Afghanistan has been in armed conflict for over 30 years. The many wars have severely affected the environment negatively. Sweden has between 2010-2015 been allocating 4,7 billion SEK in foreign aid to Afghanistan. This is a qualitative study with the purpose to critically analyse how this foreign aid has contributed to a sustainable environmental development in Afghanistan. To be able to answer this question a review of projects documents and Sida assessment was conducted. This was then supplemented by interviews with 14 people who in different ways had been working with these issues. In the analysis theories connecting to environment, poverty and conflict have been used. Sida is supporting two types of foreign aid in Afghanistan; humanitarian aid and development aid. The study found that the Sida’s humanitarian work in Afghanistan has a clear focus on environmental issues, whereas the development aid overall where lacking a focus on environmental issues. The larger focus within the humanitarian aid was explained by that environmental consideration is a part of the Sida’s strategy for the humanitarian aid in Afghanistan and humanitarian aid’s natural connection to environment, in for instance natural disasters. The lack of environmental focus within the development aid was found to have three explanations; the strategy did not have an environmental focus, the staff lacked the necessary environmental knowledge and environmental issues was not believed to be prioritized in Afghanistan. It was however believed to be possible to have more focus on the environment in Sida’s work in Afghanistan. The study shows that environmental issues are not believed to be a necessary component for creating a sustainable development or peace in Afghanistan. The study is arguing that one way to create more focus on environmental issues within the development aid would be to work closer with the humanitarian aid. The thesis was finally presenting an alternative way to look at environment and sustainable development; to focus on the environmental problems of the current generation and by doing so preserving the nature for the future generations.

Aid effectiveness is a reoccuring theme in the social sciences. Maybe rightfully so, as development is slow in many parts of the developing world. Core literature on the matter seems to suggest that aid effectiveness is contingent on recipients’ level of corruption. Assuming this to be true, I examine the EU’s disbursements of Official Development Assistance over the past decade by running regressions: is there a relationship between the level of aid received, and a country’s level of corruption? As the EU is one of the largest donors of foreign aid globally, and has the power to shape the global foreign aid agenda, this question puts to the test whether the EU is leading the way, or rather is an obstacle in front. My findings suggest that corruption is not a determinant for aid. The EU thus fails to provide the much needed incentive for reforming political structures and fighting corruption in the developing countries.

Individuals with a foreign background are particularly financially exposed group in society,who are more likely to receive financial assistance. This study investigates long-term welfarerecipients with a foreign background and their path to self-sufficiency from the perspective ofthe social workers. The study answers two main questions: Firstly, what factors contribute tolong-term acceptance of aid among individuals with a foreign background? Secondly, whatdoes social workers' work look like with long-term welfare recipients with a foreignbackground? The study is based on a qualitative methodological approach, through semi-structured interviews with five social workers from various municipalities within theStockholm area who work within their respective units for financial assistance. The empirical data have been processed with thematic analysis, and the presented results havebeen analyzed with the theoretical frameworks of capital theory and empowerment. Theresults of this study show that both individual- and structural factors can contribute toindividuals with a foreign background getting stuck as long-term welfare recipients. Some ofthe factors are, for example, lack of language skills, low education level, segregation, alimited social network and the demands of the labor market. The results also show that socialworkers' work with long-term welfare recipients who have foreign background is mainlyabout motivational work and finding new individual-strengthening ways to help the clientsbreak their dependence on benefits, where the work can be particularly challenging with thistarget group. In conclusion, this study has contributed to an enhanced understanding of along-term welfare recipients among individuals with a foreign background and how socialworkers work in relation to these clients. / Individer med utländsk bakgrund är en särskilt ekonomiskt utsatt grupp i samhället som istörre utsträckning blir aktuella för att erhålla ekonomiskt bistånd. Syftet med denna studie äratt undersöka långvariga biståndstagare med utländsk bakgrund och deras väg ut till egenförsörjning utifrån socialsekreterarnas perspektiv. Studien besvarar de två framtagnafrågeställningarna; Vilka faktorer bidrar till ett långvarigt biståndstagande hos individer medutländsk bakgrund? och Hur ser socialsekreterarnas arbete ut med långvariga biståndstagarehos individer med utländsk bakgrund? En kvalitativ metod är grunden för empirin i dennastudie genom semistrukurerade intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inomenheten för ekonomiskt bistånd i olika kommuner inom Stockholmsområdet.  Empirin har bearbetats med tematisk analys där det presenterade resultatet sedan haranalyserats med stöd av de två teoretiska utgångspunkterna kapitalteorin och empowerment.Denna studies resultat visar att både individuella och strukturella faktorer kan bidra till attindivider med utländsk bakgrund fastnar i ett långvarigt biståndstagande. Några av defaktorerna är exempelvis bristande språkkunskaper, låg utbildningsnivå, segregation,begränsat socialt nätverk och arbetsmarknadens krav. Dessutom visar resultaten attsocialsekreterarnas arbete med de långvariga biståndstagarna som har utländsk bakgrundfrämst handlar om motiverande arbete och hitta nya individstärkande vägar för att hjälpaklienterna att bryta sitt bidragsberoende, där arbetet kan vara särskilt utmanande med dennamålgrupp. Denna studie har därmed givit ökad kunskap om långvariga biståndstagare blandindivider med utländsk bakgrund och hur socialsekreterare arbetar i relation till dessaklienter.

