Forskning om individuell lönesättning har påvisat att det föreligger ett positivt samband mellan lön och arbetsprestation, även om sambandet inte är särskilt starkt. Det finns därför flertalet studier som undersöker om situationsfaktorer kan ha en betydande inverkan på olika former av arbetsprestation, exempelvis uppgifts och kontextuell. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av lön (lönenivå och procentuell löneökning), chefens agerande (feedback, förståelse och förtroende) och relationer mellan medarbetare (jämförelse mellan kollegor och rivalitet) för arbetsprestation. Enkätdata från tjänstemän i ett industriföretag analyserades med hierarkiska multipla regressionsanalyser för att predicera arbetsprestation, efter kontroll för demografiska bakgrundsvariabler. Högre lönenivå hängde samman med mer kontextuell prestation, men orelaterat till uppgiftsprestation. Feedback var positivt relaterat till uppgifts- och kontextuell prestation, övriga aspekter av chefens agerande kunde inte predicera prestation. Jämförelse var negativt relaterat till kontextuell prestation och rivalitet med lägre uppgiftsprestation. Studien kan bidra till forskningen om lönens betydelse för arbetsprestation samt användas som vägledning inom organisationer i förståelsen för och främjandet av arbetsprestation.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka fotbollshuliganers upplevelse av våld och supporterskap för att få en djupare förståelse för fenomenet huliganism. Detta analyserades med hjälp av teorier om social identitet. Utifrån intervjuer med fyra huliganer kom analysen fram till att huliganerna skapar en norm där de upplever det våld som de själva utför som rätt, eftersom det inte skadar andra människor än de själva. Detta skapade temat Våld under vissa premisser. Utöver detta var två andra teman som framträdde som viktiga Rivalitet och Gemenskap. Det gick att finna att huliganerna skapar en social identitet som bygger på synen på våld som bra när det sker i koppling till sitt supporterskap, och att gemenskapen inom den så kallade huliganfirman och rivaliteten mot andra firmor är av vikt. / This paper has sought to analyze and contribute to an understanding of football hooligans' experiences of supportership and violence. This was done in order to attain a deeper understanding of the phenomena of football hooliganism. The analysis was carried out with theories on social identity. Through interviews with four hooligans, the analysis shows that the hooligans create a norm within their firm where violence is seen as justified when carried out under specific circumstances. This created the theme Violence under certain circumstances. In addition to this, two other themes that emerged from the analysis were Rivalry and A sense of community. It is found that the hooligans create a social identity that is built on their views on violence as justified in connection to their supportership, and that the community within the so-called hooligan firm as well as rivalry towards other firms are important aspects.

Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga Björn Borgs PR-kampanj Dear Rival med varumärkets identitet som utgångspunkt för att se hur mycket av varumärket som uttrycks i deras kampanj.  Metod Med hjälp av en semiotisk och en retorisk analysmetod har delar av kampanjens bild samt film material noggrant undersökts.  Teori För den teoretiska grunden har i denna studie begreppen varumärke, PR, Brand identity, Brand image, konstruktion och representation redogjorts.Mycket av studiens fokus har legat vid att finna rätt begrepp för att studiens ändamål, nämligen kartläggningen av kampanjen. Dessa begrepp har gett förutsättningar att förstå hur varumärket arbetat med kampanjen.  Analys och Resultat  Analysen har varit mycket omfattande och tar upp den större delen av studien, detta på grund av semiotikens strävan efter detaljnoggrannhet samt för att hitta likheterna mellan kampanjens olika beståndsdelar. I stor utsträckning gav analysen likriktade svar hos kampanjens olika delar detta med.  Slutsats Varumärkets identitet uttrycks starkt i kampanjen som kartlagts och vad som var signifikant för alla delar var deras starka och enhetliga sätt att övertyga dess målgrupp med hjälp av medel som var knutna till känslor.

Studien behandlar frågan, varför inte fotboll och ishockey, i samma stad och förening, kan korrelera med varandra samtidigt? Frågan täcker en bred trend som syns i flera städer och föreningen i Sverige, AIK, Djurgårdens IF, Växjö Lakers HC och Östers IF, HV71 och Jönköping Södra IF, för att nämna några. Genom kvalitativa intervjuer på relevanta person inom ett av dessa fallen, AIK, har faktorer kring trenden kunnat identifieras. En person från Sportbladet har också intervjuat för att en bild av problemet från en person utanför föreningen. Studien har explorativ ansats och breda frågeställningar ställs därefter. Det teoretiska ramverket blir också brett och kretsar kring faktorer som kan förklara varför denna trend har uppstått.  Resultatet från studien på AIK Hockey och AIK Fotboll visar att det skilde sig mycket mellan de två sporterna. Trots att de ingår i samma förening så är de helt uppdelade, det enda som för dem samman är namnet AIK. Deras förutsättningar är också helt olika från start, där fotbollssektionen har den största fördelen. Det främsta som har lett till detta är att fotbollssektionen har gjorts till en prioritering inom föreningen. De har även lyckats bättre sportsligt, vilket har lett till bättre sponsringsförutsättningar. högre publiksnitt, för att nämna två av många fördelar fotbollen har.  