Samarbeten mellan näringsliv och mindre konventionella samarbetspartners såsom olika bistånds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte är därför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör är Sida, en myndighet vars verksamhet delar många karaktärsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundärdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter är delad monetär risk, möjlighet att tillämpa CSR, tillgång till tillväxtmarknader, expertis, affärsutveckling, legitimitet, olika nätverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgång till företagens kärnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och långsiktighet. Att Sida är en politisk aktör var den huvudsakliga anledningen till att företagen ville arbeta med just dem. För att projektet ska nå framgång och långsiktigthet bör projektet knytas till företagens kärnverksamhet och parterna måste knytas samman i ett partnerskap.

Regional utveckling har fått större betydelse de senaste årtiondena. En mer liberal frihandelsstruktur antas ha bidragit till en ökad globalisering, vilket lett fram till en ökad konkurrensutsatthet. Nationers begränsade förmåga att snabbt fatta beslut har lett fram till att regionerna har fått ökat ansvar avseende sin egen utveckling och tillväxt. I Sverige visades sig ansvaret genom att regionförbund började bildas där ansvaret för regionala näringslivsfrågor hamnade. Under 2003 ombads Sveriges regioner att utveckla regionala tillväxtprogram (RTP) där man inom regionen skulle komma överens om vilka åtgärder och områden som var viktigast för att nå tillväxt i länet. I Södermanlands län ansvarade Länsstyrelsen för att utarbeta ett RTP i ett brett partnerskap med olika aktörer från akademi, politik samt näringsliv. Regionförbundet Sörmland, vilka bildades 2004, blev samordningsanvariga för genomförandet av programmet mellan åren 2004 tom 2007. Hösten 2004 inleddes ett forskningsprojekt vars syfte var att erhålla lärdomar om det regionala tillväxtprogrammet. Interaktiv kunskapsutveckling inom ramen för det regionala tillväxtprogrammen var ett projekt där både Södermanland samt Västmanlands län har varit delaktiga tillsammans med Mälardalens högskola. Två doktorander anställdes vilka skulle följa ett regionalt tillväxtprogram utifrån geografisk utgångspunkt. Föreliggande studie har haft Södermanlands läns RTP i fokus. Avhandlingens syfte erhölls efter intervjuer med tolv praktiker berörda av RTP i sitt eget arbete (här regionala samordningsansvariga, offentliga samt privata regionala näringslivsorganisationer, kommunalråd, kommunala näringslivstjänstemän). Samtidigt närvarade författaren på ett otal möten årligen vilka var knutna till RTP:s genomförandeprocess. I intervjumaterialet söktes kärnkategorier, vilka indikerade uppkomsten av liknande svarsbilder. Ett svar som bidrog till studiens intresse var svaret om hur olika aktörer såg på näringslivsmedverkan inom ramen för RTP:s genomförandeprocess. Generellt svarade de regionala offentliga näringslivsorganisationerna att det inte var självklart med en näringslivsmedverkan inom ramen för det partnerskap som skulle arbeta med regional tillväxt, medan kommunalråd samt kommunala näringslivtjänstemän tenderade att svara att det var en svaghet att inte låta näringslivet vara mer involverat i RTP. Svaren bidrog till att det fanns ett intresse att undersöka vilken typ av näringslivsmedverkan som fanns inom ramen för RTP. En genomgång av olika arenor med anknytning till RTP studerades och resultatet indikerade att det saknades praktiska näringslivkopplingar i RTP:s genomförandeprocess, i vart fall på partnerskapsnivå. Ett antagande växte sig starkare om det var möjligt att en inkongruens mellan ett regionalt tillväxtprograms innehåll samt ett lokalt näringslivs (entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagskontext i Södermanlands län) upplevda tillväxtbilder samt orsaksförklaringar av tillväxt uppstått till följd av bristen av näringslivsmedverkan. En frågeställning formulerades. Hur en regional offentlig bild av tillväxt via ett RTP skiljer sig mot den bild av tillväxt som förmedlas av entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagarkontext? Tillväxtbilder undersöktes, men även regionala intentioner ställt i relation till entreprenörernas orsaksförklaringar. Processen som följde efter frågeställningens tillkomst var intervjuer med elva entreprenörer från en solo-, mikro samt småföretagarkontext. Intervjuerna transkriberades och bearbetades ner till berättelser där kategorisering av nyckelmeningar ringades in. Tillväxt definierades huvudsakligen som ökning av omsättning samt vinst även fast inslag av företagets interna process även gick att åskådliggöra (t.ex. utvecklande arbetsuppgifter). Entreprenörers tillväxtdefinition kan betecknas vara situationsberoende där typ av verksamhet och situation kan förklara begreppet tillväxt. Resultatet av