Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet? Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer. Som analysmetod har en abduktiv tematisk analys använts vilket innebär att det empiriska materialet struktureras utifrån teman. Studien utgår främst från tidigare forskning om flexibilitetet i relation till oreglerade och gränslösa arbeten, samt forskning om universitetens ändrade förutsättningar och hur det påverkar den enskilde forskaren. Flexibilitetsbegreppet beskrivs utifrån fyra dimensioner, när, var, hur arbetet utförs och vad som utförs, vilka beskriver hur flexibla och fria forskarna upplever sig vara. Resultatet visar att de intervjuade forskarna har en positiv inställning till flexibla arbetsvillkor och att de upplever en hög grad av flexibilitet. De krav och förväntningar som ändå finns upplevs som oklara. Forskarna upplever få begränsningar av hur de kan planera sin arbetssituation. De begränsningar som anges upplevs dock ej som begränsande för flexibiliteten och friheten. Den flexibla arbetssituationen och bristande organisatoriska rutiner hanteras främst med reaktiva strategier. Den strategi som främst lyfts som intervjupersonerna hjälp att hanterar den upplevda flexibiliteten med är att arbeta mer. Vidare framkommer att forskarna upplever det egna arbetet som mycket meningsfullt och en av uppsatsens slutsatser är att det ger större motståndskraft mot det flexibla arbetets negativa aspekter.

Tillväxtforskningen har till stor del fokuserats på tre övergripande frågor. Dessa frågor behandlar orsakerna till varför företag växer, hur de växer, och vilka effekterna blir. Denna kvalitativa undersökning är utförd på ett företag som befinner sig i en stark tillväxtperiod. Fokus har lagts på att besvara den sistnämnda frågan. Syftet med studien är att ta reda på hur de anställda upplever att deras arbetssituation, och därmed företagets organisationsstruktur, har påverkats av tillväxten. Djupintervjuer genomfördes med hälften av personalen på företagets huvudkontor. Materialet som samlades in är kategoriserat efter de fyra mest framträdande kategorierna, vilka är: Ledarskap, Ansvarsområden, Samordning och Arbetsklimat. Kategorierna analyserades med hjälp av organisations- och individinriktade teorier. I studien framkom att personalen upplever att tillväxten på många sätt påverkat organisationen och arbetsförhållandena positivt. Makten är på väg att decentraliseras samtidigt som ansvarsområdena har blivit tydligare och mer specialiserade. Tillväxten har dock skett på väldigt kort tid, vilket bidragit till att arbetsbelastningen ökat i snabbare takt än de strukturella problemen lösts. En ökad formalisering och en utveckling av de mellanmänskliga relationerna, är en lösning på problemet. Detta är en förutsättning för att organisationen ska ha en möjlighet till fortsatt tillväxt.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns några skillnader i hur idrottslärare som endast undervisar i ett ämne jämfört med idrottslärare som undervisar i två ämnen såg på sin arbetssituation. Frågeställningarna utgick från att undersöka skillnader utifrån hur lärarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlägga graden av stress de kände i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lärarnas psykiska arbetssituation var även delaktighet i verksamheten samt hur lärarna uppfattade sina sociala kontaktnät på den skolan de arbetade på. Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var: -          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa? -          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen på skolan? Metod Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där totalt sex lärare, två ett- och fyra tvåämneslärare, från de båda lärarkategorierna intervjuades. Lärarna som ingick i studien hade arbetat mellan tre och 25 år som lärare och alla undervisade helt eller delvis på högstadiet. Det var en kvinnlig och fem manliga idrottslärare som intervjuades och de hade ett åldersspann på 24 till 50 år. Lärarnas svar analyserades sedan med hjälp av Kobasas hardinessteori samt Antonovskys KASAMteori. Resultat De resultat som framkom var att tvåämneslärare kände en större motivation för sitt arbete men att de däremot också kände sig mer stressade över framförallt det administrativa arbetet som ingår i en lärartjänst. När det gäller den fysiska arbetsmiljön fanns det inga skillnader mellan de två lärarkategorierna. Slutsats Slutsatsen som kunde dras var att alla lärare i denna undersökning i någon mening talar positivt om att kunna undervisa i två ämnen. De mest förekommande anledningarna till att lärarna hellre ville undervisa i två ämnen var för att få vila mentalt då de ansåg att idrottsundervisningen var krävande, samt att de fick ett mentalt stimuli av att undervisa i två ämnen. Detta trots att tvåämneslärarna alltså var mer stressade i sitt arbete än vad ettämneslärarna var.

