The purpose of this study is to understand how roman children and young people’s relations are to school and education from a family point of view. I have used a qualitative method and by means of that studied different information sources.  I have proceeded from two different theories: culture conception and categorizing. My first theory choice - Culture conception - represents a value of how we see the culture and the prospective of it. My second theory choice – categorizing – represents that we humans classify consciously or unconscious ourselves and others into categories, with the consequence that we understand the world by categorizing.   Question I have proceeded from are: - Which roll does the family has for children and young persons from roman society? - Which expectations do children and young persons from roman society have from the family when it comes to education?  Throughout my study I have come to the conclusion that roman culture looks differently upon boys and girls. Boys should learn how to get an income to the family. When it comes to the girls they should learn how to take care of a household to be a good wife. However it appeared that children and young persons from roman society want to go to school and get an education. This is ok for their parents and a relative as long as it doesn’t interfere with family’s doing.

Sammanfattning Detta examensarbete är gjort på uppdrag av Fortum Karlstad och är inriktat på att ta fram nya kategorier för indelning av de kunder som får sin elektricitet levererad genom Fortums elnät. Det ska också ta fram de villkor som ska uppfyllas för att en kund ska placeras i var och en av dessa kategorier. Villkoren ska också möjliggöra automatisering för uppdatering av Fortums kundregister.  Sista delen av arbete ska ta fram en grov mappning av typkurvor för samtliga dessa kategorier. Arbetet genomfördes genom att studera elförbrukningen baserat på månads- och årsbasis och genom analys av denna förbrukning urskilja mönster som leder till en indelning till en viss kategori. Mappningen av typkurvor utfördes dels genom att utgå från tabeller som finns för idag existerande kategorier och uppdatera och anpassa dessa till de nya kategorierna. I de fall som inga lämpliga typkurvor existerade skapades nya typkurvor. Resultatet av arbetet blev att nio stycken kundkategorier (idag finns cirka tvåhundra) skapades med villkor som möjliggör automatisk och regelbunden uppdatering av kategoriseringen av Fortums kunder. Tester har börjat för att se om dessa nya kategorier kan implementeras i de datasystem som används av Fortum. En grov mappning av typkurvor genomfördes genom att anpassa existerande typkurvor eller skapa nya. / Abstract The object of this project, commissioned by Fortum Karlstad, is to create new categories for dividing the clients who have their electricity supplied through Fortum's power grid. The conditions to be fulfilled to be placed in each of these categories will also be set. These conditions shall also make it possible to update the category of the customers automatically and regularly. Finally a rough mapping of load curves shall be adapted or created for these new categories. The work was done by studying the consumption of electricity on a monthly and yearly basis and, by analyzing this consumption, to distinguish patterns which would lead to an allocation to a certain category. The mapping of the load curves originated from tables that are designed for constructing load curves for the previously existing categories. These tables were then updated and adapted to make it possible to construct load curves for the new categories. If no suitable load curve existed a new load curve was created. The result of this work was the creation of nine different categories (today there are about two hundred categories used by Fortum). Conditions for allocation to these categories were made and these conditions make it possible to automatically update the categories of the clients. A rough mapping of load curves was made by adapting existing ones or, when necessary, creating new ones.

