Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd upplever sina möjligheter att stödja klientens situation mot en egen försörjning. Detta genomfördes med kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med sex socialsekreterare verksamma inom ekonomiskt bistånd. Empirin analyserades utifrån innehållsanalys och resultatet analyseras sedan med känsla av sammanhang (KASAM) och empowerment. Undersökningen visade på att socialsekreterarna upplever sitt arbete som meningsfullt trots att det är hög arbetsbelastning. De anser att de har en god relation till de flesta av sina klienter, men att de också möter motstånd från klienterna. De upplever att de kan stödja klienterna mot en egen försörjning förutsatt att klienterna själva är motiverade till att göra det största jobbet. En fungerande samverkan med andra instanser framhölls som betydelsefull för att arbetet med och kring klienterna skulle vara som mest gynnsamt. Socialsekreterarna önskar att de hade färre klienter för att få mer tid till att kunna arbeta aktivt med varje enskild klient, se till deras individuella behov och motivera de som saknar motivation. / The purpose of this thesis was to investigate how social workers, working within financial assistance, perceive their opportunities to support the client's situation towards selfsufficiency. This was done with a qualitative method in the form of individual interviews with six social workers working within financial assistance. The empirical data was analysed based on content analysis and the results were then analysed with sense of coherence (SOC) and empowerment. The investigation revealed that social workers find their work meaningful even though they have a high workload. They think they have a good relationship with most of their clients, but they also encounter resistance from the clients. They feel that they can support the clients toward self-sufficiency provided that the clients themselves are motivated to do most of the work themselves. An effective interaction with other authorities was highlighted as important so that the work done with and for the clients would be the most beneficial. The social workers wish they had fewer clients so they could have more time to actively work with each individual client, refer to their individual needs and motivate those who lack motivation.

What Places Adolescents and Adults, Respectively, in Need of Social Assistance?  A Qualitative Study of How Social Workers Whom Administrate Financial Assistance for Adolescents and Adults, Respectively, Describe Reasons Behind the Need of Social Assistance Amongst Their Clients The purpose of this essay was to study and compare how social workers whom administrate social assistance for adolescents and adults, respectively, describe reasons behind the need of social assistance amongst their clients. This was done due to the use of qualitative interviews with a total of six social workers. Of these six, three administrated social assistance for adolescents while the other three did the same for adults. Prior research of poverty attribution greatly inspired this essay. This research shows that public explanations for poverty vary from individualistic to structuralistic/social and fatalistic attributions. Research also argues that explanations amongst social workers, specifically, may constitute further attributions which are unique to that group and that can appear alongside the aforementioned attributions. The results of this essay showed that both groups of administrators explained the need of social assistance in similar ways. Although many of the mentioned reasons were similar, making up several of the aforementioned attributions, some of them varied between the groups. Furthermore, a new set of attributions emerged from one group of administrators. / Syftet med denna uppsats var att studera och jämföra hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd för ungdomar respektive vuxna beskriver orsaker till biståndsbehovet hos sina klienter. Detta genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken socialsekreterare; tre ungdomshandläggare och tre vuxenhandläggare. Studien inspirerades till stor del av tidigare forskning om fattigdom, som bl.a. pekar på att fattigdom allmänt förklaras enligt tre olika förklaringsmodeller - individuella, strukturella/sociala eller fatalistiska sådana. Denna forskning visar också att det hos vissa socialarbetare kan finnas ytterligare förklaringsmodeller utöver de som nämnts ovan. I denna uppsats framkom att ungdoms- och vuxenhandläggarna i huvudsak förklarade biståndsbehovet genom att använda gemensamma förklaringsmodeller - både de mer allmänna och de övriga som förekommit bland socialarbetare. Vad gäller de specifika orsaker som lyftes upp var vissa gemensamma för båda handläggargrupperna medan andra endast förekom hos en av grupperna. Hos en av grupperna framkom dessutom en helt ny förklaringsmodell.

