Cooperation between public and private actors are becoming more common and it means that the public sphere is organized differently than before. The new form of control is carried out through horizontal relationships, as a result governance. A form of governance is the PPP (private-public partnership), which involves public and private actors getting together to solve problems. In order to explain the relation between PPP and Elster triangle dilemma I have chosen to make an empirical case study of the development Strängnäs Business Park (SBP) in Strängnäs. I have studied three high-ranking roles involved in the project. I have used a theoretical interpretation and the starting point of the essay has been the interviews and SBP development plan. The study is based on two issues that is to understand how the different actors understand the partnership and what relationships they have to Elster three requirements (democracy, efficiency and the constitution). The results of the study show that the different actors have diverse interpretations of what a partnership is and who the partners are. The result also shows that SBP today work more with efficiency than democracy and the rule of law.   Keywords: Governance, partnership, public-private partnership (PPP), constitutional, efficiency, democracy

No description available.

No description available.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 4FE03E Examensarbete Redovisning 30 hp, VT 2011 Författare: Robin Lexander och Mikael ÖggesjöHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin Titel: Partnerskapets påverkan – Vilken påverkan har revisionsbolagens ägarstruktur på revisionens kvalitet? Bakgrund: Revisorslagen (2001:883) reglerar att 75 procent av rösterna i ett revisionsbolag skall ägas av kvalificerade revisorer. Lagen innebär konkret att revisionsbolagen ägs av individer verksamma inom bolaget, och detta fenomen benämns populärt partnerskap. Forskning om revision belyser dock sällan revisionsbolagens ägande, vilket medfört att det finns en begränsad kunskap om hur revisionsarbetet påverkas av partnerskapet. Syfte: Uppsatsens syfte är att förstå och förklara hur olika aspekter i revisionsbolagens partnerskap påverkar revisionens kvalitet, för att på så sätt kunna uttala oss om vilken inverkan partnerskapet har på denna variabel.  Metod: För att utreda hur partnerskapet och dess struktur påverkar revisionskvaliteten görs tre olika empiriska datainsamlingar: dokumentgranskning, intervjuer och enkätundersökning. Datan som samlas in är både kvalitativ och kvantitativ, och uppsatsen har både ett deduktivt och ett induktivt angreppssätt.  Slutsats: Studiens resultat visar att partnerskapet påverkar revisionskvaliteten positivt, där en större andel partners av totalt antal anställda leder till en högre revisionskvalitet. När uppsatsens teoretiska resonemang relaterades till den empiriska datan fann vi underlag för att utveckla en ny teori, partnerteorin. Denna teori förklarar hur partnersammansättningen bör se ut för att revisionsbolaget ska kunna prestera revisioner av hög revisionskvalitet. Viktiga ord: Revision, partnerskap, revisionskvalitet, revisionsbolagens ägarstruktur.

Samhällets styrformer har genomgått en förändring och kännetecknas idag av en komplexitet som innebär att flera olika aktörer är inblandade, där samarbeten över de privatoffentliga gränserna har blivit allt vanligare för att lösa samhällsproblem som traditionellt sett ålegat staten. År 2013 tog Kommunfullmäktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av satsningen ”100 nya Karlstadjobb”. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata näringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvärderades av en samordnare på kommunen. Utvärderingen visade att den interna satsningen uppnått ett bättre resultat än den externa, och det är mot bakgrund av resultatet i den genomförda utvärderingen som denna uppsats tar sitt avstamp. Syftet med studien har varit att förklara varför den interna satsningen uppnådde ett bättre resultat än vad som åstadkoms externt. För att besvara syftet har tre rimliga hypoteser med influenser från teorityperna governance, policyanalys och privatoffentliga partnerskap tagits fram. Det empiriska materialet har grundats ifrån intervjuer av respondentkaraktär med personer som har varit involverade i satsningen, och analysen av materialet har vidare realiserats utifrån de framtagna hypoteserna.  Analysen påvisade att båda satsningarna initialt präglats av otydliga riktlinjer, och inom den externa satsningen påverkades det fortlöpande arbetet negativt av det faktumet, vilket försvårade hela arbetsprocessen.  Den interna satsningen kunde däremot återhämta sig från de otydligheter som funnits inledningsvis genom bland annat kontinuerlig dialog samt god samverkan, vilket kan ses som en förklaring till den interna satsningens framgång. Nyckelord: governance, policyanalys, privatoffentliga partnerskap, kommun, näringsliv, samverkan.

