praktiskt-estetiska högstadielärare. Resultatet visar att de teoretiska lärarna visar på en behavioristisk ledarskapsstil, men de skiljer sig åt i sina överväganden i planerandet av sin undervisning. De praktiskt-estetiska lärarna visar på en interpersonell ledarskapsstil och är i huvudsak överens om de överväganden som görs i planerandet av sin undervisning. Slutsatsen som kan dras är att ämnet som lärarna undervisade i till viss del präglar de ledarskapsrelaterade överväganden som de yrkesverksamma lärarna gjorde.

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet.

This study is based on my own previous experiences in schools, partly duringmy internship, partly during my years as an unlicensed teacher. It arouses acuriosity where my commitment to this is strengthened as it is knowledgethat is needed for my future professional role as a subject teacher. It raisesquestions about how teachers alone can create inclusion in the classroomwhile at the same time following the curriculum's purpose of having theteaching individually adapted to each student's conditions and needs.The purpose of the study is to investigate spatial aspects of how teacherswork with inclusion in teaching depending on the geographical space,namely, if you teach a theoretical or a practical aesthetic subject and toincrease understanding of the inclusion problem. To investigate this, aqualitative method has been carried out which includes interviews with sixdifferent respondents.In the results, the respondents believe that it is important to have knowledgeabout the newly arrived students and that there should be access to resourceswith specific knowledge. What is consistent throughout the study is themanagement's handling of the reception of newly arrived students. There aredeficiencies in mapping and that resources are removed, which hasconsequences for the inclusion work. What emerges in the study is that thereis a certain difference between the practical-aesthetic and theoreticalsubjects, as well as the resources that each teacher has available.In summary, for the teachers to be successful with inclusion work, a clearmanagement system is required that gives the teachers opportunities for goodresources. It generates that the newly arrived student can be integrated in agood way in ordinary teaching and this in itself has a positive impact on theinclusion work, while at the same time creating the conditions for the studentto develop, feel safe and part of the community.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ”omotiverad” klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ”praktiska”, eller yrkesämnen och ”teoretiska” eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt. Resultatet visade att eleverna delade upp sina ämnen på ett annat sätt än förväntat. De delade upp ämnena i ”stilla-sittande” och ”arbeta med kroppen”. Det var de ”stilla sittande” ämnena som var minst populära men engelska var omtyckt trots sin ”stilla-sittande” kategorisering. Detta förklarades av deras tidigare intresse för ämnet, men även av en bra relation till läraren, och varierande och intressanta uppgifter. Slutsatsen var därmed att dessa elever gärna vill röra på sig och det behövs både en bra relation till läraren och varierande, intressanta uppgifter för att öka och uppehålla deras motivation för ämnet / The aim of this study was to discover whether an “unmotivated” class of vocational students categorised their subjects and how this affected their motivation, especially in English. Research suggests that vocational students often divide their subjects into practical, or vocational, and theoretical, or other subjects, and that they have less motivation for the latter. Twelve HVAC or plumbing students answered a survey and three of them were interviewed separately. The results showed that the students divided their subjects into “sit-still” lessons and “using your body” lessons. The “sit-still” lessons were least popular, but English was well-liked despite its categorisation as a “sit-still” lesson. This was explained by their previous interest for English as a subject, but even by their good relationship with the teacher, and varied, interesting tasks. The conclusion was therefore at these students like to be moving around and that it is also necessary for them to have a good relationship with their teacher, and varied, interesting tasks in order to increase and maintain their motivation for the subject.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma tekniklärare beskriver, motiverarelever och teoretiskt förankrar de praktiska momenten i teknikundervisningen. Tvåhuvudfrågor har formulerats, med några underfrågor: (1) Hur beskriver lärarna sinteknikundervisning för att möta eleverna i deras tidigare erfarenheter av teknik ochbidra till motivation och aktivt deltagande? (2A) På vilket sätt beskriver lärarna detpraktiska arbetet, och i synnerhet dess relation till innehållet? (2B) Vilka utmaningarmöter lärare när de arbetar med det praktiska? (2C) Vilka normer och eventuellaselektiva traditioner kommer till uttryck i lärarnas beskrivning av sinundervisningspraktik? Studien är teoretiskt förankrad i en pragmatisk teori ochinkluderar begrepp som ett transaktionellt meningsskapande, elevers tidigareerfarenheter, kontinuitet och förändring. I syfte att ytterligare förstå hur lärare skaparmening med sin undervisning, är också selektiva traditioner ett viktigt begrepp. För attundersöka formulerade problemformulering tillämpas semistrukturerade intervjuer istudien, med fem tekniklärare på högstadiet. Intervjuerna har analyserats ochkategoriserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärarna möter eleverstidigare erfarenheter genom att strukturera, differentiera och relateraundervisningspraktiken till elevernas vardagliga upplevelser. Detta motiveras utifrån attämnet behöver förmedlas på ett intressant och levande sätt för att skapa en meningsfullkontext i lärandet. Den teoretiska förankringen framstår som betydelsefull i lärarnasbeskrivningar, där en form av teori till ett arbetsområde generellt introduceras innan detpraktiska arbetet initieras. Trots att teknikämnet är en praktiskt dominerandekunskapstradition framkommer betydelsen av teoretisk förankring som avgörande föratt tydliggöra innehållet och lärandesammanhanget för eleverna. Utmaningar somframträder i det praktiska arbetet är relaterat till utrymmes- och tidsbegränsningar.Normer som uttrycks i lärarnas beskrivningar är att ämnet frekvent hamnar i skuggan avandra naturvetenskapliga ämnen. De selektiva traditioner som identifieras präglas av ettundersökande och erfarenhetsbaserat arbetssätt där eleverna uppmanas attexperimentera och testa sig fram genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper.

