<p>I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar.</p> / <p>The aim of this study is to examine (1) whether there is a difference between teachers’ and pupils’ opinions on making excuses, (2) why pupils feel that they have to make up excuses to teachers and (3) which is the most common excuse in the context of instrumental lessons. Thirteen instrumental and voice teachers from two different public schools of music, one situated in the south and the other in the west of Sweden, and nine seniors of the Arts Programme at one of the upper secondary schools in west Sweden, have participated in this survey. The questionnaire contains the same questions for both teachers and pupils but it differs in a way that it is adjusted to these two focus groups. The results highly indicate that a lack of time is the excuse both teachers and pupils often use at instrumental lessons. The results obtained from the other two questions are mainly identical, except for a small deviation concerning the priority of different reasons.</p>

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar. / The aim of this study is to examine (1) whether there is a difference between teachers’ and pupils’ opinions on making excuses, (2) why pupils feel that they have to make up excuses to teachers and (3) which is the most common excuse in the context of instrumental lessons. Thirteen instrumental and voice teachers from two different public schools of music, one situated in the south and the other in the west of Sweden, and nine seniors of the Arts Programme at one of the upper secondary schools in west Sweden, have participated in this survey. The questionnaire contains the same questions for both teachers and pupils but it differs in a way that it is adjusted to these two focus groups. The results highly indicate that a lack of time is the excuse both teachers and pupils often use at instrumental lessons. The results obtained from the other two questions are mainly identical, except for a small deviation concerning the priority of different reasons.

This study is intended to study how the social worker in financial assistance relates to the social workers exercise of its authority, regarding the Social Services Act and the Administrative Procedures Act. In concerning how the social worker treats and handles the cases of their clients, but also what significancethe organization's policies and goals have on the social worker’s role and the formation of their professional identity. To answer these questions the study chose a qualitative approach. Because the purpose of this study is to investigate the social worker’s personal beliefs about their way of conducting social work. With the support of previous research in this area, the study has produced its information in the form of deep interviews. The study chose to confine the study to the Stockholm region and received a total of eight informants who represent a significant part of the empirical material. The result demonstrates that there is a difficulty for the social worker in applying the Social Services Act, the Administrative Act and the policies of the workplace in full. This is due to various factors which the social workers feel they encounter in their work. These factors that cause difficulties are caused by the position of power the social worker holds in their professional capacity and the power of jurisdiction the social worker has in its official authority when handling clients’ cases.  These factors arise from the position of power the social worker has through their professional role and the power of jurisdiction worker has over his powers. The results also revealed that there are differences in how attitudes brought to bear on clients in financial assistance and that there are different factors that are the basis for this.  The conclusion of this study demonstrates that the social worker feels that their actions and capability is affected by lack of time, stress, financial budget, guidelines and unreasonable demands of the profession. That leads to the social worker as an official person ending up in a complex situation, where contradictions are between the client's needs and the organization's guidelines. / Denna studie syftar till att studera hur socialarbetaren inom ekonomiskt bistånd förhåller sig kring sitt myndighetsutövande, gällande socialtjänstlagen och förvaltningslagen i mötet med klienten. Samt hur detta bemötande har för inverkan på handläggningen av klienters ärenden, men även vilken betydelse socialtjänstens riktlinjer och verksamhetsmål har för inverkan på socialarbetarens yrkesroll och formandet av dennes yrkesidentitet. För att kunna besvara dessa frågor valdes en kvalitativ ansats, eftersom syftet med studien var att studera hur socialarbetarens personliga uppfattningar kring dennes arbete påverkar arbetssättet. Med stöd av tidigare forskning inom ämnet, har studiens information införskaffats genom djupintervjuer. Studien avgränsades till Stockholms län och med sammanlagt åtta informanter.Resultatet påvisar att det råder svårigheter för socialarbetaren att förhålla sig till socialtjänstlagen, förvaltningslagen och till verksamhetens riktlinjer fullt ut. Studien visar att detta beror på olika faktorer som påverkar den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme, såsom lagrum, riktlinjer, egna värderingar och privata föreställningar. I synnerhet när dessa privata föreställningar och värderingar motsätter sig socialtjänstens och klientens behov. Då det kan påverka handläggningen av klienters ärenden. Dessa faktorer uppstår på grund av den maktposition socialarbetaren har genom sin yrkesroll och den maktbehörighet socialarbetaren har via sin myndighetsutövning. I resultatet framkom även att det råder skillnader i hur förhållningssättet utövas gentemot klienterna inom ekonomiskt bistånd och att det är olika faktorer som ligger till grund för detta. Studiens slutsats påvisade att socialarbetaren upplever handlingsutrymmet påverkas av följande faktorer som tidsbrist, stress, ekonomiska resurser, riktlinjer och kraven på yrkesprofessionen. Detta leder till att socialarbetaren som myndighetsperson hamnar i en komplicerad situation, där motsättningar ställs mellan klientens behov och organisationens riktlinjer.