<p>Den ökade omfattningen av outsourcingsamarbete mellan olika företag har gjort att kontakter och goda relationer fått en allt större betydelse. Därför har antalet strategiska partnerskap fördubblats under de sista tio åren och förväntas att öka ytterligare i framtiden. Strategiska samarbeten eller partnerskap är dock inte så enkla att skapa och utveckla. Det finns många problem som dyker upp vid dess genomförande. De flesta vetenskapliga studier inriktas på framgångsrika samarbeten och ignorerar det faktum att nästan 70 % av alla outsourcingpartnerskap avbryts i förtid. Intressant är att relativt lite uppmärksamhet har riktats mot hur affärsrelationer ska byggas och vårdas för att lyckas med samarbetet. Vi har därför valt att undersöka den eventuella problematiken och analysera ett partnerskaps karakteristika i en outsorcingkontext. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur ett företag utformar en relation med sin partner.</p><p>För att genomföra denna studie har vi valt en kvalitativ fallstudie som metod. Fallstudierna bygger på fyra djupgående intervjuer med outsourcingansvariga, med både kund och leverantör i en och samma relation. Vi valde således att undersöka två partnerskap i ett outsourcingsamanhang. För att utföra denna studie har följande teorier använts: transaktionskostnadsteori, interorganisatorisk relationsteori, social interaktionsteori och kärnkompetensteori.</p><p>Studien pekar på att utformningen av outsourcingrelationerna i högst grad påverkas av egenskaperna hos varje enskild outsourcingtjänst. Relationerna påverkas av parternas motiv till samarbete samt den komplexa omgivning företagen verkar i. Dessutom är ett lyckat outsourcingsamarbete nära sammankopplat med kvaliteten på ett partnerskap. Det empiriska materialet visar att fallföretagen relationer är präglade av ett starkt förtrende, en hög grad av åtagande och en god förståelse för varandras verksamheter. Genom deltagande, gemensamt agerande, öppen kommunikation, intensivt informationsutbyte och ledningens stöd bygger och utvecklar fallföretagen sitt samarbete.</p><p>Det empiriska materialet tyder på att fallföretagen har utvecklat ett partnerskap av Typ II mellan sig, vilket innebär att det finns ett långsiktigt perspektiv på samarbetet utan att det förväntas vara för evigt. Analysen visar dock att drivkrafternas och stödfaktorernas sammanlagda styrka är tillräcklig, för att upprätthålla ett partnerskap av Typ III för båda fallsituationerna, där det inte finns någon ”slutdag” för partnerskapet. Detta innebär att det finns en potential för samtliga fallföretag att utveckla sitt partnerskap ytterligare. Om studiens fallföretag bestämmer sig för att förflytta ännu närmare varandra, så har de goda möjligheter till detta. Vi kunde även se att partnerskap är en dynamisk process, vilken utformas i relation till hur starka de båda parternas drivkrafter är och hur väl deras omgivning stödjer denna typ av partnerskap. Detta innebär att förändringar i parternas omgivning kan påverka deras förväntningar och motiv till outsourcingsamarbete. Därför måste partnerskapets utformning kontinuerligt omvärderas.</p>

Den ökade omfattningen av outsourcingsamarbete mellan olika företag har gjort att kontakter och goda relationer fått en allt större betydelse. Därför har antalet strategiska partnerskap fördubblats under de sista tio åren och förväntas att öka ytterligare i framtiden. Strategiska samarbeten eller partnerskap är dock inte så enkla att skapa och utveckla. Det finns många problem som dyker upp vid dess genomförande. De flesta vetenskapliga studier inriktas på framgångsrika samarbeten och ignorerar det faktum att nästan 70 % av alla outsourcingpartnerskap avbryts i förtid. Intressant är att relativt lite uppmärksamhet har riktats mot hur affärsrelationer ska byggas och vårdas för att lyckas med samarbetet. Vi har därför valt att undersöka den eventuella problematiken och analysera ett partnerskaps karakteristika i en outsorcingkontext. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur ett företag utformar en relation med sin partner. För att genomföra denna studie har vi valt en kvalitativ fallstudie som metod. Fallstudierna bygger på fyra djupgående intervjuer med outsourcingansvariga, med både kund och leverantör i en och samma relation. Vi valde således att undersöka två partnerskap i ett outsourcingsamanhang. För att utföra denna studie har följande teorier använts: transaktionskostnadsteori, interorganisatorisk relationsteori, social interaktionsteori och kärnkompetensteori. Studien pekar på att utformningen av outsourcingrelationerna i högst grad påverkas av egenskaperna hos varje enskild outsourcingtjänst. Relationerna påverkas av parternas motiv till samarbete samt den komplexa omgivning företagen verkar i. Dessutom är ett lyckat outsourcingsamarbete nära sammankopplat med kvaliteten på ett partnerskap. Det empiriska materialet visar att fallföretagen relationer är präglade av ett starkt förtrende, en hög grad av åtagande och en god förståelse för varandras verksamheter. Genom deltagande, gemensamt agerande, öppen kommunikation, intensivt informationsutbyte och ledningens stöd bygger och utvecklar fallföretagen sitt samarbete. Det empiriska materialet tyder på att fallföretagen har utvecklat ett partnerskap av Typ II mellan sig, vilket innebär att det finns ett långsiktigt perspektiv på samarbetet utan att det förväntas vara för evigt. Analysen visar dock att drivkrafternas och stödfaktorernas sammanlagda styrka är tillräcklig, för att upprätthålla ett partnerskap av Typ III för båda fallsituationerna, där det inte finns någon ”slutdag” för partnerskapet. Detta innebär att det finns en potential för samtliga fallföretag att utveckla sitt partnerskap ytterligare. Om studiens fallföretag bestämmer sig för att förflytta ännu närmare varandra, så har de goda möjligheter till detta. Vi kunde även se att partnerskap är en dynamisk process, vilken utformas i relation till hur starka de båda parternas drivkrafter är och hur väl deras omgivning stödjer denna typ av partnerskap. Detta innebär att förändringar i parternas omgivning kan påverka deras förväntningar och motiv till outsourcingsamarbete. Därför måste partnerskapets utformning kontinuerligt omvärderas.