<p>Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jämföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor på ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor från årskurs 2, tre från var inriktning. Som teoretiska utgångspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjälp att förstå synen på stress och dess påverkan på hälsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lärande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som går teoretiska program upplever mer stress än de som går praktiska program. Våra resultat visade att skolmiljön kan vara en källa för betydande stressfulla självförväntningar som påverkar elevers psykiska och fysiska hälsa. De flickor som gick på det teoretiska programmet upplevde fler påverkansfaktorer som kan leda till stress än flickorna på det praktiska programmet. Den övergripande påverkansfaktorn var själva studiesituationen som bestod av höga prestationskrav hos flickorna i form av betyg, prov, hemarbete och vidarestudier. Slutsatsen av studien blev att skolan borde ha en bättre planering så att eleverna får möjlighet till återhämtning och vila för att minimera den skolrelaterade stressen.</p> / <p>The purpose with this semi structured interview study was to compare how school related stress between girls, in a theoretical program and girls who studies in a practical program within the community secondary school, was experienced. Six girls from grade 2, 3 from each direction, did participate in this study. As a theoretical point of view we chose the concept of Sense of coherence (SOC) as a help to understand how stress is seen on and its affect on health and even so the system theory and the ecological system theory who explain the relation between learning and development. According to SOU 2006:77 the majority of Swedish secondary students thinks that they who study in theoretical programs experience more stress than those who study in practical programs. Our results show that the school environment was a source for considerable stressful self expectations which affect students mental- and psychical health. Those girls who study in the theoretical program experienced more factors that can lead to stress than the girls in the practical program. The overlapping affect-factor was the study situation which subsists of high performance to study with the girls in form of grades, tests, homework and further education.</p><p>The conclusion of this study was that the school must have a better planning so that the students get the possibility to recovery and rest to minimize the school related stress.</p>

Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jämföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor på ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor från årskurs 2, tre från var inriktning. Som teoretiska utgångspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjälp att förstå synen på stress och dess påverkan på hälsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lärande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som går teoretiska program upplever mer stress än de som går praktiska program. Våra resultat visade att skolmiljön kan vara en källa för betydande stressfulla självförväntningar som påverkar elevers psykiska och fysiska hälsa. De flickor som gick på det teoretiska programmet upplevde fler påverkansfaktorer som kan leda till stress än flickorna på det praktiska programmet. Den övergripande påverkansfaktorn var själva studiesituationen som bestod av höga prestationskrav hos flickorna i form av betyg, prov, hemarbete och vidarestudier. Slutsatsen av studien blev att skolan borde ha en bättre planering så att eleverna får möjlighet till återhämtning och vila för att minimera den skolrelaterade stressen. / The purpose with this semi structured interview study was to compare how school related stress between girls, in a theoretical program and girls who studies in a practical program within the community secondary school, was experienced. Six girls from grade 2, 3 from each direction, did participate in this study. As a theoretical point of view we chose the concept of Sense of coherence (SOC) as a help to understand how stress is seen on and its affect on health and even so the system theory and the ecological system theory who explain the relation between learning and development. According to SOU 2006:77 the majority of Swedish secondary students thinks that they who study in theoretical programs experience more stress than those who study in practical programs. Our results show that the school environment was a source for considerable stressful self expectations which affect students mental- and psychical health. Those girls who study in the theoretical program experienced more factors that can lead to stress than the girls in the practical program. The overlapping affect-factor was the study situation which subsists of high performance to study with the girls in form of grades, tests, homework and further education. The conclusion of this study was that the school must have a better planning so that the students get the possibility to recovery and rest to minimize the school related stress.