This study is intended to study how the social worker in financial assistance relates to the social workers exercise of its authority, regarding the Social Services Act and the Administrative Procedures Act. In concerning how the social worker treats and handles the cases of their clients, but also what significancethe organization's policies and goals have on the social worker’s role and the formation of their professional identity. To answer these questions the study chose a qualitative approach. Because the purpose of this study is to investigate the social worker’s personal beliefs about their way of conducting social work. With the support of previous research in this area, the study has produced its information in the form of deep interviews. The study chose to confine the study to the Stockholm region and received a total of eight informants who represent a significant part of the empirical material. The result demonstrates that there is a difficulty for the social worker in applying the Social Services Act, the Administrative Act and the policies of the workplace in full. This is due to various factors which the social workers feel they encounter in their work. These factors that cause difficulties are caused by the position of power the social worker holds in their professional capacity and the power of jurisdiction the social worker has in its official authority when handling clients’ cases.  These factors arise from the position of power the social worker has through their professional role and the power of jurisdiction worker has over his powers. The results also revealed that there are differences in how attitudes brought to bear on clients in financial assistance and that there are different factors that are the basis for this.  The conclusion of this study demonstrates that the social worker feels that their actions and capability is affected by lack of time, stress, financial budget, guidelines and unreasonable demands of the profession. That leads to the social worker as an official person ending up in a complex situation, where contradictions are between the client's needs and the organization's guidelines. / Denna studie syftar till att studera hur socialarbetaren inom ekonomiskt bistånd förhåller sig kring sitt myndighetsutövande, gällande socialtjänstlagen och förvaltningslagen i mötet med klienten. Samt hur detta bemötande har för inverkan på handläggningen av klienters ärenden, men även vilken betydelse socialtjänstens riktlinjer och verksamhetsmål har för inverkan på socialarbetarens yrkesroll och formandet av dennes yrkesidentitet. För att kunna besvara dessa frågor valdes en kvalitativ ansats, eftersom syftet med studien var att studera hur socialarbetarens personliga uppfattningar kring dennes arbete påverkar arbetssättet. Med stöd av tidigare forskning inom ämnet, har studiens information införskaffats genom djupintervjuer. Studien avgränsades till Stockholms län och med sammanlagt åtta informanter.Resultatet påvisar att det råder svårigheter för socialarbetaren att förhålla sig till socialtjänstlagen, förvaltningslagen och till verksamhetens riktlinjer fullt ut. Studien visar att detta beror på olika faktorer som påverkar den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme, såsom lagrum, riktlinjer, egna värderingar och privata föreställningar. I synnerhet när dessa privata föreställningar och värderingar motsätter sig socialtjänstens och klientens behov. Då det kan påverka handläggningen av klienters ärenden. Dessa faktorer uppstår på grund av den maktposition socialarbetaren har genom sin yrkesroll och den maktbehörighet socialarbetaren har via sin myndighetsutövning. I resultatet framkom även att det råder skillnader i hur förhållningssättet utövas gentemot klienterna inom ekonomiskt bistånd och att det är olika faktorer som ligger till grund för detta. Studiens slutsats påvisade att socialarbetaren upplever handlingsutrymmet påverkas av följande faktorer som tidsbrist, stress, ekonomiska resurser, riktlinjer och kraven på yrkesprofessionen. Detta leder till att socialarbetaren som myndighetsperson hamnar i en komplicerad situation, där motsättningar ställs mellan klientens behov och organisationens riktlinjer.

Income support is granted to those who are not by themselves or in any other way able toachieve a decent standard of living. Assessment of entitlement to income support is based onan individual evaluation and equal treatment (Kjellbom, 2009). Administrators of economicaid should therefore not judge clients differently depending on, for example, gender. The aimof this study was to commence from a gender perspective in understanding howadministrators of economic aid think of equality and inequality between the sexes whenheterosexual couples apply for income support. Based on this objective we arrived at twomain formulations of questions; how administrators of economic aid deliberate aroundequality and inequality between sexes in connection to applications for financial support, aswell as which variables in organisations sustain or discourage inequalities between genders inaid management. Previous research demonstrates that gender inequalities have been sustainedwithin organisations and that has been the basis for our study. The method used is qualitativeinterviews. The study's result is based on eight interviews with administrators at centres foreconomic aid at two medium-sized municipalities in Sweden. Our theoretical starting positionhas been power relations and gender perspective. Our result demonstrates that theadministrators’ perception of a lack of guidelines regarding the pay-out of income supportcontributes to retaining power relations between genders when heterosexual couples apply forincome support.

