Bakgrund: Flera rapporter har visat att arbetssituationen på akutmottagningar är ansträngd och att omvårdnadspersonalen upplever stress och otillräcklighet. Situationen gör det svårt att ge en god och säker vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa arbetet på akutmottagningar, ur omvårdnadspersonalens perspektiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio artiklar, vilka alla hade en kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Personalens primära arbetsuppgifter är att bedöma patienters tillstånd, rädda liv, ge omvårdnad samt informera patienter och anhöriga. Försvårande omständigheter är ett stort antal patienter, dåligt anpassade lokaler och mötet med svåra situationer. För att hantera utmaningarna anses det betydelsefullt att ha bred kompetens, att vara flexibel, att kunna göra flera saker samtidigt och att vara stresstålig. Konklusion: Akutmottagningens främsta uppgift är att rädda liv men för att patienter och anhöriga ska känna sig trygga är även relationen viktig. För att förbättra patientsäkerheten och arbetssituationen krävs bland annat kompetensutveckling och samhällsåtgärder.

Det har florerat olika rykten som säger att sjöbefälen endast arbetar i ett fåtal år efter att de avlagt sin examen.  För att undersöka om det fanns någon substans i detta valde vi att göra en undersökning där vi följde upp personer från tre olika sjökaptensklasser. Samtidigt fann vi det intressant att ta reda på vart de som slutat hade tagit vägen efteråt. Genom utdrag från sjömansregistret i Sverige samt intervjuer sammanställde vi personernas arbetshistorik. Resultatet visade på att sjöbefälen arbetade 25 år i snitt, att det tog 3 år att mönstra överstyrman och 8 år till befälhavare. Ett flertal av dem som gått iland var kvar inom branschen. Som orsak till att de avslutat sin karriär på sjön var det många som menade på att befälhavarjobbet hade blivit ett kontorsarbete samt att familjeskäl hade bidragit. Resultaten får anses vara mer positivt än de uppgifter som figurerat på skolan tidigare.

Bakgrund: God sömn motverkar stress och kan därmed sägas verka rustande mot stressupplevelser, den är på så vis nödvändig för god hälsa. De flesta vårdcentralsbesök görs av patienter med sömnsvårigheter. Kvinnor har sömnproblem i större utsträckning än män. Stress, dator- och mobildisplayanvändning, skiftarbete associeras med sömnsvårigheter.  Kvinnor har genom åren tagit sig in på arbetsmarknaden och arbetar nu ungefär i lika stor utsträckning som män även om de har tjänster med mindre inflytande, makt och lägre lön. Syftet var att jämföra kvinnors sömn i relation till arbetssituation. Metod: En tvärsnittsjämförelse av 1980/81 med 2004/05, med sömnens relation till arbetssituationen och utbildning som covariat gjordes på 38-åriga kvinnor utifrån Populationsundersökningen av kvinnor. Logistisk regressionsanalys och SPSS användes till bearbetning och uträkning. Resultatet ger en halvering av andelen som sov nio timmar eller mer från 8,20 %, 1980/81 till 3,47 %, 2004/05 samt en fördubbling av andelen som sov fyra timmar eller mindre. Resultaten i denna studie visar dubbel risk att ha dålig sömn 2004/05 (OR 2,31 ), jämfört med 38-åringarna1980/81. Vidare syns ett signifikant samband mellan en upplevelse av dålig sömn vid dålig arbetssituation. Kvinnor sover mindre nu vilket troligen beror på ökade samhällskrav. Implikation: Vidare studier om arbetande familjekvinnors stressupplevelse alternativt hemarbetande jämställdhets uppfattning föreslås. Interventioner via bland annat sömnrelaterade mötesplatser, sömnskolor och antistresskurser kunde ges bland annat på Sveriges vårdcentraler, inom räckhåll för alla för att ge möjlighet till förbättrad hälsa åt alla i befolkningen. / Introduction: Sleep prevents stress; it helps us meet stressors accordingly and is therefore essential for good health. A great part of the visits to health centers involve sleeping disturbances. Research implies that women have sleeping problems to a greater extent than men. Stress, computer use, irregular working hours are associated with sleep problems. Women in Sweden are working to approximately the same extent as men, even though they possess less powerful positions with lower salary. The aim of the study was to compare women’s sleep in relation to their work situation. Method: With data from the Populations Study of Women in Gothenburg a cohort comparison, with education as covariate, of the 38 year old women in the examinations 1980/81 and 2004/05 is done. SPSS is used to describe the statistics and logistic regression analysis to do the analysis. The results show that the amount of women sleeping nine hours or more have halved in 2004/05 from 8.20 %, 1980/81 to 3.47 %, 2004/05 and the number of women sleeping four hours or less has doubled. Moreover, there is an indicated doubled risk of experiencing inferior sleep in 2004/05 (OR 2, 31), compared with 1980/81. There is a strong significant association between experiencing inferior sleep when having a poor situation at work. Women sleep less today probably depending on higher societal individual demands. Implication: Research on working family women’s experience of stress or housewife’s equality opinion. There is a need for broad interventions, where people can meet and learn about sleep hygiene as well as participating in anti-stress seminars. These could be given at Sweden’s health centers, within reach for everyone in order to enable better health for all.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares uppfattningar om sin nuvarande arbetssituation och hur det påverkar deras arbetsbelastning. Studien tar sin utgångspunkt i att vi upplever att arbetsbelastningen för lärare har ökat. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare verksamma i en kommun i Halland. Resultatet visar att lärarnas arbetssituation präglas av en hög arbetsbelastning. Flera arbetsuppgifter tillkommer ständigt till läraryrket men tiden förblir oförändrad. Dokumentationen är en faktor som respondenterna upplever som mest betungande och tiden är en bidragande faktor till den höga arbetsbelastningen.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas. Dock var det tydligt att arbetsbelastning, arbetsklimat och förändring var de mest påverkande stressfaktorerna oberoende av lärarens arbetssituation eller bakgrund. Det fanns endast en faktor som verkade ha en betydande påverkan gällande lärares upplevelse av stressfaktorer. Denna faktor bestod av om lärarna arbetade på en friskola eller en kommunal skola, där de kommunala lärarna påverkades i betydligt större utsträckning av stressfaktorerna jämfört med friskolelärarna. Det är av intresse att i vidare studier genomföra en undersökning baserad på lärare i kommunala skolor och lärare i friskolor. Detta för att kunna urskilja vad det är som gör att friskolelärare enligt denna studie påverkas mindre av stressfaktorer. Det är även av interesse att undersöka andra faktorer i lärarens arbetssituation som inte denna studie berör för att vidare försöka hitta källor som bidrar till en ökning av lärares upplevelse av stressfaktorer.