entreprenörernas orsaksförklaringar till sin historiska tillväxt indikerade interna (företagsförmåga eller personrelaterade förklaringar) samt externa (nätverk (stödjande omgivning) eller konjunktur) orsaksförklaringar. De interna orsaksförklaringarna tenderade dock att vara i majoritet. Edith Penrose (1959) teori om företagstillväxt (The Theory of the Growth of the Firm) med fokus på företags interna tillväxtprocess förenades med det induktivt framväxta resultatet från intervjuerna med entreprenörerna. I studien växte en teoretisk analysmodell fram (penroseisk analysmodell) vilken lyfte fram entreprenörskaps- samt managementförmågors betydelse för möjligheten att nå intern företagstillväxt. Den regionala bilden av tillväxt och intentioner utgick främst från RTP:s utkast och handlingsprogram (2003) samt revideringarna under programperioden (2004-2007). Textanalys av materialet resulterade i att tillväxt som begrepp inte entydigt definierades. Definition av regional tillväxt blev funnen i RTP:s målsättningar. Regionala intentioner för att nå regional tillväxt kan kategoriseras i dels interna regionala strategier (insatser riktade inåt regionen) dels i externa regionala strategier (insatser riktade från regionen). Huvuddelen av strategierna ansågs ha ett internt perspektiv med fokus på att utnyttja och utveckla regionens inneboende resurser. Teorier, vilka riktade sin uppmärksamhet mot regional utveckling samt tillväxt växte fram och skapade en regional analysmodell, vilken innehöll dels olika ekonomiska skolbildningar, dels skilda teorier om samverkan. Resultat En jämförelse mellan tillväxtbilder indikerar både likheter och skillnader. Ideologiskt finns en skiljelinje som delvis står i direkt kontrast till varandra. Exempel på detta är tillväxt via ökad arbetskraft i ett regionalt perspektiv, medan arbetskraftsökningar inte alltid ses som en del av det regionala näringslivets tillväxtdefinition. Likheter finns där RTP diskuterar förädlingsvärdet som ett mått på tillväxt och där näringlivet diskuterar vinst. Ett heterogent näringsliv indikerar även andra värden än ekonomiska och framställer personligt utvecklande samt kreativa uppdrag som tillväxt, bilder av tillväxt vilka saknas i RTP. Resultatet av entreprenörers orsaksförklaring av tillväxt och RTP:s intentioner indikerar likheter i synen på att nätverk och relationer, företagsförmåga samt konjunkturläget är av betydelse för tillväxten. En skillnad är att tillväxten orsakas eller hämmas av interna orsaksförklaringar och speciellt personrelaterade faktorer enligt entreprenörer. En annan skillnad är att regionala intentioner framhärdar att fler individer i arbete leder till regional tillväxt, vilket inte självklart orsakar tillväxt i en företagskontext. I relation till en penroseisk analysmodell har entreprenörerna brister i framförallt managementförmåga. Entreprenörskapsförmåga verkar lättare att uppnå för intervjuade entreprenörer. Den penroseiska analysmodellen indikerar att det är komplicerat att utläsa om regionala intentioner utifrån RTP kan svara mot en företagsteoretiskt tillväxt. En hög abstraktionsgrad i RTP bidrar till att RTP delvis kan ses som en resurs i jämförelse med en företagskontext utifrån penroseisk analys. Den finns ett behov av att beskriva intentionerna i ett RTP tydligare för att klargöra effekterna och innebörden för entreprenören av en intention. Ett resultat är också att intentioner, vilka RTP lyfter fram, vänder sig bort ifrån företagskontexten och riktar sig inåt dvs. mot de regionala näringslivsaktörerna. Däremot finns regionala intentioner vilka är relativt tydliga och med fokus på näringslivet, men som ur ett penroseiskt perspektiv mer fokuserar på resultatet av en tillväxtprocess snarare än på själva tillväxtprocessen inom ett företag. Den regionala analysmodellen indikerar överlappningar mellan olika ekonomiska teoribildningar (neoklassisk, neoösterrikisk, keyniansk) inom RTP. Det pekar på en region med mer pragmatisk inställning till ekonomisk teoribildning. Enligt Helliwell och Putnam (1995) kännetecknas en positiv regional utveckling av just en mer pragmatisk inställning av regionala beslutsfattare. Andra resultat från studien, vilka fokuserar på ökad näringslivsmedverkan i regionala tillväxtprocesser, indikerar att samverkan i partnerskap kan underlättas i lokala [kommunala] partnerskap. En diskussion fokuserar på att regionala näringslivsaktörer bör ha tillgång till entreprenörers berättelser för att ha möjlighet att göra gemensamma tolkningar och därmed undvika näringslivsorganisationers särintressen. Studien introducerar low-bottom-up-begreppet som ett tydligare tänk om ett målgruppsanpassat partnerskap, men också som ett tänk att närma sig entreprenörer via dess berättelser. Ett low-bottom-up-perspektiv kan se olika ut beroende på om partnerskapet söker radikala eller inkrementella lösningar. / Thesis purpose was obtained by interviewing twelve practitioners