<p> </p><p>Under år 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistånd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. Därigenom har det ekonomiska biståndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handläggning av ekonomiskt bistånd en låg status då arbetet anses vara enkelt att utföra i förhållande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd erfar sin yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare. Samtliga av dessa arbetade vid mindre socialtjänster i Jämtlands län. Analysen av empirin gjordes med hjälp av tidigare forskning, makt- samt organisationsteorier. Resultatet visade att flertalet av socialsekreterarna i studien ansåg sig ha en relativt god status i förhållande till andra inom socialtjänsten. De ansåg samtidigt att statusen mellan dem och andra yrkesinriktningar inom det sociala arbetet skiljde sig något åt då de upplevde sin status som något lägre. Resultatet visade även att flertalet ansåg att de i mötet med klienter ofta har ett maktövertag. Slutligen visade studien att socialsekreterarna uppfattar att handläggning av ekonomiskt bistånd är osynligt i samhället samt att den publicitet deras arbete får ofta är negativ. Slutsatser som drogs var att chefens syn på socialsekreterarnas arbete är viktigt, likaså klimatet på socialtjänsten. Ytterligare en slutsats som drogs är vikten av att arbeta med klienternas uppfattning gällande handläggning av ekonomiskt bistånd.</p>

<p>SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning. Texterna analyserades utifrån de valda teorierna om genus och kön samt Yvonne Hirdmans genusordning. Tolkningarna kopplades även till tidigare forskning. Studiens reslutat visar i likhet med den tidigare forskningen att kvinnor och män möts av olika förväntningar från socialtjänstens samt att socialsekreterares genusrelaterade uppfattningar påverkar arbetet med klienterna. En slutsats är att socialtjänsten reproducerar stereotypa bilder av kön genom att i akterna fokusera på olika saker beroende på om klienten är man eller kvinna.</p>

<p>SIDA’s relief work in Bosnia aims at making the country ready for a membership in the EU where the main focus lies in the creation of a sustainable state as well as liberalizing the market to create an increased economic cooperation between Bosnia and the rest of Europe. These ambitions are closely related to the neo-liberal theory of state building which aims at creating democratic societies in line with the western democracy model, with a liberal economy constituting its base. Despite generous financial aid, the democratic and economic development in Bosnia is moving very slowly and the ethnical tensions seem to grow despite international involvement in the country. The purpose of this study is to evaluate SIDA’s present relief work in Bosnia out of a peace perspective. Possibilities and problems with SIDA’s work will be brought up and the study intends to answer whether SIDA’s work in Bosnia serves the perspective of peace. The methodological procedure consists of an analysis of the documents on SIDA’s current relief work in Bosnia and a literature study of theories concerning state building.</p><p>The results of the study show that the parts of SIDA’s work in Bosnia that ground in the neo-liberal theory betweentimes undermine economic and democratic development as well as peace. Investments are made to gear Bosnia to European requirements which makes it difficult to accommodate specific Bosnian needs. In the conclusion, a more bottom-up inspired development work from SIDA is therefore suggested where the focus will be on working more from the local and civil society together with actively creating jobs in order to increase the economic development.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt. En del av socialsekreterarna i studien använder sig av olika metoder i sitt arbete, andra arbetar på det sätt de själva tycker fungerar bäst. Samtliga kommuner samverkar med andra myndigheter och visst klientinflytande återfinns också i samtliga kommuner. Även uppföljningar sker i samtliga kommuner, men gällande frekvensen är det stora skillnader. För att utforma biståndet till självständighet för klienterna arbetar socialsekreterarna bland annat med samverkan, individuella handlingsplaner samt uppföljningar. Här förekommer dock också vissa skillnader mellan kommunerna.</p><p>Nyckelord: Försörjningsstöd, Ekonomiskt bistånd, Empowerment, Socialsekreterare, Socialtjänstlagen</p></strong></p>

No description available.

Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjänsten ställt på dem som förutsättning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt forskningsmaterial från IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det ställs krav på större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning är att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det ställs oftare krav på dem som är födda i Sverige än på utrikes födda. Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden. Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap. Informationstekniken har underlättat för företag i i-världen att geografiskt dela upp sin produktion i olika delprocesser, där kontrollen bibehålls över hela produktionskedjan, vilket möjliggjort att delar av produktionen förläggs till u-länder. Denna uppsats lyfter fram de konkreta orsaker som gör att många länder inom ACP regionerna har svårt att bli självförsörjande och leva utan bistånd. Denna uppsats är även mitt examinationsarbete inom lärarprogrammet vilket betyder att det finns en didaktiks koppling till min uppsats.

Under år 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistånd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. Därigenom har det ekonomiska biståndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handläggning av ekonomiskt bistånd en låg status då arbetet anses vara enkelt att utföra i förhållande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd erfar sin yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare. Samtliga av dessa arbetade vid mindre socialtjänster i Jämtlands län. Analysen av empirin gjordes med hjälp av tidigare forskning, makt- samt organisationsteorier. Resultatet visade att flertalet av socialsekreterarna i studien ansåg sig ha en relativt god status i förhållande till andra inom socialtjänsten. De ansåg samtidigt att statusen mellan dem och andra yrkesinriktningar inom det sociala arbetet skiljde sig något åt då de upplevde sin status som något lägre. Resultatet visade även att flertalet ansåg att de i mötet med klienter ofta har ett maktövertag. Slutligen visade studien att socialsekreterarna uppfattar att handläggning av ekonomiskt bistånd är osynligt i samhället samt att den publicitet deras arbete får ofta är negativ. Slutsatser som drogs var att chefens syn på socialsekreterarnas arbete är viktigt, likaså klimatet på socialtjänsten. Ytterligare en slutsats som drogs är vikten av att arbeta med klienternas uppfattning gällande handläggning av ekonomiskt bistånd.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarkanden utifrån fyra handläggares erfarenheter. De valda handläggarna har varit två socialsekreterare och två Soft-handläggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vilka krav ställs på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden? Vilka insatser och åtgärder erbjuds till denna grupp av biståndstagare? Arbetas det utifrån arbetslinjen eller workfare? Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handläggarna. Resultatet har visat att det ställs två krav på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden, nämligen att stå till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande. Soft-handläggare ansvarar inte för insatser av mer stödjande karaktär. Uppföljningsmöte med socialsekreterare präglas av motivationsarbete, lösningsfokuserat arbete samt systemteoretiskt tänkande. Som insats nämns också trepartssamtal och remitteringen till arbetskonsulenter som arbetar på enheten. Som åtgärder erbjuds en plats i aktiveringsprogram AFSO eller Arbete.nu. Resultatet har visat att det arbetas utifrån arbetslinjen med arbetslösa biståndstagare med hinder och utifrån workfare med arbetslösa biståndstagare som deltar i aktiveringsprogram. Resultatet har analyserats utifrån det socialpolitiska perspektivet, organisation samt gräsrotbyråkrati och gräsrotbyråkrater.

No description available.