AIM This thesis purpose is to fill a knowledge gap of research into football-related violence and media. The objective is to create an understanding of how football-related violence is portrayed in the Swedish tabloids Aftonbladet and Expressen. METHOD To reach the desideratum we used a qualitative content analysis of 198 articles concerning football-related violence. To analyse the results we used theories regarding ‘Framing’, ‘the three ‘I’s and the ‘Stigma-theory’. MAIN RESULTS The result from the initial analysis showed a heavy reliance on ‘frames’ by media outlets. This tended to make the news seem more sensational, dramatized and subsequently more readable than it otherwise would have been. When the articles are framed, the journalists’ use various keywords and metaphors to make an ordinary event into an exciting sports story that attracts readers.

No description available.

Detta arbete är en kandidatuppsats i socialpsykologi som är skriven vid Umeå universitet 2016. Syftet för denna systematiska textanalys har varit att skapa en nyanserad bild av Aftonbladet och Expressens representationer av huliganer och huliganism. Samt att belysa möjlig påverkan dessa representationer kan ha för hur den svenska huliganismen beter sig. Resultaten av analysen har visat att tidningarna i urvalet stereotypiserar personer genom sociala miljöer och konkreta händelser. De naturaliserar en vilja eller ett behov av våld genom maskulinitet, publicerar för effekt och sensationaliserar i sina representationer av huliganer och huliganism. Aftonbladet och Expressen försöker ge en nyanserad bild främst genom maskulinitet och trots som individernas anledningar till att delta i sociala miljöer och konkreta händelseförlopp när de rapporterar om huliganer och huliganism. Samt att tidningarna framställer personer genom specifika personlighetsbeskrivningar och egenskaper, och händelser genom specifika händelseförlopp som kategoriseras eller stereotypiseras som huliganism. Analysen av dessa frågeställningar har lämnat en väl belyst bild av hur Aftonbladet och Expressens rapporteringar av huliganer och huliganism sett ut 2014 och 2015. Därigenom presenteras i uppsatsen, för att uppfylla arbetets syfte och för att försöka fylla kunskapsluckan inom forskningen om svensk huliganism, entypologi innehållande sex kategorier. Denna typologi består av kategorierna; 1. positiv supporterkultur, 2. gråzon, 3. negativ supporterkultur, 4. ultras/supras, 5. firmakultur och 6.huliganismkategorin.

Syftet med studien är att undersöka supporterkulturen inom fotbollen utifrån kvinnliga deltagares upplevelser med fokus på läktarvåldet och fenomenet huliganism. Målet är att peka ut upplevda känslor och lyfta fram kvinnliga fotbollssupportrars åsikter kring ämnet. Empirin har samlats in kvalitativt, nio kvinnliga fotbollssupportrar har intervjuats. Empirin visade att fotbollskulturen förmodligen håller på att bli ett könsneutralt territorium och att det finns ett starkt samband mellan makt och kunskap, både när det gäller kvinnliga fotbollssupportrars positionering, men även i arbetet att minska våldet som förekommer i samband med fotbollsmatcher. För att kunna minska och förebygga fotbollssupportrarnas utsatthet för våld på matcher krävs det att polisen och fotbollsklubbarna utbildar sig inom detta fenomen för att sedan utbilda supportrarna. Det empiriska materialet analyserades genom teorin differentiell association, teorier inom genus och Foucaults disciplineringsprocess.

Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade män konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgångspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som bråkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och använder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstå och förklara våra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till två olika allsvenska fotbollslag.Vår studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utläsas olika sätt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det är för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet är en naturlig del av deras identitet. Det visar även att närvaron och engagemang på fotbollsmatcher är den mest centrala delen i supporterskapet som identitet. Vidare synliggör den hur supporterskapet är något som fotbollssupportrarna är stolta över. Supporterskapet som en gemenskap visar att supporterskapet är något som skapas och återskapas tillsammans med andra. Både med supportrar till det egna laget men även med supportrar till andra lag. Supporterskapet som något mer än en match visar hur stor vikt fotbollssupportrar lägger vid sitt supporterskap och hur de ofta låter supporterrollen prioriteras före andra roller, till exempel den som sambo eller son. Temat tydliggör också hur en fotbollsmatch är något som påverkar supporterns känslor och välmående både före och efter att den spelats. Supporterskapet under belägring åskådliggör hur fotbollssupportrarna uppfattar den rådande mediebilden som orättvis och felaktig. Temat visar också hur supportrarna förhåller sig till denna bild och hur bilden av sig själva som något negativt ibland får dem att känna sig utpekade. Mediebilden leder till att supportrarna hamnar i en försvarsställning när de kommer i kontakt med folk som inte är supportrar.