involved in a Regional Growth Programme (RGP) in their own work (regional co-ordination officers, public and private regional business organisations, municipal and local business officials). Core categories were extracted according to a grounded theoretical method approach. Generally, the regional public business organisations said that it was not necessary that businesses and entrepreneurs should be part of the partnership working with regional growth in a RGP. On the other hand the municipal commissioners of some municipalities in Södermanland and local business officials tended to respond that it was a weakness not to let the businesses and entrepreneurs be involved in the RGP implementation process. A research question was formulated. How a regional public image of growth through an RGP differs from the picture of growth mediated by entrepreneurs from a solo-, micro- and small business context. Emerging images were examined, but also regional intentions set in relation to entrepreneurs’ causal explanations of growth. Findings A comparison of growth images indicates both similarities and differences. Ideologically, the images of growth stands in direct contrast to each other. Examples of this are growth through increased employment in a regional perspective, while labour increase is not always seen as part of a business growth definition. Similarities are where RGP discusses the value added as a measure of growth and the business community discusses earnings and profits. A heterogeneous business indicates other values than economic ones. The results also shows personal development and creative assignments as images of growth. Images that are missing in the RGP. The result of the entrepreneurs’ causal explanations of growth and RGP´s intentions indicates similarities in their perception that networks and relationships, business skills and economic situation is important factors for growth. One difference is that growth is caused by or impeded by internal causal explanations, especially personal related factors as the entrepreneurs’ stories were expressed. In relation to a Penrosean analytical model interviewed entrepreneurs have shortcomings, especially in management skills and abilities. The Penrosean analysis model also indicated that it was difficult to ascertain whether regional intentions by RGP could correspond to a theoretical enterprise growth. A high degree of abstractions in RGP could explain why RGP could only partly be seen as a resource in comparison to a small business context by a Penrosean analysis. However, there are regional intentions, which are relatively clear, with a focus on business, but from Penrosean perspective the focus was on the result of a growth process rather than on the growth process itself within a company. One conclusive discussion focuses on the fact that regional business operators should have access to entrepreneurs’ stories to have the possibility to make common interpretations and thereby avoid the business organisations own interests. The study introduces the low-bottom-up concept with a clearer perspective on specific target group adjusted partnerships. / Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen – entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar tillväxt i fokus, 2004-2007

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor.   Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys.   Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ”offentliga bidrag på lika villkor”. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle. I och med att utbildningssektorn består av både kommunala och fristående skolor är det svårt att säga att reformen New Public Management fördelar resurser på ett effektivt sätt. Denna studie visar att fördelningen av resurser fördelas ut olika beroende på om skolan är kommunal eller fristående. Skillnaderna ger effekt på utbildningens kvalitet och uppnår därmed inte kravet ”offentligt bidrag på lika villkor”. Vår slutsats är att en organisation som innehar ett offentligt-privat partnerskap inte kan fördela resurserna effektivt och motstrider därav den teoretiska definitionen av NPM.    Uppsatsens bidrag: Studien tar upp ett ämne som är omdiskuterat men relativt outforskat. Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för NPM och resursfördelning inom offentlig sektor.  Tidigare forskning fokuserar på effektiv resursfördelning inom reformen New Public Management. Denna studie belyser problematiken när en central fördelningen av resurser sker till både offentlig och privat sektor. Problematiken avser om resursfördelningen anses vara effektiv. Denna studie visar att hur resurserna fördelas är av vikt för att uppnå en effektiv resursfördelning. Vi vill med denna uppsats bidra med en ökad förståelse för resursfördelning inom NPM och belysa att en empirisk prövning är av betydelse för att uppnå önskade resultat inom utbildningssektorn.