No description available.

No description available.

I dagens konkurrens mellan företag och individer är det, inom ett företag, ytterst viktigt att placera rätt person på rätt plats samt att ta tillvara på de talanger som en organisation har att arbeta med. “Utan människorna fungerar ingenting, men med rätt personer för uppgiften finns ändlöst med möjligheter att förverkliga den.” (Lindelöw, 2008, s. 18). HR-avdelningen på ett företag bör sträva efter organisationens strategi i syfte att uppnå högre effektivitet och framtida mål (Boglind, Hällstén och Thilander, 2013). Även om det finns en vision om att HR-avdelningen bör inta en strategisk utveckling är det idag inte alltid lika självklart på alla arbetsplatser menar Robinson och Robinson (2006). Utan självklar framgång betonas att en HR-avdelnings största utmaning är att bli en strategisk affärspartner. “Frågan är inte om HR-avdelningen ska bli strategisk. Frågan är när och hur den ska bli det.” (Robinson och Robinson, 2006, s. 265). Uppsatsen syftar till att skapa förståelse för utvecklingsmöjligheter av HR som strategisk partner i företag. Skribenterna har utgått från ett deduktivt synsätt, vilket innebär att arbetet har en teoretisk grund för att sedan mynna ut i en slutsats. Under uppsatsen tog skribenterna kontakt med HR-avdelningar på Linnéuniversitetet, Växjö Kommun, Atea Logistics, Fortnox, Företag X samt Södra Skogsägarna för att hålla semi-strukturerade intervjuer tillsammans med deras HR-representanter. De frågor som skribenterna av uppsatsen ställde under sina inbokade intervjuer på företagen utgår ifrån teori som bygger på företagsstruktur, kärnverksamhet, ledningsgrupp, strategisk HR &amp; affärspartner samt värdeskapande HR. Under intervjuerna tillsammans med företagens HR-representanter undersöktes bland annat hur företagen arbetar idag samt hur de optimalt skulle vilja arbeta i framtiden för att uppnå ett mer strategiskt arbete. Inledningsvis under intervjuerna ombads även representanterna fylla i en HR-positioneringsmodell som syftar till att påvisa hur företagen arbetar idag samt huruvida deras arbete är inriktat mot ett mer traditionellt eller strategiskt HR-arbete. Vidare in i uppsatsen analyserades det insamlade empirimaterialet ställt mot teorin för att finna utveckling och förändringsförslag till hur företag kan arbeta mer med strategiskt partnerskap. För att HR-avdelningen ska få ett större inflytande på ett företag är det viktigt att alla på företaget förändrar sin syn på HR-avdelningen och blir mer mottagliga för att en förändring bör ske. HR-avdelningen bör höja rösten och göra sig hörda bland de övriga avdelningarna på företaget samt även finnas representerade i ledningsgruppen. Genom att i högre grad involvera HR-avdelningen i hela företagets strategiska arbete kan företagets kärnverksamhet få uppstöttning ifrån HR-avdelningen att uppnå sitt strategiska arbete och mål. I vissa fall kan även företag lägga över ansvaret för en del arbetsuppgifter, som inte tillför något värde till kärnverksamheten, men som ändå måste utföras. En del företag väljer att outsourca delar av sin bemanning, löneenhet, rekrytering etcetera, medan andra företag vill göra allt själva.