Bakgrund: Sjuksköterskan i kommunens äldrevård befinner sig i en allt mer pressad arbetssituation. Det beror på minskade resurser och en allt äldre befolkning med komplexa och olika behov av omvårdnads- och sjukvårdande insatser i kommunerna. Det är viktigt med en god arbetssituation för att kunna vara trygg i sin yrkesroll, utföra omvårdnadsarbete med hög kvalitet och bibehållen hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans arbetssituation inom kommunal äldrevård i Sverige från ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie. Valda artiklar var: fem kvalitativa studier och fem kvantitativa studier. Resultat: Presenteras inom två huvudkategorier; Organisationens betydelse för arbetssituationen och Sjuksköterskans upplevelser av betydelse för arbetssituationen. Sjuksköterskorna kände sig pressade på grund av otydlig organisation, att ständigt vara tillgänglig, ha dåligt samvete för att inte räcka till, vara ifrågasatt och brist på handledning och komptetensutveckling. Slutsatser: Sjuksköterskorna upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation, de känner sig inte uppskattade eller värdefulla. Det framkom en avsaknad av en tydlig struktur i organisationen och tydlig rollfördelning. Det finns ett samband mellan att kunna påverka arbetssituationen och vilken kompetens sjuksköterskan har. Arbetsgivaren har ett ansvar att uppmuntra och ge ekonomiska förutsättningar för kompetensutveckling.