During the first decade of the 21st century, there has been a shift in the view of what role regions should play in the creation of growth. From being governed from a national level more and more of the responsibility of creating growth is being transferred to a regional level. One example of this development has been the Regional Growth Program (RGP), which were implemented in all regions in Sweden during the period 2004 to 2007. This dissertation studies the RGP in the county of Västmanland, where a number of actors within the program have been interviewed as well as meetings within the program have been monitored. The interviews have been analyzed through a phenomenological oriented method which has resulted in six empirical themes. They consist of the following themes: region, growth, entrepreneurship, cooperation and competition, results, and talk and action. The last theme which concerns talk and action is being examined more thoroughly through the observations of meetings in the RGP and interviews with central actors. This theme is viewed as the most central and essential theme of the study. The dominating view of the central actors is that there is “too much talk and too little action” in the RGP   In the latter part of the dissertation the theme of talk and action is examined further using a organizational perspective. The RGP is organized in so called “partnerships”, where the differences become very clear when compared to organization in a more traditional form. In traditional organizations, output can be observed as manufactured units or the value created in services performed. From such a perspective, consensus, efficiency and action – becomes the rational to strive for to maximize the effectiveness. Such a traditional view of organization is less useful for RGP – but is still in use since they are the dominant perspectives on how we value “good” organizing. In the case of the RGP the partnership have being assigned to cooperate and find new, better ways to stimulate the regional growth. The success of the partnership is still measured by quantitative indicators, which is not very logical since it is almost impossible to see if the partnership has had anything to do with affecting these indicators.   With the support of theories from Brunsson (2006) I therefore propose the “talk organization” as an alternative to the “action organization” – and also see the potential of redefining the partnership as a form of such a talk organization. The advantages of such an approach could be to view the talking as an important prerequisite to potential action, and furthermore we can revalue the importance of creating talk opportunities to occur in such partnerships. This creates a view full of conflicts in relating to the traditional view of organization that advocates consensus and order – but in the supposedly creative talking partnerships the issue may be to uphold conflict, and a wide range of different views  to be able to create something new. The dissertation has a theoretical focus that highlights the connection, but also contradictions, between the structural and symbolic in organizing and also how it may affect the potential for development and change. / Under 2000-talets inledning har synen på regionernas roll i skapandet av tillväxt ändrats. Från att ha styrts från nationell nivå fördelas nu ansvaret ner på regional nivå. Bland annat manifesteras detta i de regionala tillväxtprogram (RTP) som sjösattes 2004 som ett uppdrag från regeringen till Sveriges regioner och län. Uppdraget handlar om att regionala aktörer ska organisera sig bättre för att stimulera tillväxten. Denna avhandling studerar arbetet i Västmanlands län under programperioden 2004-2007 och där ett antal av programmets aktörer intervjuats och programmets möten följts via observationer. Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologiskt orienterad metod och gett upphov till ett antal empiriska huvudteman som handlar om region, tillväxt, entreprenörskap, samverkan och konkurrens, resultat, samt prat och handling. Det sista temat om prat och handling undersöks djupare genom att studera möten i RTP som arenor för detta prat och kan ses som något av ett överordnat och essentiellt tema i avhandlingen. Den dominerande bilden från aktörerna tycks vara ett intryck av ”för mycket prat och för lite handling” i RTP. I avhandlingens senare del fortsätter analysen om prat och handling utifrån ett organiseringsperspektiv. RTP organiseras i så kallade "partnerskap" där skillnaderna blir mycket tydliga mot organisering i en mer traditionell form. I traditionella organisationer består oftast output av kvantifierbara enheter, alternativt värdeskapande handling i tjänster. Då blir ordning, reda, samsyn och framför allt handling det rationella och centrala att sträva efter för att maximera effektiviteten. I den organisering som studerats i RTP passar de traditionella perspektiven mindre bra - men används ändå eftersom de är de förhärskande synsätten på hur vi värderar "bra" organisering. I fallet med RTP har det regionala partnerskapet fått i uppgift att samverka och finna nya, bättre arbetssätt för att öka den regionala tillväxten. Man mäter sedan partnerskapets framgång i traditionella kvantitativa mätetal, vilket är svårt på många sätt, men kanske framförallt för att man har problem att se huruvida partnerskapet i sig ligger bakom en förändring av indikatorerna.   Här tar jag stöd av Brunsson (2006) och lanserar "prat"-organisationen som ett alternativ till "handlings"-organisationen, och ser även möjligheten att omdefiniera partnerskapet till ett "pratnerskap". Fördelarna med detta är att vi då se på vissa delar av organisering på ett nytt sätt - där det så kallade pratet kan ses som en förutsättning för potentiell handling, och där vissa organisationer kanske bör värderas efter förmåga att skapa prat och arenor för detta prat. Detta ger ett konfliktfullt förhållande till den klassiska synen som förespråkar konsensus, ordning och samsyn – medan det kreativa pratnerskapet går ut på att upprätthålla en mångfald av synsätt och dissensus för att kunna skapa något nytt. Avhandlingen har ett teoretiskt fokus som belyser kopplingen, men även motsättningen, mellan det strukturella och det symboliska i organisationsvärlden, samt hur det påverkar möjligheter till förändrings- och utvecklingsarbete. / Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen - entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar utveckling i fokus, 2004-2007

I en rapport från Örebro kommun framkommer det att barn som är bosatta i bostadsområdenaBaronbackarna och Oxhagen i Örebro känner sig otrygga i stor utsträckning. Att barn och unga harmöjlighet att röra sig fritt i sitt bostadsområde och utforska den naturliga och byggda miljön samtidigtsom de kan möta andra barn, unga och vuxna är viktigt för deras hälsa och välbefinnande. Det är ocksåcentrala aspekter av den sociala dimensionen av hållbar utveckling.Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan på områdesnivå kan bidra till att ökatryggheten bland barn och unga i den offentliga miljön i ett bostadsområde. Vidare ämnar uppsatsenundersöka hur barns delaktighet kan ökas på områdesnivå. Utvalt område är bostadsområdetBaronbackarna i Örebro med fokus på Partnerskap Örebro.Studien baseras på kvalitativ metod där tre kvalitativa intervjuer samt kvalitativ textanalys av tre utvaldadokument har genomförts. Analys av insamlad empiri har genomförts med hjälp av en för studienkonstruerad analysmodell som bygger på tidigare forskning kring barn och ungas trygghet ochupplevelser av offentliga miljöer, barns självständiga mobilitet, föräldrars riskbedömning ochsamverkan på områdesnivå.Resultatet visar att barn och unga i dagsläget huvudsakligen är delaktiga i trygghetsarbetet genomkultur- och fritidscentret 52:an. I uppsatsen har det framkommit att barn och unga på olika sätt begränsaspå grund av att de känner sig otrygga i Baronbackarna. Analysen har visat att det kan finnas fleratänkbara sätt att öka barn och ungas trygghet och delaktighet i bostadsområdet. Det har framkommit attvissa specifika platser i Baronbackarna är särskilt omnämnda ur ett otrygghetsperspektiv varför ettfysiskt planeringsperspektiv i partnerskapet skulle kunna vara ett sätt att ytterligare arbeta med barn ochungas trygghet. Analysen har visat att partnerskapets roll som sammanbindande länk kan vara en nyckeltill att involvera en bredd av professioner och kompetenser. Partnerskapet kan på så vis skapa samverkanmellan ytterligare kommunala förvaltningar och aktörer för att bidra till det holistiska angreppssätt somförespråkas inom forskningen för att skapa barnvänliga miljöer.