Studien mynnade ut i tre olika slutsatser. Dessa slutsatser grundas i studiens utgångsfråga, varför kan inte fotboll och ishockey korrelera med varandra i samma stad. Den första slutsatsen blev att folk drar sig till den sport och lag som levererar bäst resultat. Den andra slutsatsen blev att det lätt skapas rivalitet mellan sporterna då de slåss om bland annat publik och sponsorer, detta trots att de i vissa fall ingår i samma förening. Den sista slutsatsen studien drog var att bilden som skapas i media inte reflekterar verkligheten, som för AIK Hockey. De kan inte jämföras med AIK Fotboll då de är av helt olika storlekar och prioriteras inte tillräckligt mycket för att säkerställa framgång. Därför är det fel att anta att de borde lyckas lika bra som deras fotbollssektion. / The study deals with the question, why can't football and ice hockey, in the same city and association, correlate with each other at the same time? The question covers a broad trend seen in several cities and the association in Sweden, AIK, Djurgårdens IF, Växjö Lakers HC and Östers IF, HV71 and Jönköping Södra IF, to name a few. Through qualitative interviews with relevant people within one of these cases, AIK, factors surrounding the trend have been identified. A person from Sportbladet has also interviewed to get a picture of the problem from a person outside the association. The study has an exploratory approach and broad questions are asked accordingly. The theoretical framework also becomes broad and revolves around factors that can explain why this trend has arisen. The results from the studies at AIK Hockey and AIK Soccer show that there was a lot of difference between the two sports. Although they are part of the same association, they are completely divided, the only thing that brings them together is the name AIK. Their conditions are also completely different from the start, with the football section having the biggest advantage. The main thing that has led to this is that the football section has been made a priority within the association. They have also succeeded better sportingly, which has led to better sponsorship conditions. higher audience averages, to name two of the many advantages football has. The study resulted in three different conclusions. These conclusions are based on the starting question of the study, why can't football and ice hockey correlate with each other in the same city. The first conclusion was that people gravitate to the sport and team that deliver the best results. The second conclusion was that rivalry is easily created between the sports as they fight for, among other things, audiences and sponsors, despite the fact that in some cases they are part of the same association. The last conclusion studied the drug was that creating that is created in the media does not reflect reality, as for AIK Hockey. They cannot be compared to AIK Football as they are of completely different sizes and are not prioritized much to confirm success. Therefore, it is wrong to assume that they should succeed as well as their football section.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tidig specialisering framför allt påverkar handbollsföreningen Ystad IF (YIF) och få en uppfattning kring hur IFK Ystad (IFK) tänker när spelare som inte platsar i YIF går till IFK i stället. Studien kommer också fokusera på hur det påverkar ungdomsleden i IFK och om det försvårar för ungdomarna i IFK att kunna ta en plats i A-laget samt hur samarbetet ser ut idag mellan föreningarna i förhållande till deras historiska rivalitet.  Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ strukturerad intervjustudie med ett induktivt angreppsätt. Fem intervjuer gjordes där två av dem representerade YIF, en av dem från IFK och två spelare som tidigare spelat i YIF men som idag spelar i IFK. En avgränsning gjordes där fokus endast låg på handboll. Tillsammans med information från intervjuerna användes vetenskapliga artiklar, relevant litteratur samt allmänna källor och hemsidor för att kunna analysera fram ett resultat.  Teori: Det teoretiska ramverket som användes för studien utgick från sportifieringsmodellen samt tre av de sju processer som beskriver idrotten av Guttmann (2004).  Resultat och slutsatser: Resultaten visade att YIF strävar efter att skapa en balans mellan tidig specialisering och att uppmuntra ungdomarna att delta i flera sporter. De ansåg att tidig specialisering bör ske vid gymnasieåldern, runt 16 år, för att spelarna ska vara mogna att satsa på en sport. IFK har idag heller inga problem med att rekrytera spelare från YIF utan snarare kan se det som en fördel. IFK betonade vikten av att vilja satsa på talanger som vill bli bäst och att de bästa spelare ska spela oavsett vart de kommer ifrån. Samarbetet mellan föreningarna ansågs vara gynnsamt, och rivaliteten mellan dem hade i stort sett försvunnit i jämförelse med förr. Studien anses ha nått sitt syfte genom att ge insikter om YIF:s syn på tidig specialisering, IFK:s attityd till att ta emot spelare från YIF och det nuvarande tillståndet av rivalitet mellan föreningarna. / Purpose: The aim of this study is to investigate how early specialization primarily affects the handball club Ystad IF (YIF) and gain an understanding of IFK Ystad's (IFK) perspective when players who don't make it to YIF join IFK instead. The study also focuses on how this affects the youth teams in IFK and whether it hinders the youth players' chances of making it to the senior team. Additionally, the study examines the current state of collaboration between the two clubs in relation to their historical rivalry.  Method: This study employs a qualitative structured interview study with an inductive approach. Five interviews were conducted, two representing YIF, one from IFK, and two players who previously played for YIF but now play for IFK. The study specifically focuses on handball. Alongside the interview data, scientific articles, relevant literature, and general sources were used to analyze and derive results.  Theory: The theoretical framework of the study is based on the sportification model and three of Guttmann's (2004) seven processes that describe sports.  Results and Conclusions: The results revealed that YIF strives to strike a balance between early specialization and encouraging youth players to participate in multiple sports. They believed that early specialization should occur during the high school years, around the age of 16, when players are mature enough to commit to a single sport. IFK currently has no issues with recruiting players from YIF. In fact, they see it as an advantage. IFK emphasized the importance of investing in talented players who aspire to excel and that the best players should play regardless of their origin. The collaboration between the clubs was considered beneficial, and the rivalry between them has largely diminished compared to the past. The study has achieved its objective by providing insights into YIF ́s perspective on early specialization, IFK ́s attitude towards recruiting players from YIF, and the current state of rivalry between the clubs.