Fotboll är idag mer än bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 år sedan, ökat kontinuerligt och därmed även dess betydelse för omvärlden.De senaste decenniernas väldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ”spelplan” och fotbollssupportern är inget undantag.Dessa fotbollssupportrar som säsong efter säsong investerar både sin kropp och själ i vått och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar på senare tid, allt som oftast, även hamna i mediernas uppmärksamhet och i sin tur allmänhetens.Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig på den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen – med särskilt fokus på maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig på två negativa supporterhändelser som fick en väldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet. Dessa två händelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby på Råsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och Djurgården på Söderstadion den 28 augusti 2006.Då mitt empiriska material enbart består av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att använda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie. Eftersom jag går in och granskar samt tolkar artiklarnas och krönikornas olika texter och ställer de olika skrifterna mot varandra och därtill kopplar dem vidare till ett annat sammanhang, så fann jag denna metod mest lämplig.Det man kan konstatera utifrån min undersökning är att medier tillsammans med specifika delar av den akademiska världen har benägenhet att koncentrera sig på de negativa och extraordinära aspekterna i samband med fotbollssupport, till exempel i form av huliganism eller fanatism. Den svenska dagspressen tenderar på så sätt att överdriva bilden av fotbollssupportern, då de ideligen fokuserar på den extremt negativa avbildningen i samband med fotbollssupport. Ett annat konstaterande i samband med min analys är att manliga sociala konstruktioner uppkommer och formas i samband med fenomenet fotbollssupport. Det man kan fastställa är att fotbollssupport ger mannen en möjlighet att i lugn och ro hänge sig åt sina känslobehov i den offentliga sfären utan att det på något sätt ska anses som vekligt eller omanligt i samband med samhällets konstruerade mansideal. I samband med min analys kan jag således konstatera att många män också använder sig av fotbollssupport för att till exempel leva ut samhällets konstruerade mansideal i form av företeelser som aggressivitet och lojalitet tillsammans med andra individer av samma kön.

Uppsatsen utreder om det förslag på att kriminalisera att maskera sig vid idrottsarrangemang är förenligt med RF:s skydd för yttrandefriheten, och om om den föreslagna kriminaliseringen uppfyller legalitetsprincipens krav på förutsebarhet och tydlighet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka huliganism som ett socialt fenomen, där det ingått att undersöka vilken mening det kollektiva våldet inom huliganismen fyller för individerna, på vilket sätt huligankulturen är organiserad, samt vad som karaktäriserar den typiske huliganen. Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med två aktiva huliganer och två före detta huliganer. Förutom intervjuer har även inspiration från Swedbergs (2016) definition av teoretisering använts som metod i denna studie. Studiens teoretiska referensram utgörs framförallt av Ahrne och Brunssons (2011) teori om partiell organisering och Littman och Palucks (2015) teoretiska förståelse för varför individer väljer att bruka våld på uppdrag av en grupp. Som ett teoretiskt verktyg i analysen har även Simmels (se Korllos, 1994) teori om sociala typer använts. Resultatet visade att våldet fyller en känsla av gemenskap, men kan även användas som ett sätt bevisa sig inför andra huliganer. Inom huliganismen kunde de organisatoriska elementen medlemskap, hierarki, regler och sanktioner hittas. I resultatet framkom även att den typiske huliganen är lojal mot andra huliganer, han kan socialisera sig med andra medlemmar av gruppen, han har en vilja att slåss, och våldet medför att han ljuger för personer utanför huligankulturen.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en idrottsförening från en allvarlig kris. Avsikten med undersökningen är även att få fram hur brister i kriskommunikation och kommunikationsstrategier kan drabba idrottsföreningars hantering av allvarliga krissituationer och därmed orsaka ekonomisk skada för föreningen.  Metod: Detta är en kvalitativ studie som har undersökts genom fyra intervjuer. Forskningsmetoden är fallstudie. Synsättet som används i uppsatsen är hermeneutik, då personerna som intervjuas har angett information om hur de tolkar situationen och hur detta påverkar föreningen genom deras tolkning.   Slutsats: Studien har visat hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en förening från en allvarlig kris. Studien har konstaterat att Helsingborgs IF har hanterat krisen dåligt. En stor anledning var att föreningen saknade krisplan och att kommunikationsstrategin inte var väl inarbetad samt att ledningens hade försvarsställning mot media. Deras styrkor var bland annat att föreningen tog in en extern expert inom krishantering och att föreningen hade ett bra förhållande med sina sponsorer sedan tidigare, vilket fick sponsorerna att stanna kvar under krisen.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka fotbollshuliganers upplevelse av våld och supporterskap för att få en djupare förståelse för fenomenet huliganism. Detta analyserades med hjälp av teorier om social identitet. Utifrån intervjuer med fyra huliganer kom analysen fram till att huliganerna skapar en norm där de upplever det våld som de själva utför som rätt, eftersom det inte skadar andra människor än de själva. Detta skapade temat Våld under vissa premisser. Utöver detta var två andra teman som framträdde som viktiga Rivalitet och Gemenskap. Det gick att finna att huliganerna skapar en social identitet som bygger på synen på våld som bra när det sker i koppling till sitt supporterskap, och att gemenskapen inom den så kallade huliganfirman och rivaliteten mot andra firmor är av vikt. / This paper has sought to analyze and contribute to an understanding of football hooligans' experiences of supportership and violence. This was done in order to attain a deeper understanding of the phenomena of football hooliganism. The analysis was carried out with theories on social identity. Through interviews with four hooligans, the analysis shows that the hooligans create a norm within their firm where violence is seen as justified when carried out under specific circumstances. This created the theme Violence under certain circumstances. In addition to this, two other themes that emerged from the analysis were Rivalry and A sense of community. It is found that the hooligans create a social identity that is built on their views on violence as justified in connection to their supportership, and that the community within the so-called hooligan firm as well as rivalry towards other firms are important aspects.