SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning. Texterna analyserades utifrån de valda teorierna om genus och kön samt Yvonne Hirdmans genusordning. Tolkningarna kopplades även till tidigare forskning. Studiens reslutat visar i likhet med den tidigare forskningen att kvinnor och män möts av olika förväntningar från socialtjänstens samt att socialsekreterares genusrelaterade uppfattningar påverkar arbetet med klienterna. En slutsats är att socialtjänsten reproducerar stereotypa bilder av kön genom att i akterna fokusera på olika saker beroende på om klienten är man eller kvinna.

The purpose of this study was to investigate how social workers who worked with financial assistance perceived their work situation and the impact work-related stress had on their health and quality of work. Further, the study intended to find out if they felt that they received support from their employer that could prevent stress-related sick leave. The following two research questions were to be answered: In what way does work-related stress affect social workers’ health and job quality according to their own experience? What kind of support and help experienced social workers were available within their organization? To receive answers to the questions semi-structured interviews with five social workers were conducted, analyzed and interpreted. The results showed that when social workers have a heavy case burden, high stress and a risk of deteriorated job quality occurred. Furthermore, support from managers and the organization was essential in order to continue working without getting burned out. The private life was of great importance for being able to relax from work and to collect one’s thoughts. The work required a strong mind, big organizational ability and flexibility as the work is quite autonomous with a freedom of action. A conclusion was that those working with financial assistance have increased risk of becoming burned out.   Keywords: Work-related stress, financial assistance, physical and mental stress, Empowerment.

Denna studie handlar om unga arbetslösa i åldrarna 18-25år som lever på försörjningsstöd. Jag belyser hur de upplever sin situation och hur den påverkar dem, samt vilka uppfattningar de har om socialtjänsten och arbetsförmedlingen.

Syftet med studien är att undersöka möjligheter och svårigheter under hantverksprojekt med biståndssyfte i samarbete mellan Sverige och utvecklingsländer. Syftet är även att undersöka huruvida hantverksprojekt med biståndssyfte kan leda till ökad kunskap och förståelse mellan kulturer. Frågeställningarna berör huruvida hantverksprojekt med biståndssyfte ger möjligheter till utveckling för befolkningen i utvecklingslandet och hur kontrollen av rättvisan för arbetarna efterföljs. I teoribakgrunden visas olika exempel på erfarenheter av hantverksprojekt med biståndssyfte. Med kvalitativ ansats har erfarenheter ur en biståndsarbetares arbete eftersökts med hjälp av intervju. Resultatet visar att hantverksprojekt med biståndssyfte kan ge arbetsmöjligheter för befolkningen och möjligheter till rättvisare arbetsförhållanden. Det är dock inte problemfritt att genomföra ett sådant projekt. Resultatet visar problem med både kommunikation och leveranser av varor. I diskussionen behandlas alla delar i studien. Frågor om rättvisan verkligen är en rättvisa har under studiens gång kommit upp, med tanke på de klasskillnader som finns mellan Sverige och utvecklingsländerna.

Den Svenska Norgehjälpen bildades den 31 augusti 1942. Under de följande tre åren inrättades ett 700-tal lokalkommittéer runt om i landet, däribland Tunabygdens Norgekommitté samt Grängesbergs Norgekommitté. Syftet med denna uppsats är att undersöka de två organisationerna, samt även aktiviteterna kring dess närområde. Materialet till denna uppsats är hämtat från de lokala kommittéernas arkiv samt från de tre dalatidningarna; Dalademokraten, Falukuriren samt Borlänge tidning. Det totala värdet av insamlade medel i Grängesberg uppgick till ungefär 60 000 kronor i kontanta medel, för Tunabygdens Norgekommitté uppgick värdet till ungefär 109 000 kronor. I båda fall tillkom även husgeråd, klädinsamlingar samt livsmedel. Tidningsundersökningen begränsades att innefatta de annonser, artiklar samt notiser vilka berört insamlingar, evenemang och aktiviteter kring Norges nationaldag den 17 maj, mellan åren 1942-1945. Resultatet från denna vittnade om ett utbrett stöd för den svenska Norgehjälpen och Norge för övrigt. Av de tre tidningarna var det tidningen Dalademokraten som innehöll mest information och upplysning om läget i Norge. Perioden mellan den 9e och 21 maj, mellan åren 1942-1945 förekom det sammanlagt 63 stycken notiser, 80 stycken artiklar samt 43 stycken annonser med avsändare samt totalt 9 stycken annonser som saknade avsändare.