Med den bruna våg som sköljt in över Sverige och Europa har främlingsfientligheten aldrig känts mer aktuell att undersöka. I Sverige har det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna fått fäste och en negativ inställning till individer födda i andra länder är en vardag för många. Syftet med denna studie var att undersöka om samma indikatorer gick att förklara främlingsfientliga attityder i dagens Sverige som i början av 80-talet. Det sätt på vilket detta har undersökts är genom en kvantitativ metod där statistik insamlad av World Values Survey stod som grund för analyserna som gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS(Statistical Package for the Social Sciences). Sambandsanalyser genomfördes för att se om det gick att finna statistiska signifikanta samband mellan de oberoende variablerna utbildningsnivå, boendeortens storlek, hur stolt individen är till sin nationalitet, ålder, kön och den beroende variabeln främlingsfientlighet. Resultatet som gick att finna i analyserna var att det på 80-talet endast var statistiskt signifikant samband mellan ålder och främlingsfientlighet där äldre tenderade att vara mer främlingsfientliga. I övrigt var främlingsfientligheten spridd mellan olika utbildningsnivåer, olika storlekar på boendeorten samt kön och stolthet över sin nationalitet. När det kom till den senare studien gick att finna att sambanden såg annorlunda ut mot 80-talet. I den studien var alla samband statistiskt signifikanta. Sambandet mellan ålder och främlingsfientlighet hade ändrat riktning där alltså yngre individer tenderade att vara mer främlingsfientliga. Utöver det gick att påvisa att främlingsfientligheten var som starkast bland individer som var stolta över sin nationalitet, bodde på mindre orter, med en lägre utbildningsnivå samt med det manliga könet.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sverige är ett land som aktivt arbetar mot rasism och diskriminering, detta genom åtgärder och upplysning i skola, arbetsplatser och andra samhällsområden. Trots det upplever Svenska invandrare fortfarande diskrimination inom flera olika förhållanden. För att komma åt orättvisor i samhället måste man först påvisa vart de förekommer och där vid sätta in resurser. Min undersökning granskar därför domslut i Stockholms tingsrätt med hänsyn till sociala omständigheter och tidigare kriminell belastning, för att se om personer med utländskt påbrå blir hårdare dömda. Vidare har jag diskuterat kring den risksituationen att domare och nämndemän påverkas av att invandrare är överrepresenterade inom vissa brottskategorier och därtill att media framställer invandraren negativt. En missvisande förförståelsen byggs i dessa sammanhang upp om invandraren vilket kan leda till diskriminerande domar.</p><p>Kategorisering och stereotypisering har varit mina huvudsakliga teorier för att förstå varför människan diskriminerar och varför det eventuellt förekommer diskrimination, även i en så välutbildad institution som rättsväsendet.</p><p>Min studie visar att det förekommer rättfärdigade skilda domslut mellan utländska och svenska personer. Om det beror på ett diskriminerande rättsväsende eller på en ärlig utsaga kan jag bara reflektera kring utifrån teorier, tidigare forskning och samhället i övrigt.</p><p>Slutsatsen blir tillsist att jag inte i min studie kan påvisa diskriminering, men att man ska utreda eventuellt dold diskriminering och även ett annat tillvägagångssätt för att utesluta diskriminering helt.</p>

SAMMANFATTNING Sverige är ett land som aktivt arbetar mot rasism och diskriminering, detta genom åtgärder och upplysning i skola, arbetsplatser och andra samhällsområden. Trots det upplever Svenska invandrare fortfarande diskrimination inom flera olika förhållanden. För att komma åt orättvisor i samhället måste man först påvisa vart de förekommer och där vid sätta in resurser. Min undersökning granskar därför domslut i Stockholms tingsrätt med hänsyn till sociala omständigheter och tidigare kriminell belastning, för att se om personer med utländskt påbrå blir hårdare dömda. Vidare har jag diskuterat kring den risksituationen att domare och nämndemän påverkas av att invandrare är överrepresenterade inom vissa brottskategorier och därtill att media framställer invandraren negativt. En missvisande förförståelsen byggs i dessa sammanhang upp om invandraren vilket kan leda till diskriminerande domar. Kategorisering och stereotypisering har varit mina huvudsakliga teorier för att förstå varför människan diskriminerar och varför det eventuellt förekommer diskrimination, även i en så välutbildad institution som rättsväsendet. Min studie visar att det förekommer rättfärdigade skilda domslut mellan utländska och svenska personer. Om det beror på ett diskriminerande rättsväsende eller på en ärlig utsaga kan jag bara reflektera kring utifrån teorier, tidigare forskning och samhället i övrigt. Slutsatsen blir tillsist att jag inte i min studie kan påvisa diskriminering, men att man ska utreda eventuellt dold diskriminering och även ett annat tillvägagångssätt för att utesluta diskriminering helt.

To be able to research the chain of development and its causes within military doctrines you need to describe the change and categorize it to make it understandable. This essays intent is to categorize a phenomenon within the Swedish doctrine to make it available for further research about doctrinal development. The categories are found in two of the great theorists on guerrilla warfare due to the subjects’ resemblance to guerrilla tactics and its means. The phenomenon that is to be researched is directly translated as “the free war” which basically means the use of irregular warfare behind the enemy lines. The description of “the free war”, by whom and when it is used, are the factors that have changed during the second half of the 20th century, and have therefore been placed into different categories. Before 1982 “the free war” was planned in advance and used as a complement to the regular forces and is conducted by specially chosen or educated people. From 1982 and foreword “the free war” has been described as a last resort if you have been cut off from your own forces. In this last definition of “the free war” everyone are supposed to be able to conduct the irregular tactics used behind enemy lines. The conclusion from this essay is that there has been a change within the Swedish doctrine and is therefore a subject for further research on doctrinal development within the Swedish armed forces. In this way this paper will contribute to the debate on doctrinal development.