Corruption is a challenge to aid organizations and donor countries such as the Swedish International Development Cooperation Agency, Sida. Corruption within a country’s ruling power or public sector is an obstacle to development resulting in bribery and embezzlement of aid funds. In this paper I am going to analyze if the regulation and formation of aid change due to corruption in recipient countries looking into the work of Sida in the three east African countries Tanzania, Zambia and Zimbabwe. Using theories from Rothstein, Cremer and Rose-Ackerman I explain the effects of corruption on aid as well as the ongoing debate of how to defeat corruption. Studying the three countries and Sida the result shows that corruption alters both the regulation and formation of aid. The regulation and control tend to increase while the formation become more project based and oriented towards anti-corruption efforts.

Sverige är rankat som ett av världens mest sekulariserade länder och frågan om religionens plats i det svenska samhället är ofta aktuell i samhällsdebatten. Samtidigt är flera av Sveriges mest etablerade biståndsorganisationer och Sidas ramorganisationer verksamheter med kristen bakgrund.  Detta är en teoriutvecklande studie som undersöker hur representanter från sådana organisationer upplever att bedriva biståndsarbete på kristen grund ifrån ett av världens mest sekulariserade länder. Hur påverkar i sin tur de upplevelserna hur de formulerar sin verksamhet?  Metoden som har använts är en kvalitativ fenomenologisk analys av semistrukturerade intervjuer med representanter från sju organisationer. Resultaten framhäver bland annat att representanter från organisationerna ofta får anpassa språket i kontakt med representanter från den svenska staten och den sekulära svenska allmänheten. Undersökningen visar också att representanter från organisationerna upplever att ett sekulärt synsätt ses som en värdeneutral utgångspunkt i Sverige och att förhållningssättet från svenskt håll försvårar samarbetet med deras betydligt mer religiösa partnerorganisationer och mottagare. Detta gör att representanter från organisationerna tycker att handläggare på Sida och andra representanter behöver mer religionskompetens och förståelse för deras sammanhang. Studiens resultat kan vara till hjälp för aktörer inom svenskt bistånd och möjliggöra en fördjupad förståelse för organisationer med kristen prägel.

Individer behöver mat, vatten och tak över huvudet. Har en individ inte ekonomiska förutsättningar för att uppnå dessa behov kan hen känna skam och skuld. Skyddsnät i samhället ska ge stöd om en själv inte kan tillgodose dessa behov. Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) anger att socialtjänsten skall främja individers ekonomiska trygghet. Socialtjänsten vänder individen sig till om hen behöver stöd. Syftet med studien är därför att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd ser på sin maktposition i mötet med klient samt vilka förhållningssätt och strategier det finns för att bemöta individer som kan uppleva skam. Det undersöks genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som jobbar med ekonomiskt bistånd. Av studien framgick att arbetet inom ekonomiskt bistånd är flexibelt och att flexibiliteten påverkas av socialsekreterarnas kunskap och kompetens. God samtalsmetodik ansågs som framgångsrikt i mötet med klient. Utbildningar för de som arbetar med ekonomiskt bistånd upplevs vara få. / <p>2018-06-05</p>

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet. Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten – i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter. Detta tenderar att reproducera exploaterande och utnyttjande strukturer/beroendeförhållanden. Man bör vara kritiskt mot det kinesiska engagemanget men detta är inte möjligt utifrån premissen om att de Sino-Afrikanska samarbetena är av traditionell biståndskaraktär.

No description available.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett särskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingsländer företagen är verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra särdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrån ett postkolonialt perspektiv bilder av ”väst” kontra ”de andra” produceras.