<p>Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.</p><p>Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap. Informationstekniken har underlättat för företag i i-världen att geografiskt dela upp sin produktion i olika delprocesser, där kontrollen bibehålls över hela produktionskedjan, vilket möjliggjort att delar av produktionen förläggs till u-länder.</p><p>Denna uppsats lyfter fram de konkreta orsaker som gör att många länder inom ACP regionerna har svårt att bli självförsörjande och leva utan bistånd. Denna uppsats är även mitt examinationsarbete inom lärarprogrammet vilket betyder att det finns en didaktiks koppling till min uppsats.</p>

<p>Civilsamhället har på senare tid kommit att spela en allt större roll i biståndspolitiken. Att arbeta för att skapa eller stärka civilsamhället har fått en central roll i relation till hur bistånd ska fördelas. Men samtidigt är begreppet civilsamhälle problematiskt. Definitionerna har skiftat under årens gång och dess innehåll fortsätter att förändras.</p><p>Den här studien har sin utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen och fokuserar på hur sex publikationer på SIDA: s hemsida tar upp och berör begreppet civilsamhälle.</p><p>I analysen av dessa publikationer har det framkommit att det finns tre dominerande diskurser som relateras till civilsamhället. Dessa diskurser tar upp vad civilsamhället är och hur det definieras, rollen som civilsamhället spelar eller kan spela samt hur SIDA arbetar för att stödja civilsamhället. I min analys har jag främst utgått från teorier om imperialism/nykolonialism samt till viss del postkoloniala teorier för att förklara hur diskurserna inom SIDA är skapade</p><p>Abstract</p><p>This essay is an analysis of the aid discourses within the Swedish organisation SIDA. The main focus lies on the concept of civil society and its relation to the aid policy within SIDA.</p>

Den här studien tar sin utgångspunkt i det ökade intresset för religionens roll i utvecklingssamarbeten. Syftet är att undersöka hur tre trosbaserade organisationer (TBO) resonerar kring att arbeta rättighetsbaserat, både teologisk men också i relation till de olika värderingssammanhang de rör sig i. Där värderingar som betonas i rättighetsbaserat arbete (RBA) kan skilja sig från de värderingar som är centrala i mer religiösa kontexter.  Resultaten från intervjustudierna med Erikshjälpen, Svenska kyrkans internationella arbete och Pingstmissionens Utvecklingssamarbete (PMU) visar att de flesta informanterna är positiva till att arbeta rättighetsbaserat. De motiverar RBA teologiskt utifrån sin tro. Samtidigt menar flera av informanterna att det rättighetsbaserade perspektivet är komplext, bland annat genom att vara för individfokuserat. Genom olika strategier framgår det hur informanterna förhåller sig till de olika värderingssammanhangen de rör sig i, där de bland annat anpassar RBA till den lokala kontexten och samtidigt kompletterar med den kristna tron. Resultatet visar att det både finns de som inte anser att det finns några spänningar mellan de olika värderingssammanhangen samtidigt som andra menar att det trosbaserade och det rättighetsbaserade perspektivet bör separeras helt. Studien visar att det finns en stor vilja hos organisationerna att arbeta med en överlappande attityd som strävar efter att finna vägar och kompromisser mellan de olika värderingsammanhangen.

Ändamålet med denna studie är att ta reda på hur biståndsorganisationer går till väga vid utvärdering av biståndsinsatser. Vi undersöker även vem som utför utvärderingar, när de genomförs, samt vad inom biståndsinsatsen som utvärderas. En kvalitativ metod har använts vid insamlandet av det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Detta material har erhållits genom fyra djupintervjuer gjorda med personer som besitter erfarenhet om utvärdering. Det teoretiska ramverket innehåller metoder och modeller för utvärdering, som vi finner ha relevans för studien. Dessa har insamlats genom litteratur, handböcker, publikationer och skrifter. En analys har sedan gjorts av det empiriska materialet, såväl ställt detta mot de olika teorierna för att försöka upptäcka likheter och skillnader dem emellan. En beskrivning av biståndets situation, samt hur samarbetet ser ut mellan ett givarland och ett mottagarland, ges kortfattat för att underlätta för läsaren att skapa sig en kännedom om verksamheten. Genom att i analysen föra en diskussion om tillvägagångssätten och strategierna vid utvärdering av biståndsprojekt, leder detta oss fram till slutsatsen att man i biståndsorganisationer till övervägande del anlitar externa konsulter. Konsulterna använder sig av ett väletablerat verktyg kallad Logical Framework Approach, som kan utformas och användas vid utvärdering, vilket antingen sker fortlöpande under projektets gång eller efter avslutat projekt.

Civilsamhället har på senare tid kommit att spela en allt större roll i biståndspolitiken. Att arbeta för att skapa eller stärka civilsamhället har fått en central roll i relation till hur bistånd ska fördelas. Men samtidigt är begreppet civilsamhälle problematiskt. Definitionerna har skiftat under årens gång och dess innehåll fortsätter att förändras. Den här studien har sin utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen och fokuserar på hur sex publikationer på SIDA: s hemsida tar upp och berör begreppet civilsamhälle. I analysen av dessa publikationer har det framkommit att det finns tre dominerande diskurser som relateras till civilsamhället. Dessa diskurser tar upp vad civilsamhället är och hur det definieras, rollen som civilsamhället spelar eller kan spela samt hur SIDA arbetar för att stödja civilsamhället. I min analys har jag främst utgått från teorier om imperialism/nykolonialism samt till viss del postkoloniala teorier för att förklara hur diskurserna inom SIDA är skapade Abstract This essay is an analysis of the aid discourses within the Swedish organisation SIDA. The main focus lies on the concept of civil society and its relation to the aid policy within SIDA.