Bakgrund: Som sjuksköterska består en stor del av arbetet i att bemöta människor. Det har visat sig att då bemötandet upplevs som sämre, så upplevs även övriga omvårdnaden som dålig. En förutsättning för att kunna ge ett gott bemötande är att ha reflekterat över begreppets innebörd och funderat på vilka faktorer som påverkar bemötandet så att det blir gott, respektive sämre. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad blivande sjuksköterskor i termin sex anser är ett gott/sämre bemötande samt orsakerna till varför bemötandet blir gott eller sämre. Metod: Tolv sjuksköterskestudenter intervjuades i fokusgrupper och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Sjuksköterskestudenterna betonade betydelsen av tid, respekt samt personliga ställningstaganden och egenskaper i ett bemötande. Exempel på olika orsaker som leder till ett gott bemötande både stämmer överens med de intervjuade sjuksköterskestudenterna och studerad litteratur, var vänlighet, hjälpsamhet, beröring och ögonkontakt. Dessutom framkom även en ”skyll-dig-själv”-attityd som en orsak till ett sämre bemötande, och som inte tidigare nämnts i varken litteratur eller forskning. Slutsats: Yttre omständigheter samt personliga egenskaper hos sjuksköterskan påverkar  bemötandet. Dock behöver sjuksköterskestudenter en bättre förståelse för begreppet bemötande. Därför föreslås att rollspel och seminarium, angående bemötande, bör införas i sjuksköterskeutbildningen. Vidare forskning behöver göras för att undersöka hur patienter och yrkesutövande sjuksköterskor, reflekterar kring bemötandet, för att därmed kunna förtydliga rådande riktlinjer. Den ökade kunskapen anses kunna bidra till ökad vårdkvalitet, bättre arbetsmiljö samt ett ökat välmående för både sjuksköterska och patient. / Background: Being a nurse means a lot of interacting with people. It has been found that when the interaction is perceived as bad, the other health care is perceived as bad. A prerequisite for being able to make a well interaction, you have to reflect the meaning and thoughts about the factors that can affect the interaction and make it good or worse. Aim: The aim of the study was to examine what the nursing students from last semester believe is a good / bad interaction, and the reasons why the interaction is better or worse. Methods: Twelve nursing students were interviewed in focus groups and qualitative content analysis was used to analyze the data. Results: Nursing students emphasized the importance of time, respect, empathy, personal standpoints and characteristics in an interaction. Examples of different causes that lead to good interaction is both consistent with the interviewed nursing students, and studied literature, was the friendliness, helpfulness, touch and eye contact. In addition, also revealed a "blame-yourself"-attitude as a cause of a worse interaction, and are not mentioned in either literature or research. Conclusion: External circumstances and personal characteristics affect the interaction. However, nursing students need a better understanding regarding the concept of interaction. It is therefore proposed that roleplay and seminar, concerning interaction, should be included in nursing education. Further research needs to be done to examine how patients and professional practice nurses, reflects of interaction, in order to be able to clarify current guidelines. The increased knowledge is considered to contribute to improved quality of care, better working environment and increased well-being for both nurses and patients.

Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande problem inom vården och grundas i underbemanning samt hög arbetsbelastning. Sjuksköterskans tid med patienter påverkas av dessa faktorer. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten utgör grunden för vårdandet. Relationen påverkas genom stress i sjuksköterskans arbete som leder till att patienter inte blir sedda eller bekräftade. Sjuksköterskan har ett ansvar att se till helheten hos patienten. Stress kan resultera i en försämrad vårdmiljö samt arbetsmiljö. Sjuksköterskan påverkas emotionellt av dessa faktorer vilket kan leda till utbrändhet och avsikt att lämna professionen, samt leda till försämrad omvårdnadskvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av otillräcklighet i vårdandet när sjuksköterskan påverkas av stress. Metod: En systematisk litteraturöversikt är vald och innefattar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre teman, dessa var bristande tid, dokumentationens inverkan samt sjuksköterskans välbefinnande. Slutsats: Sjuksköterskans stressiga arbetsmiljö behöver reduceras för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att uppnå sina omvårdnadsmål och därmed uppleva sig nöjd med vårdandet. Underbemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist är faktorer som påverkar vårdandet och resulterar i försämrad omvårdnad samt patientsäkerhet. Detta påverkar även sjuksköterskan fysiskt och psykiskt. / Background: Stress is a common problem in nursing care, based on understaffing and high workload. The nurse’s time with patients are affected by these factors. The relationship between the nurse and the patient is the basis in nursing care. The relationship is affected by the stress in nurse’s work leading to patients not being seen or confirmed. Nurses have a responsibility to ensure patient’s integrity. Stress can result in a deterioration of care environment and work environment. Nurses are affected by this emotionally, leading to burnout and intention to leave the profession and may result in deterioration in quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of inadequacy in nursing care when the nurse is affected by stress. Method: A systematic literature review is selected and include qualitative and quantitative articles. Findings: The findings revealed three themes: lack of time, the impact of documentation and the nurse’s well—being. Conclusions: Nurse’s stressful work environment needs to be reduced to achieve optimal nursing care and so that they can feel satisfied with their care. Understaffing, high workload and lack of time are factors that affect nursing care and results in deteriorated care and patient safety. This also affects the nurse physically and mentally.

No description available.

Kvinnliga undersköterskor inom äldreomsorgen i Sverige är en utsatt grupp där sjukskrivningar är vanligt förkommande och det finns rapporter som påvisar att sociala kontakter med vårdtagare ger en ökad risk för psykisk ohälsa. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det emotionella arbete som ingår i en undersköterskas yrkesroll. Studiens teoretiska grund vilar på symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hoschilds teori om emotionellt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes tio kvalitativa och semistrukturerade intervjuer där kvinnliga undersköterskor delade med sig av sina upplevelser och beskrivningar gällande sitt arbete inom hemtjänsten. Urvalsmetoden som används för studien är mål- och kriteriestyrt. Studiens resultat finner att samtliga undersköterskor beskriver sin yrkesroll som ett skådespel och att de måste hantera sina känslor för att kunna förhålla sig till de känsloregler som gäller i möte med vårdtagare. Emotionellt arbete inom hemtjänsten är ett viktigt redskap för att klara av de krav och förväntningar som vilar på yrkesrollen. Studien visar även att undersköterskorna saknar möjligheter och tid för gemensam reflektion över händelser och känslor som uppstår i arbetet. / Female assistant nurses in Swedish elderly care are an exposed group where sick leave is common and there are reports that show that social contacts with care recipients increase the risk of mental health. The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the emotional labor that is part of a nurse´s professional role. The theoretical framework in this study consists of symbolic interactionism, Goffman's dramaturgical perspective and Hoschild's theory of emotional labor. In order to answer the study's purpose and questions, ten qualitative and semi-structured interviews were conducted in which the female home care assistants narrated their experiences and descriptions regarding their work in the home care service. The selection method used for the study is purposive sampling technique with a criterion selected. The results of the study find that all female home care assistants describe their professional role as an acting role and that they must manage their emotions in order to act according to the emotion rules that apply in meetings with care recipients. Emotional labor in the home care service is an important tool for meeting the demands and expectations that rest on the professional role. The study also shows that the home care assistants lack opportunities and time for joint reflections concerning incidents and emotions that arises at work.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett stort ansvarsområde som innefattar omvårdnad och medicintekniska moment. Omvårdnaden erhåller den centrala delen i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskan ska leda och strukturera vårdandet av patienter och arbetet utgår från lagar som bestämmer hur all hälso- och sjukvård ska bedrivas. Dokumentationen utgör en stor del av sjuksköterskans arbete. Arbetsmiljön och arbetsförhållanden är essentiella för ansvarsområdet. En hög arbetsbelastning kan medföra en rad olika faktorer för professionen och patienten. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskor på vårdavdelnings upplevelser av arbetsbelastningens påverkan på omvårdnadsarbetet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med åtta intervjuer användes för att svara på syftet. Resultat: Resultatet ledde till tre kategorier med tillhörande fyra underkategorier: Omvårdnad blir lidande på grund av stress, Att vårda trots hög arbetsbelastning och Förändring kan leda till ett bättre omvårdnadsarbete. Konklusion: Respondenterna upplevde arbetsbelastning som hög vilket ledde till att omvårdnaden påverkades på olika sätt. Den påverkade också respondenterna genom upplevd psykisk och fysisk stress, maktlöshet till förändring och skuldkänslor till utebliven omvårdnad. En underbemanning av sjuksköterskor visade på att arbetsbelastningen ökade. Samverkan i team skapade bättre förutsättningar för sjuksköterskorna att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. / Background: The nurse has a broad competence which include both nursing and medical technology. Nursing has the central part of nurse’s profession. The nurse lead and structure patients care, and the work is based on laws that determine how all health care should be conducted. Documentation forms a major part of nurse’s profession. The work environment and conditions are essential for the nurse. A high workload can entail several different factors for the profession and the patient. Aim: To examine nurses in nursing ward experiences of workloads impact on nursing. Method: A qualitative content analysis is used. To answer the aim eight interviews were used. Findings: The result led to three categories with four subcategories: Nursing suffers due to stress, Nursing despite high workload and Changes can lead to better nursing. Conclusion: The respondents experienced high workload, which led to nursing being affected in different ways. It also affected the respondents through perceived mental and physical stress, a feeling of powerlessness to change and feelings of guilt for not providing care. An understaffing of nurses showed that the workload increased. Cooperation in teams created better conditions for the nurses to meet the patient's nursing needs.