Studiens syfte var att undersöka hur arbetssituation och karriär påverkar hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten mellan sig. Sverige har en föräldraförsäkring som ger både mannen och kvinnan möjlighet att ta ut och dela föräldraledigheten lika, men kvinnan är fortfarande den som tar ut den hösta andelen av föräldraledigheten. Den undersökta gruppen bestod av fem informanter som varit föräldraledig och var tillbaka i arbete igen. Studien genomfördes med en kvalitativ deskriptiv metod med hjälp av en intervjuguide som var halvstrukturerad med öppna frågor. Resultatet visade på att traditioner och könsroller fortfarande är starkt styrande. Männen tar oftare ut sin del av föräldraledigheten i kortare perioder eller i mindre omfattning än kvinnor och är därför borta från arbetet mindre del. Både männen och kvinnorna tycker det är viktigt att dela på föräldraledigheten för att skapa en nära relation till sitt barn. Arbetsgivarens inställning upplevs påverka uttaget negativt p.g.a. oro för minskade möjligheter till en karriär eller löneutveckling. Den ekonomiska konsekvensen av fördelningen upplevs ha en mindre betydelse för valet. Kvinnan är den av föräldrarna som tar den största delen av föräldraledigheten och får därför de största negativa konsekvenserna.

En avgörande och viktig faktor till hur lärare genomför och planerar sin undervisning är lärares motivation. Faktorer som har inverkan på motivationen är bland annat arbetssituation, kollegor, rektor, eget ansvar samt i vilken utsträckning lärare själva kan påverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lärares syn på den egna motivationen och dess påverkan på undervisningen. Detta har gjorts utifrån socialpsykologisk grund med inriktning på kognitiv teori. Metoden som användes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lärare. Hälften av respondenterna var klasslärare och hälften var fritidslärare. Studiens resultat visade att den största motivationsfaktorn hos samtliga lärare var eleverna. Elevers ärlighet, spontanitet, glädje, kunskapande samt deras lärande var faktorer som bidrog till deras motivation. Respondenterna var överens om att de i stor eller mycket stor utsträckning hade eget ansvar för sin motivation. Även påverkan från rektor och kollegor ansågs spela en stor roll. Rektorn påverkade deras motivation positivt genom att bland annat ge uppmuntran, respons, visa ett tydligt ledarskap, visa engagemang samt ge feedback. Kollegor som tappat motivationen hade en negativ påverkan på respondenternas motivation medan kollegor som ville prova nya saker, hade ett driv framåt, visade förtroende för varandra samt kunde samarbeta motiverade dem på ett positivt sätt. Fritidslärarna gav uttryck för att kollegor hade större inverkan på motivationen än vad klasslärarna uttryckte, men samtliga respondenter var överens om att kollegor hade påverkan på motivationen. Resultatet visade också att två av respondenterna menade att deras arbetssituation inte påverkade deras undervisning, medan de övriga respondenterna uttryckte att den faktiskt påverkade.