Bakgrund: En riskfaktor för att få utmattningssyndrom är kort arbetslivserfarenhet som sjuksköterska, ung ålder samt att vara nyanställd. Följder av utmattningssyndrom kan vara hämmat engagemang, svårt att ta beslut, minskad prestation och effektivitet samt minskad arbetstillfredsställelse och hög sjukfrånvaro. Syfte: Belysa hur förhållanden i sjuksköterskans arbetssituation kan påverka risken att utveckla utmattningssyndrom. Metod: En litteraturöversikt har använts som metod. Artiklarna har tagits fram genom databassökningar i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Sökorden utgår från valt syfte. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har använts och de artiklar som ligger till grund för resultatet har granskats kritiskt. Analysen resulterade i fem olika områden. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor har en benägenhet att befinna sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom under sina första två yrkesverksamma år relaterat till arbetsmiljön. Om sjuksköterskan tar hand om sin egen hälsa, såväl fysisk som psykisk, förkortas utsattheten för utmattningssyndrom. Diskussion: Forskning tyder på att sjuksköterskans hälsa inverkar på patienternas hälsa. Förebyggande åtgärder kan vara att handskas med stress och veta hur hon ska använda sig av copingstrategier. Slutsats: Arbetsmiljön på en arbetsplats har stor betydelse. Med ett aktivt ledarskap förbättras arbetsmiljön. De sjuksköterskor som inte kan påverka sin arbetsmiljö i positiv riktning, befinner sig i riskzonen att utveckla utmattningssyndrom.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar. En god relation mellan anställd och chef ledde till att den anställda stannade kvar i arbetet. Meningsfullheten i arbetet ansågs vara mycket viktig, eftersom denna gjorde att de stannade kvar i arbetet trots motgångar och svåra perioder.  Inom ramen för socialarbetarnas upplevda arbetssituation  fanns  det  en tydlig relation mellan meningsfullheten,  gemenskapen och kraven i arbetet samt tankar om framtiden gällande arbetet; så länge arbetet kändes meningsfullt och kraven hanterbara och det fanns en god relation till kollegor och ledning så kände inte socialarbetarna att de hade skäl nog att lämna sitt arbete. Nyckelord: Socialarbetare inom socialtjänsten, arbetssituation, krav, meningsfullhet, gemenskap, upplevd arbetssituation. / The aim of this study has been to examine how social workers in social services perceive their work situation in social work with youngsters. The methodology was a qualitative case study consisting of interviews with four social workers from two different social services. The results showed that their work situation consisted of high demands  (such as to comply current legislation and to keep the current investigation times)  and that few resources made the demands harder to manage. Other factors that made the demands harder to manage were an inadequate structure within the organization and a conflict with  the requirements betweenpoliticians, management and social service workers. The communion was perceived to be very important and the colleagues and the manager were seen as resources, which contributed to the work situation becoming more manageable. A good relationship between the employee and the manager led the employees to stay at work. Meaningfulness at work was considered to be very important, and so they stayed at work despite adversity and difficult times. Finally, within the framework of the social  workers’ perceived job situation,  meaningfulness, the community and the requirements associated with their thoughts on the future. As long as the work felt meaningful and there was a good relationship with the manager and their colleagues, they could deal with the high level of requirements at work. Keywords: Social workers in social services, work situation, requirements, meaningfulness, community, perceived work situation.

Sjuksköterskor har ett kompetenskrävande arbete där kunskapen utvecklas snabbt. Förändrade arbetsuppgifter och besparingar i vården kan vara stressande och leda till att det blir en begränsad tid för patienter och deras behov av samtal. Detta i sin tur kan inverka negativt på tillfredställelsen i arbetet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av sin arbetssituation. En intervjustudie utfördes med en induktiv ansats. Fem sjuksköterskor intervjuades med en semi-strukturerad intervju innehållande tre öppna frågor. Sjuksköterskorna fann arbetet utvecklande, att de hade ett bra arbetsklimat och att personalrelationerna ansågs viktiga. De upplevde sin arbetssituation som stressig där prioriteringar blev viktiga. De nämnde besparingar, lite patienttid och ett stort ansvar som negativa områden. Patienternas sjukdom kom i fokus och samtal bortprioriterades. Det är viktigt att studera sjuksköterskors upplevelse av arbetssituationen eftersom den påverkar patienternas vårdkvalité och för att nå positiva förändringar i vården.

Följande uppsats är en begreppsanalys med syftet att beskriva innebörden av begreppet stress ur ett vårdvetenskapligt perspektiv relaterat till sjuksköterskans arbetssituation. Det framgår att psykisk ohälsa så som stress är ett stort folkhälsoproblem. Det är viktigt att sjuksköterskor kan hantera stress på ett adekvat sätt för att gynna sig själv, medarbetare och patienter. I bakgrunden beskrivs innebörden av ett begrepp, stress ur ett fysiologiskt perspektiv, stress inom hälso- och sjukvården, ohälsa samt vårdande. En analys av begreppet sker för att bena ut dess innebörd och ge en djupare förståelse för vad det innebär. Metoden omfattade granskning av ordböcker och synonymordböcker där karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser framträdde. Sedan studerades vetenskapliga artiklar vilket resulterade i en djupare förståelse för begreppets innebörd i relation till kontext. Tre fallbeskrivningar utformades sedan för att förtydliga resultatet av dataanalysen. Resultatet visar att begreppet stress är ett mångfacetterat begrepp som är relativt nytt i det svenska språket. Dessutom framgår att stress tar sig olika uttryck i form av förutsättningar och konsekvenser i relation till sjuksköterskans arbetssituation. Diskussionen framför att begreppets betydelse är nyanserat och att kraven på sjuksköterskor kommer i konflikt med den kliniska verkligheten. Detta påvisas i ett typexempel, gränsexempel och antiexempel vilket förklarar behovet av ytterligare forskning för att finna en lösning på denna konflikt. Vidare diskuteras skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor gällande organisatoriskt stöd och tidsbrist gentemot patienterna. En hållbar samhällsutveckling kan skapas genom goda förutsättningar och därmed minska stress i sjuksköterskans arbetssituation.