Författarnas syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av delaktighet i barnets vård genom mötet med vårdpersonal. Examensarbetet bygger på Fribergs modell av en allmän litteraturstudie för att skapa en överblick utifrån befintlig forskning inom berört ämne. Analysen resulterar i två teman där sju subteman ingår. Dessa tillsammans sammanställer föräldrars upplevelser av delaktighet i mötet med vårdpersonal. Identifierade teman är: Information och undervisning samt Vårdpersonalens förhållningssätt och bemötande. I resultatet framgår föräldrars behov av delaktighet i barnets vård. Föräldrarna upplevde att deras delaktighet ökade genom information och undervisning. Vårdpersonalens bemötande och förhållningssätt påverkar också föräldrarnas delaktighet. Föräldrar känner sig stärkta i sin föräldraroll av ett bemötande utifrån en öppen kommunikation. Med utgångspunkt i kommunikationen som utgörs av att bli uppmärksammad, frågad och lyssnad på kan ett partnerskap formas. Ett partnerskap innefattar bland annat att som förälder få dela sin expertis om barnet och tillsammans med vårdpersonalen delta i beslut rörande barnets vårdprocess. Oavsett om vården berör öppen- eller slutenvård, friska eller sjuka barn framträder föräldrars liknande behov för att uppleva delaktighet. Ökad delaktighet leder på sikt till en hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling, varför det borde ses motiverande att sträva efter ett bemötande där föräldrar involveras i vården av barnet.

Personer med risk för eller med svårläkta sår är en stor del av de personer som besöker hälso- och sjukvården idag då Sveriges befolkning blir allt äldre. Vårdkostnaderna kan ofta bli höga då ett svårläkt sår kan ha en komplicerad och lång läkningsprocess. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar delaktighet och egenvård hos personer med risk för och med svårläkta sår. Metoden som använts för att svara på studiens syfte är en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklars resultat har granskats, kvalitetsbedömts och analyserats. Resultatet av litteraturöversikten visar på att personer med risk för och med svårläkta sår gärna vill ta del av kunskap om sin sjukdomsbild och sina behandlingsmetoder. Partnerskapet mellan personer med risk för eller med svårläkt sår och de behandlande sjuksköterskorna är av stor vikt för att öka engagemanget och främja delaktigheten och egenvården. Studien visar även på hinder för delaktighet och egenvård hos personer med risk för och med svårläkta sår. Slutsatsen av litteraturöversikten belyser att faktorer som påverkar delaktighet och egenvård är kunskap, utbildning och partnerskap. Psykosociala faktorer så som depression och fysiska faktorer så som smärta och rörelseinskränkning är exempel på faktorer som kan utgöra ett hinder för delaktighet och egenvård. En ökad medvetenhet om dessa faktorer kan främja delaktighet och egenvård hos personer med risk för eller med svårläkta sår.

