No description available.

Detta är en diskursanalytisk C-uppsats som hanterar det svenska biståndet under 1962 och 1978, därfokusen ligger på det kommersiella biståndets relation till det svenska solidaritetsmotivet inombiståndspolitiken. Sveriges bistånd skulle baseras på tanken om solidaritet mellan Sverige ochmottagarländerna, ett motiv som skulle förhindra svenska egenintressens inblandning ibiståndspolitiken. Uppsatsen belyser hur det kommersiella biståndet passar in med tanke på dettamotiv. Den viktigaste slutsatsen är att solidaritetsmotivet aldrig fick en tydlig definition utan kundeförändras och tolkas till det kommersiella biståndets fördel.

No description available.

Vägar ur socialbidrag,

No description available.

I det här självständiga arbetet är mitt syfte att försöka förstå vad som driver hjälparbetare till att ge av sitt liv för att hjälpa andra människor. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer.En gemensam nämnare för respondenterna är att de alla förhåller sig till hjälparbete med ett altruistisktperspektiv. Motiven för varför respondenterna gav en tämligen långperiod av sitt liv, sex till tolvmånader, för att hjälpa andra människor skiljer sig dock åt. Respondenterna har en gemensam bakgrund i sin kristna tro, vilket möjligtvis och speglar resultatet. Mercenaries, missionaries och misfits är tre förklaringsmodeller som R.L. Stirrat har identifierat i sin forskning1. Utifrån de altruistiska motiven menar jag att samtliga respondenter i min studie kan tolkas tillhöra gruppen missionaries, men även gruppen misfits. Det senare resultatet kommer jag fram till utifrån att respondenterna upplevt en problematik kring kulturkrockar de mött både på fältet och efter hemkomsten. Lika samstämmiga två av respondenterna var i sina föreställningar om att de skulle möta smutsiga och fattiga länder i extrem misär. Lika villiga var de att medge att deras föreställning inte sammanföll med verkligenheten de mötte. ”Afrika är inte smutsigt, det är vackert.” Samtliga respondenter menar även att det är en självklarhet att Sverige ska bidra till hjälparbetet, att det finns ett stort behov och att det gör en skillnad i människors liv. Det framkommer att respondenterna menar att ett lyckat hjälparbete är ett arbete i vilken mottagarlandet äger processen. Givarlandet och mottagarlandet måste se varandra som sin like och partner. Resonemanget kan tydligt härledas till hur också den svenska regeringen vill bedriva humanitärt bistånd.

No description available.

<p>Denna uppsats är en studie av de dokument som Regeringen och Sida skrivit om det humanitära biståndet, hur Regeringen och Sida ser på humanitärt bistånd, vad de anser att det humanitära biståndet är etc. Det finns även en jämförelse mellan Regeringens och Sidas syn på det humanitära biståndet och den syn på humanitär bistånd som framträder i dokument om det humanitära biståndet i samband med Tsunamikatastrofen.</p><p>Analysen belyser de diskurser som framträder i samtliga dokument i kombination med teorier om bistånd och makt. Tyngdpunkten i analysen hamnar på hur Regeringen och Sida ser på det humanitära biståndet; om det är långsiktigt eller kortsiktigt, hur det ser på biståndsmottagarna och vilka som får del av det humanitära biståndet</p>

Denna uppsats är en studie av de dokument som Regeringen och Sida skrivit om det humanitära biståndet, hur Regeringen och Sida ser på humanitärt bistånd, vad de anser att det humanitära biståndet är etc. Det finns även en jämförelse mellan Regeringens och Sidas syn på det humanitära biståndet och den syn på humanitär bistånd som framträder i dokument om det humanitära biståndet i samband med Tsunamikatastrofen. Analysen belyser de diskurser som framträder i samtliga dokument i kombination med teorier om bistånd och makt. Tyngdpunkten i analysen hamnar på hur Regeringen och Sida ser på det humanitära biståndet; om det är långsiktigt eller kortsiktigt, hur det ser på biståndsmottagarna och vilka som får del av det humanitära biståndet

Förekomsten av partier med en högerpopulistisk ideologi har ökat i EU-länder sedan sent 1900-tal. Utifrån denna förändring har resonemang kring möjliga effekter av uppgången blivit mer aktuella än någonsin. Ökningen av högerpopilism i Europa väcker frågor om hur det påverkar några av världens största humanitära biståndsgivare. Humanitärt bistånd ges för akut stöd i en kris. Syftet med den här uppsatsen är att bidra till kunskap om hur högerpopulism påverkar EU-länders vilja att ge humanitärt bistånd. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen lyder: Vilken påverkan hade högerpopulism på mängd humanitärt bistånd från EU-länder 2000-2022? Uppsatsens hypotes vilar på Cas Muddes teori om exkluderande högerpiopulistiska partier. Studien genomförs med hjälp av kvantitativ multivariat regressionsanalys med fixerad effekt och nyttjar 621 observatioiner. Uppsatsens resultat tyder på att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan den beroende variabeln humanitärt biståndsgivande och den oberoende variabeln högerpopulism. Alltså, att om ett EU-land har en högre andel högerpopulism i det nationella parlamentet kommer de tendera att ge mindre humanitärt bistånd. Ytterligare tyder resultatet på att det finns variationer i effekten mellan olika geografiska områden inom EU. Uppsatsens resultat bidrar till möjligheter att resonera kring den framtida utvecklingen i EU området inom givande av humanitärt bistånd.