Detta arbete är en kandidatuppsats i socialpsykologi som är skriven vid Umeå universitet 2016. Syftet för denna systematiska textanalys har varit att skapa en nyanserad bild av Aftonbladet och Expressens representationer av huliganer och huliganism. Samt att belysa möjlig påverkan dessa representationer kan ha för hur den svenska huliganismen beter sig. Resultaten av analysen har visat att tidningarna i urvalet stereotypiserar personer genom sociala miljöer och konkreta händelser. De naturaliserar en vilja eller ett behov av våld genom maskulinitet, publicerar för effekt och sensationaliserar i sina representationer av huliganer och huliganism. Aftonbladet och Expressen försöker ge en nyanserad bild främst genom maskulinitet och trots som individernas anledningar till att delta i sociala miljöer och konkreta händelseförlopp när de rapporterar om huliganer och huliganism. Samt att tidningarna framställer personer genom specifika personlighetsbeskrivningar och egenskaper, och händelser genom specifika händelseförlopp som kategoriseras eller stereotypiseras som huliganism. Analysen av dessa frågeställningar har lämnat en väl belyst bild av hur Aftonbladet och Expressens rapporteringar av huliganer och huliganism sett ut 2014 och 2015. Därigenom presenteras i uppsatsen, för att uppfylla arbetets syfte och för att försöka fylla kunskapsluckan inom forskningen om svensk huliganism, entypologi innehållande sex kategorier. Denna typologi består av kategorierna; 1. positiv supporterkultur, 2. gråzon, 3. negativ supporterkultur, 4. ultras/supras, 5. firmakultur och 6.huliganismkategorin.

<p>Abstract</p><p>Detta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar. Syftet med denna undersökning är att levandegöra vår teoretiska ansats med ett konkret exempel. </p><p>Metoder vi har använt oss av är diskursanalys. Här har vi arbetat med både kvalitativa och kvantitativa metoder, mer konkret argumentationsanalys och innehållsanalys. Vidare har perspektiven kritisk diskursanalys, diskurspsykologi samt intersektionalitet varit närvarande i såväl de teoretiskt förda resonemangen som i hur vi har tittat på, samt analyserat, vårt empiriska material. </p><p>Slutsatsen är att diskursen om likabehandling, så som den ser ut idag, i allra högsta grad sätter gränser för vem som har rätt till likabehandling. Således påverkar språket även den sociala verkligheten för de individer som berörs av likabehandling och som ingår i den specifika kontexten grundskolan - en kontext som idag är inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Istället för att främja likabehandling kan skolorna, via sina likabehandlingsplaner, till viss del sägas skapa det motsatta.</p>

Abstract Detta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar. Syftet med denna undersökning är att levandegöra vår teoretiska ansats med ett konkret exempel. Metoder vi har använt oss av är diskursanalys. Här har vi arbetat med både kvalitativa och kvantitativa metoder, mer konkret argumentationsanalys och innehållsanalys. Vidare har perspektiven kritisk diskursanalys, diskurspsykologi samt intersektionalitet varit närvarande i såväl de teoretiskt förda resonemangen som i hur vi har tittat på, samt analyserat, vårt empiriska material. Slutsatsen är att diskursen om likabehandling, så som den ser ut idag, i allra högsta grad sätter gränser för vem som har rätt till likabehandling. Således påverkar språket även den sociala verkligheten för de individer som berörs av likabehandling och som ingår i den specifika kontexten grundskolan - en kontext som idag är inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Istället för att främja likabehandling kan skolorna, via sina likabehandlingsplaner, till viss del sägas skapa det motsatta.

Syftet med detta examensarbete är att på uppdrag av Volvo Construction Equipment hitta en metod för att hantera och kategorisera idéflödet i deras idéhanteringssystem Interact. Den metod som användes var kvalitativ innehållsanalys. Slutsatsen är att metoden gick att använda för att kategorisera idéflödet men att ett material som sträcker sig över många ämnen tenderar att sänka tillförlitligheten på resultatet. Vidare bedöms materialet som detta arbete har producerat kunna användas för att bättre ta tillvara på idéer, vilket uppskattas av Volvo Construction Equipment.