Hjärtstopp uppträder vanligen i slutstadiet av en döendeprocess. Alla döende patienter kan därför i princip betraktas som aktuella för hjärt-lungräddning (HLR) såvida ett beslut om att avstå från HLR inte har fattats. Läkare har det fulla ansvaret vid beslut om HLR. Studier belyser emellertid att samarbete med sjuksköterska, patient och närstående medför en bättre kunskapsplattform inför beslut om HLR. Trots att riktlinjer och föreskrifter förespråkar denna form av samarbete visar studier att samarbete inte alltid sker i det kliniska arbetet vid beslut om HLR.   Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av samarbete med läkare, patient och närstående vid beslut om HLR.   Metoden som användes vid genomförandet av denna studie var av kvalitativ design. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och det manifesta innehållet analyserades utifrån en induktiv innehållsanalys.   Resultatet visade att sjuksköterskornas upplevelser av samarbete varierade utifrån deras tidigare erfarenheter. Sjuksköterskorna delade dock en gemensam önskan om samarbete med läkare, patient och närstående. De reflekterade kring upplevda svårigheter i samband med samarbete och svårigheter som kunde förhindra att samarbete uppstod. De belyste även olika möjligheter som ett välfungerande samarbete kunde generera inför beslut om HLR.   Slutsatsen blev att sjuksköterskornas upplevelse av samarbete, vid beslut om HLR, skiljde sig från deras upplevda önskan om samarbete. Sjuksköterskorna beskrev vidare ett önskemål om samarbete som överensstämde väl med aktuella riktlinjer och föreskrifter för tillvägagångsätt vid beslut om HLR samt begreppen interprofessionellt teamarbete och partnerskap. Den stora utmaningen framöver är emellertid att kliniskt implementera sjuksköterskornas önskemål om samarbete vid beslut om HLR.

Hållbar citylogistik är ett betydande och aktuellt ämne inom dagens samhälle. Med urbaniseringens framfart och invånares ökande konsumtionsmönster har frågor relaterade till godshantering fått ökad betydelse. För att möjliggöra fortsatt tillväxt i städer är det av vikt att effektivisera dagens citylogistik. Det kommer ställas högre krav både på privata aktörer och myndigheter samt påverka hur deras verksamheter bedrivs. Tidigare har strategier för samlastning implementerats med varierande framgång. Ett gap i forskningen har däremot identifierats när det kommer till att organisera konceptet samlastningscentral genom ett privatoffentligt partnerskap för en hållbar citylogistik.  Syftet med den här studien är att öka förståelsen hur hållbara samlastningscentraler kan organiseras genom ett privatoffentligt partnerskap. En avgränsning har genomförts mot Umeå och för att lyckas uppfylla studiens syfte har en kvalitativ fallstudie utförts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts mot två populationer, privata aktörer och myndigheter.  Resultaten från studien visar att privatoffentligt partnerskap är ett användbart samarbete för att dela kunskap och erfarenheter för att tillsammans tillgodose privata aktörer och myndigheternas mål med sina verksamheter. Efter analys av intressenternas syn på konceptet samlastningscentral kan det konstateras att de ser en gemensam vinning ur ett ekonomiskt- och ett miljömässigt perspektiv som talar för en organisering. Studien har även kunnat belysa de olika värderingar som myndigheter och privata aktörer lägger på de olika perspektiven inom TBL. Deras åtskilliga värderingar medför risk för att konflikter uppstår och att det kan vara anledningar till att diskussionen inte förekommer i dagsläget trots att de ser liknande långsiktiga fördelar med konceptet. Dessutom har studien identifierat intressenternas hinder och drivkrafter vilket de ser utifrån två tidsperspektiv. Drivkrafter ses som långsiktiga positiva effekter av en organisering samtidigt som hinder är vad som måste hanteras för att möjliggöra konceptet. Utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats kunde en modell utformas för att illustrera vilka förutsättningar som krävs för en organisering samt vilka verktyg som kan hjälpa att uppnå förutsättningarna.

Padel rider på en kommersiell våg med privata investerare och ställer samtidigt frågor till den svenska traditionella idrottsrörelsen. I mitten står ett förbund som vill ta tillvara och förena det bästa av två krafter. Följande studie avser förstå hur partners till Svenska Padelförbundet, ett relativt nytt förbund som växer, uppfattar samarbetet med förbundet.Det är en kvalitativ studie där sju respondenter deltagit. Resultatet analyseras utifråntidigare forskning inom partnerskap samt teorier om relationsskapande och utvärdering. Studiens resultat påvisar att det finns tilltro till förbundet men att det i dagsläget finns mer att önska för att partnerskapet ska vara på den nivån förbundet ger uttryck för. Den kommunikativa biten i partnerskapet nämns av samtliga respondenter som ett område med utvecklingspotential för att skapa ett bättre samarbete.