It has gone more than 50 years since Sweden officially started organizing and giving development assistance to needing countries. There have been many different Governments with differences in both ideological background and political aim during that time, not only in Sweden but also internationally. How much has circumstances and the different rule affected the Swedish development assistance policies? To answer that question has been the main aim for this thesis. In my study I have focused on the last 22 years, as from 1990 until 2012, and studied one budget proposition for development assistance per Government.  I have also studied some of the most important steering documents, important events and international decisions that have affected the Swedish development policies. Since the budget propositions show the ambitions of the Governments it is also their policies. It is these policies that I will analyze using the two variables: size of the aid, and the goal for the aid. The analysis is has been done using Nikolaos Zahariadis policy theory The Multiple Streams Framework. My study shows that the policies that were adopted 50 years ago still have a large, if not settling, impact on today’s policies. The main goal for the development assistance today only differs on a few words from what was written in proposition 1962:100. The economic goal which is one of the most fundamental parts of today’s development assistance, that one percent of Sweden’s GDP should go to international aid, was first decided in 1968. Finally, I have concluded that both the way the goal of the development assistance has been formulated and how extensive the frame of funding for development assistance has been, haven’t always percental been followed with how much money that have been spent on the budget point development work.

Uppsatsen undersöker om antropologiskt kunskap kan implementeras i Logical Framework Approach (LFA) –metoden för att förbättra den. LFA är en projektplaneringsmetod som bland annat används inom utvecklingsprojekt. Olika publiceringar om LFA har studerats för att få fram för- och motargument. Vidare har antropologiska publiceringar om hur antropologi kan användas inom utveckling- och biståndsprojekt legat till grund för att analysera LFA, och se om och isåfall var antropologisk kunskap kan användas för att förbättra den. Resultatet presenteras i form redovisning på var metoden får kritik samt hur antropologisk kunskap kan bidra till förbättring i det specifika området. / The thesis seeks to examine whether anthropological knowledge can improve the Logical Framework Approach (LFA). LFA is a widespread project planning method that is used in development projects. Various publications about LFA have been studied to identify arguments in favor of, and against the method. Furthermore, anthropological publications on how anthropology can be used in development and aid projects forms the foundations for analyzing the LFA. This is performed to see where anthropological knowledge can be applied to improve it. The result is presented by focusing on the criticism to discover how anthropology can contribute to improving the methods in the areas of concern.

<p> </p><p>Program utvärderingar utgör till stor del grunden till det formella lärandet inom Sida (Swedish International Development Cooperation Agency). Utvärderingars syfte är att bistå med kunskap och Utvärderingar ska garantera att insatser är baserade på god förståelse om verkligheten i mottagarländerna. Genom att gynna organisatoriskt lärande förmodas utvärderingar bidra till biståndets effektivitet (Stefan Molund, 2004).</p><p> </p><p>Teorier om den lärande organisationen hävdar att organisationers fall beror på medlemmars tendens att förenkla och misstolka verkligheten. Medvetet eller omedvetet leder detta till att organisationens vision försvagas, medlemmars engagemang försvagas och den verklighet man sökt att förändra förblir den samma (Peter M. Senge, 1994).</p><p> </p><p>Genom att bistå sektorer som hälsa, utbildning och demokrati mm. har det svenska biståndet präglats av en objektiv eller positivistisk syn på verkligheten i utvecklingsländer. Insatser inom hälsa leder onekligen till effektivitet i fattigdomsbekämpningen.</p><p> </p><p>Min uppsats visar hur Sidas strävan efter objektivitet löper risken att försvaga organisationens vision. I de fattigaste och mest socialt komplexa utvecklingsländerna finns inte förutsättningarna[1] för objektiv utvärdering, och resultaten av en utvärdering blir ofta öppna för olika tolkningar. Trots att utvärderingarna skildrar en sann bild av verkligheten så leder detta till frustration hos handläggare. Resultatet blir att utvärderingar görs av program som handläggarna redan har god kunskap om. Mitt resultat visar att denna trend successivt försvagar Sidas vision då insatser ämnade åt att öka effektiviteten i biståndet allokeras från de ”fattigaste länderna” till länder som kommit längre i utvecklingsprocessen.</p><p>[1] De “fattigaste” utvecklingsländerna saknar de institutioner för datainsamling som krävs för objektiv utvärdering. Att skapa förutsättningarna för den kostnadseffektiva objektiva utvärderingen i utvecklingsländer är ett utvecklingsmål som vilket annat som ingår i den övergripande fattigdomsbekämpningen.</p><p> </p> / Presentation har ägt rum