<p><strong> </strong></p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Bakgrund </strong>Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem. För att förbättra folkhälsan har <em>Fysisk aktivitet på Recept</em> (FaR®) tagits fram, vilket kan skrivas ut av all legitimerad sjukvårdspersonal, inkluderat dietister. Tidigare studier har undersökt hur implementeringen av FaR® har fungerat. I dessa studier har inga dietister medverkat utan enbart annan vårdpersonal. Resultatet har varit att vårdpersonalen har haft en positiv inställning till FaR® men det prioriteras lågt i ett kort perspektiv pga. tidsbrist och bristande rutiner. Arbetssituationen hos vårdgivare har visat sig vara oacceptabel på många sätt enligt tidigare studier.<strong> Syfte</strong> Att studera dietisters arbetssituation utifrån idén att införa ett nytt arbetsinstrument (FaR®) i den dagliga dietistverksamheten. <strong>Metod</strong><strong> </strong>Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med en frågeguide för att skapa struktur i intervjuerna. Därutöver var intervjun flexibel. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter lades de in i en kvalitativ datamatris för vidare analys. <strong>Material</strong><strong> </strong>Fem dietister inom primärvården från Stockholmsområdet intervjuades. De var mellan 30 och 45 år och hade arbetat mellan 3 och 14 år som dietister. <strong>Resultat</strong><strong> </strong>Intressanta teman såsom dietisters åsikter om hälsa, syn på FaR®, deras arbetssituation samt tvetydiga inställning till arbetet resulterade studien i. <strong>Diskussion</strong><strong> </strong>Dietisterna skulle gärna jobba med helhetsaspekten på hälsa där det både finns rum för kost och fysisk aktivitet. I nuläget krävs dock prioriteringar till fördel för kosten, för att leverera en bra kvalitet på patientbehandlingarna. Vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse analyserades i en teorimodell. Vissa starka, positiva faktorer kan väga upp andra negativa, missgynnande faktorer så att tillfredsställelsen av arbetssituationen ändå upplevs bra. <strong>Konklusion</strong><strong> </strong>Denna undersökning har fått agera katalysator för att belysa dietisters arbetssituation. Skulle mer tid och resurser läggas på dietister inom sjukvård och hälsovård skulle möjligtvis FaR® användas i större utsträckning.  </p> / <p><strong> </strong></p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong>Background</strong> Research of food and health has been explored for centuries. However little is known about the practical daily work situation among dietitians. Dietitians are mostly satisfied with their work but they also feel frustrated over the fact that they have time limitations. The dietitians work is a mix of food and health. During the last years the public health has been debated because of the rising problems with metabolic diseases. To enhance the public health, a new kind of prescription has been developed, called <em>Physical activity on Prescription</em> (PaP). All authorized medical personnel, including dietitians, have been given the right to prescribe it. The implementation of PaP has previously been studied. No dietitians were represented in these studies but other medical personnel were. They had a positive attitude to PaP but in a short perspective they have given it a low priority because of lack of time and routines. In many ways the work situation among health care providers is unacceptable, according to previous studies. <strong>Objective</strong> To study the work situation among dietitians with PaP as an illustrating factor. <strong>Methods</strong> Individualized qualitative interviews were conducted with the assistance of a question sheet to create a structural interview result. To investigate further, the interview was also flexible. The interview was recorded and then transcribed. The transcribed material was then put into a qualitative data matrix for analysis. <strong>Subjects/Settings</strong> Five dietitians from the primary care in Stockholm were interviewed. They were 30 to 45 years old and have worked as dietitians for 3 to 14 years. <strong>Results</strong> The study has resulted in many interesting themes such as dietitians view on health and on PaP, their work situation and their ambiguous feelings towards their work. <strong>Discussion</strong> The dietitians in this study would like to have more time to work with both nutrition and physical activity but for now they are forced to set their priorities to nutrition to deliver a good quality to their patients. Work satisfaction was analyzed in a theory model to determine which factors were the most important. Strong and positive factors showed to compensate for the more negative and disfavorable factors. The result was that the dietitians felt satisfied with their work situation even though there were some unfavorable factors involved. <strong>Conclusions</strong> This study became a way to discover and highlight the work situation among dietitians. If more time and money would be invested in health care, dietitians would have an opportunity to possibly use PaP in a greater extent.  </p>