Studiens syfte är att bygga vidare på den kunskap och förståelse som redan finns om modersmålslärarnas arbetssituation, om hur modersmålslärare ser på sin arbetssituation och hur den påverkar deras elever. Jag ville lyfta fram de olika problem som många modersmålslärare ofta upplever. Hur deras arbetssituation ser ut när det gäller de praktiska förutsättningarna för arbetet och deras ställning i skolan. Hur påverkar allt detta deras arbete, deras elever och deras undervisning? Jag har valt att använda kvalitativa intervjuer. Respondenterna är modersmålslärare. Bland de uppgifter som modersmålslärare har är modersmålsundervisning, kulturförmedling, stöd i identitetsskapandet och ibland tolkning. Arbetssituationen består av modersmålsundervisning som ofta är förlagd utanför skoltid med ibland trötta eller omotiverade elever. Tjänster är ambulerande och kan fördela sig på flera skolor med organisatoriska svårigheter som konsekvens. Möjligheten att samverka med andra lärare i skolan är i praktiken liten och bara de som har studiehandledning i sina tjänster har denna samverkan. Det är också dessa modersmålslärare som uttrycker sig lite positivt om sin arbetssituation.

Denna uppsats har undersökt arbetsvillkor och arbetssituation för bemanningsanställda journalister, verksamma på olika medieföretag i mellersta och södra Sverige. Studien söker belysa vad denna arbetsform innebär för yrkesverksamma journalister idag. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om anställningsformens inverkan på journalisternas arbetssituation, frågor kring ”den flexibla rollen” och dess inflytande på den journalistiska grundvalen. I teoridelen har tidigare forskningsstudier och rapporter kring bemanningsföretag använts, samt teorier kring flexibilitetens roll i en organisation, med syfte att göra en teoriprövande undersökning. En översikt kring bemanningsföretag och tidsbegränsade anställningar har getts i teoridelen, samt även kring medieapporteringen om bemanningsanställda journalister. Den empiriska delens huvudsakliga fokus ligger på de berörda aktörernas upplevelse av sitt arbete och situationen på bemanningsföretaget. Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex berörda aktörer; fyra bemanningsanställda journalister och två ansvariga chefer på bemanningsföretag för journalister. Eftersom ämnet är känsligt bad vissa av journalisterna om att få presenteras anonymt. Analys och diskussion kring den empiriska undersökningen har förts med en kvalitativ ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Analysen har visat på en komplex bild, delvis överensstämmande med tidigare forskning kring bemanningsföretag. En arbetsdelning mellan ”kärngrupper” och ”ytterkantsgrupper” kunde skönjas, med sämre arbetsvillkor för dem som hamnade i de yttre grupperna. De berörda aktörerna hade till viss del en likartad syn kring frågeställningarna, men de skiljde sig också åt i stora delar, vilket stämmer med tidigare forskning att de bemanningsanställda inte är någon homogen grupp. Bemanningschefernas perspektiv visade på lite olika synsätt, kring hur att hantera olika sorters frågor angående sina anställda journalister. Båda var dock eniga om att deras bemanningsanställda journalister har en tryggare och mer stabil situation än vikarierna. Journalisternas perspektiv visade också på skilda uppfattningar, från att trivas bra med sin bemanningsanställning till att inte trivas alls. Alla efterlyste dock en bättre kommunikation mellan ledning och anställda, och även klarare riktlinjer över vilka regler som ska gälla. En viss problematik framkom kring känslan av utanförskap och konflikter under ytan. ”Den flexibla rollen” uppfattades som allt från betungande till att inte alls ha reflekterat kring saken. Vissa upplevde minskad självständighet och mer otrygghet som bemanningsanställda, medan andra inte upplevde någon större skillnad mot tidigare anställningar. Kring frågan om censur var journalisterna eniga, ingen kände sig censurerad eller att de självcensurerar sig.

Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida utbildningsnivå och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lägre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jämfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning får ett mer upplyst perspektiv som hämmar de negativa attityderna. Det förekommer även förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens från invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den här uppsatsen används material från European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgår från två hypoteser. Högutbildade individer förväntas ha mer positiva attityder mot invandrare jämfört med lågutbildade och individer som är sysselsatta förväntas ha mer positiva attityder mot invandrare jämfört med arbetslösa individer. Materialet analyseras med hjälp av två logistiska regressioner där utfallen är sannolikheten att anse att Sveriges kulturliv undergrävs av invandring samt sannolikheten att vilja tillåta få eller inga invandrare med annan hudfärg eller etnisk tillhörighet som majoriteten av Sveriges befolkning. Resultatet visar att den första hypotesen stämmer, högre utbildade individer har mer positiva attityder mot invandrare jämfört med lägre utbildade individer. Resultatet visar vidare att den andra hypotesen kan förkastas, det finns inget signifikant samband som visar att sysselsatta individer har mer positiva attityder mot invandrare jämfört med arbetslösa individer. Slutsatsen är att enbart utbildningsnivå förmodligen inte kan förklara orsakerna till negativa attityder till invandring och invandrare.

<p>Detta examensarbete gjordes för att få en inblick i en överstyrmans arbete. Målet med examensarbetet var att få en inblick i en överstyrmans arbetsuppgifter och i hans arbetssituation i förhållande till lagen om vilotid för sjömän. Examensarbetet genomfördes med överstyrmän från de tre tankrederierna Broström, Donsötank och Tärntank. Där kontakt först togs med respektive landkontor för godkännande. Därefter kontaktades överstyrmän och telefonintervjuer genomfördes under mars månad. Resultatet visade att det fanns en viss</p><p>skillnad mellan en överstyrman från Tärntank och en överstyrman från Broström eller Donsötank. För en överstyrman från Broström och Donsötank hittades däremot inte någon utmärkande skillnad i arbetet. Den största skillnaden var att en överstyrman från Tärntank har</p><p>mycket bättre förutsättningar för att kunna hålla sig inom lagen för vilotid, än vad en överstyrman från Broström eller Donsötank har.</p>

Bakgrund: Patientsäkerhet regleras med hjälp av lagstiftning och beskrivs enligt lagen som upplevelser av lidande hos patienten. Det tillhör sjuksköterskors ansvarsområde att arbeta för att bedriva en säker vård, och att lindra lidande. Forskning har påvisat att det finns samband mellan sjuksköterskors sårbarhet, arbetsbelastning och påverkan på patientsäkerheten. Ytterligare forskning har påvisat vikten av sjuksköterskors kompetens för patientsäkerheten.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som sjuksköterskor beskriver som betydelsefulla för att kunna bedriva patientsäker vård inom somatisk slutenvård.Metod: Studiens metod var en litteraturöversikt. Artiklarna inhämtades främst genom databassökning. Relevanta artiklar kvalitetsgranskades och slutligen inkluderades 17 artiklar. Dessa analyserades med hjälp av integrerad analysmetod. Forskningsetiskaaspekter togs i beaktning under genomförandet av studien.Resultat: Sjuksköterskor ur majoriteten av studierna var ense om att personliga egenskaper och förutsättningar, arbetsbelastning, arbetstillfredsställelse, engagemang, bemanningsnivå, kommunikation och samarbete, bemötande från chefer, arbetsledning, resurser och arbetsmiljö är faktorer som påverkar patientsäkerheten. Dessa faktorer sammanfattades under tre kategorier vilka är studiens huvudfynd, och dessa är: “Personliga faktorer ochförutsättningar”, “Bemanning och samarbete” samt “Vårdorganisation och arbetsmiljö”.Slutsats: Genom att nyttja sjuksköterskors kompetens, upplevelser och erfarenheter kan förmågan att bedriva en patientsäker vård inom somatisk slutenvård förbättras. De faktorer som sjuksköterskor beskrev som betydelsefulla var återkommande och på ett internationellt perspektiv överensstämmande. Genom att utforma patientsäkerhetsarbetet efter sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kan förmågan att erbjuda en patientsäker vårdförbättras ytterligare och på så vis kan patienters lidande lindras.