Det övergripande syftet med denna studie är att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förändringsarbete på avdelningen för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, med målet att klienten ska bli självförsörjande. Tidigare forskning inom området har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förväntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsätter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhängigt organisationstypen. Tidigare forskning har även visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjänsten är tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan ärenden. Det är i ljuset av vad tidigare forskning visat om bland annat organisationsform och arbetsbörda som det ter sig relevant att utforska vad socialsekreterare själva anser om möjligheter till att bedriva förändringsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt åtta socialsekreterare från fyra olika svenska kommuner. Resultatet, det vill säga bland annat vad som informanterna anser vara viktiga faktorer samt vad som utgör hinder för förändringsarbetet inom ekonomiskt bistånd, analyseras och diskuteras utifrån Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer samt Lipskys teori om gräsrosbyråkrater. Resultatet pekar bland annat mot att socialsekreterarna anser sig behöva organisatoriska förutsättningar, såsom en rimlig mängd ärenden, för att kunna bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Vidare anser informanterna att individuella faktorer, såsom klientens motivation, är av vikt för processen bort från ett biståndsberoende. Bland hindrande faktorer på individnivå nämns diskrepans mellan socialsekreterarens och klientens målbilder gällande vilken förändring som ska uppnås hos klienten som ett exempel. På organisationsnivå anser socialsekreterarna den höga arbetsbelastningen, som ofta råder inom arbetet med ekonomiskt bistånd, vara det största hindret för ett aktivt klientarbete mot självförsörjning. Informanterna betonar att ärendemängden i dagsläget ofta är så hög att det inte är möjligt att träffa klienterna så ofta som det skulle behövas. I ljuset av vad tidigare forskning och vad analysen av den insamlade empirin visar, identifierades i denna studie, utifrån socialsekreterares synvinkel, flera faktorer som anses vara av vikt för ett välfungerande förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Det intervjuade anser att de (som socialsekreterare) behöver både individuella ”verktyg” och organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete på det sätt som fastställs i Socialtjänstlagen.

No description available.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur handläggningen av ekonomiskt bistånd kan förstås utifrån ett barnperspektiv samt utifrån det sociala arvets betydelse. En djupare förståelse för dessa perspektiv nås genom jämförelse av en kommuns ordinarie verksamhet samt ett projekt i samma kommun där ett uttalat barnperspektiv finns. Studien bygger på tre frågeställningar: (a) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt inom projektet förstås med utgångspunkt i ett barnperspektiv, (b) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt projektet förstås med utgångspunkt i en förståelse för det sociala arvets betydelse samt (c) hur kan barnperspektivet och det sociala arvet förstås i relation till varandra inom handläggningen? För att besvara dessa frågeställningar tillämpas ett kvalitativt tillvägagångssätt där empirin har insamlats utifrån fyra semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom studiekommunen. Studiens resultat visar att dilemman kan uppstå i handläggningsarbetet då socialsekreteraren dels ska se barnet som en egen aktör och dels som en produkt av sitt sociala sammanhang.

During our time as substitute social secretaries within financial support we heard colleges that criticized the magnitude of documentation. This critique sparked our interest of documentations relation to client focused work. The aim of this study was to create an understanding regarding how the duty of documentations takes form in the work of social secretaries. We seek clarity in what purpose social secretaries pay documentation and what function it plays in their work. We met with six social secretaries involved with financial support and interviewed them, using semi structured interviews. The answers received showed an understanding of the importance of documentation but also that it is a time consuming task. Documentation within itself does not lead to anyone being self-contained regarding their financial situation, yet the results show that documentation make up over 60% and sometimes 80% of the worktime of social secretaries within financial support. The time spent on documentation was thought of as necessary to fulfill the task the social secretaries are handed. One of the interviewed secretaries expressed that this balance of work tasks shapes their work in a way that cannot be considered “social work”. The phenomenon is analysed using professionalism theory and “acting space” as a theoretical concept.