SAMMANFATTNING Bakgrund Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem. För att förbättra folkhälsan har Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) tagits fram, vilket kan skrivas ut av all legitimerad sjukvårdspersonal, inkluderat dietister. Tidigare studier har undersökt hur implementeringen av FaR® har fungerat. I dessa studier har inga dietister medverkat utan enbart annan vårdpersonal. Resultatet har varit att vårdpersonalen har haft en positiv inställning till FaR® men det prioriteras lågt i ett kort perspektiv pga. tidsbrist och bristande rutiner. Arbetssituationen hos vårdgivare har visat sig vara oacceptabel på många sätt enligt tidigare studier. Syfte Att studera dietisters arbetssituation utifrån idén att införa ett nytt arbetsinstrument (FaR®) i den dagliga dietistverksamheten. Metod Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med en frågeguide för att skapa struktur i intervjuerna. Därutöver var intervjun flexibel. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter lades de in i en kvalitativ datamatris för vidare analys. Material Fem dietister inom primärvården från Stockholmsområdet intervjuades. De var mellan 30 och 45 år och hade arbetat mellan 3 och 14 år som dietister. Resultat Intressanta teman såsom dietisters åsikter om hälsa, syn på FaR®, deras arbetssituation samt tvetydiga inställning till arbetet resulterade studien i. Diskussion Dietisterna skulle gärna jobba med helhetsaspekten på hälsa där det både finns rum för kost och fysisk aktivitet. I nuläget krävs dock prioriteringar till fördel för kosten, för att leverera en bra kvalitet på patientbehandlingarna. Vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse analyserades i en teorimodell. Vissa starka, positiva faktorer kan väga upp andra negativa, missgynnande faktorer så att tillfredsställelsen av arbetssituationen ändå upplevs bra. Konklusion Denna undersökning har fått agera katalysator för att belysa dietisters arbetssituation. Skulle mer tid och resurser läggas på dietister inom sjukvård och hälsovård skulle möjligtvis FaR® användas i större utsträckning. / ABSTRACT Background Research of food and health has been explored for centuries. However little is known about the practical daily work situation among dietitians. Dietitians are mostly satisfied with their work but they also feel frustrated over the fact that they have time limitations. The dietitians work is a mix of food and health. During the last years the public health has been debated because of the rising problems with metabolic diseases. To enhance the public health, a new kind of prescription has been developed, called Physical activity on Prescription (PaP). All authorized medical personnel, including dietitians, have been given the right to prescribe it. The implementation of PaP has previously been studied. No dietitians were represented in these studies but other medical personnel were. They had a positive attitude to PaP but in a short perspective they have given it a low priority because of lack of time and routines. In many ways the work situation among health care providers is unacceptable, according to previous studies. Objective To study the work situation among dietitians with PaP as an illustrating factor. Methods Individualized qualitative interviews were conducted with the assistance of a question sheet to create a structural interview result. To investigate further, the interview was also flexible. The interview was recorded and then transcribed. The transcribed material was then put into a qualitative data matrix for analysis. Subjects/Settings Five dietitians from the primary care in Stockholm were interviewed. They were 30 to 45 years old and have worked as dietitians for 3 to 14 years. Results The study has resulted in many interesting themes such as dietitians view on health and on PaP, their work situation and their ambiguous feelings towards their work. Discussion The dietitians in this study would like to have more time to work with both nutrition and physical activity but for now they are forced to set their priorities to nutrition to deliver a good quality to their patients. Work satisfaction was analyzed in a theory model to determine which factors were the most important. Strong and positive factors showed to compensate for the more negative and disfavorable factors. The result was that the dietitians felt satisfied with their work situation even though there were some unfavorable factors involved. Conclusions This study became a way to discover and highlight the work situation among dietitians. If more time and money would be invested in health care, dietitians would have an opportunity to possibly use PaP in a greater extent.