No description available.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedåtgående trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande föräldrar kan uppmuntras att planera amning och föräldraledighet innan barnet är fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex månader. Genom en enkätstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan föräldrars planering av amning, föräldraledighet och andra inverkande faktorer. De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex månader och att vara föräldraledig med sitt barn under de första sex månaderna. Varken kvinnans ålder eller partnerns utbildningsnivå påverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex månader hade minst universitetsutbildning. Svagt negativt samband fanns mellan kvinnans inkomst och amningsintentionen de första sex månaderna. Planerad föräldraledighet hade positivt samband med utbildningsnivå och ålder hos kvinnan. Anledningar till den sjunkande amningstrenden måste förmodligen sökas i den första tiden efter förlossningen.

<p>Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda på hur några lärare i åk 1-6 tycker att den nya bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gälla redan samma höst. Den främsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stärka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, främja elevernas resultat och svara mot föräldrarnas behov av information om elevens utveckling.</p><p>Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lärare i åk 1-6 som har fått säga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt känts genomarbetat. Informanterna siktar framåt och ser ändå införandet som en positiv lansering. Intentionerna med införandet är goda och de ser fram emot att jobba vidare med en utvecklad IUP. Själva skrivandet av omdömena infördes av informanterna på olika sätt men har i slutändan landat på att man arbetat fram mallar som passar skolans vardag.</p>

Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda på hur några lärare i åk 1-6 tycker att den nya bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gälla redan samma höst. Den främsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stärka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, främja elevernas resultat och svara mot föräldrarnas behov av information om elevens utveckling. Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lärare i åk 1-6 som har fått säga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt känts genomarbetat. Informanterna siktar framåt och ser ändå införandet som en positiv lansering. Intentionerna med införandet är goda och de ser fram emot att jobba vidare med en utvecklad IUP. Själva skrivandet av omdömena infördes av informanterna på olika sätt men har i slutändan landat på att man arbetat fram mallar som passar skolans vardag.

Syftet med vår studie är att ta reda på lärarens intentioner med sin undervisning i matematik baserat på området skolan befinner sig på, hög respektive låg socioekonomisk status områden. Vi vill även ta reda på vilka faktorer som påverkar lärarens möjligheter med sin matematikundervisning. Vi har kommit fram till att det både finns likheter och skillnader med lärarens intentioner och möjligheter med sin undervisning utifrån området skolan befinner sig på. Skillnaderna grundas bland annat på vad skolan har för tillgångar, elevernas motivation till matematiken och tidigare erfarenheter som baseras på deras socioekonomiska bakgrunder. Detta är några faktorer som påverkar och möjliggör lärarnas arbete och undervisning samt elevernas prestation i matematik.

Studien syftar till att synliggöra sambandet mellan en lärares avsikter med en laboration och elevernas uppfattningar om dessa avsikter. I denna variationsteoretiskt influerade fallstudie studerades en lärare och åtta elever. Den kvalitativa undersökningen genomfördes genom intervjuer, observationer och stimulated recall. Resultatet indikerade på fyra kategorier om de åtta elevernas uppfattningar om lärarens avsedda lärandeobjekt där kategorierna mer eller mindre överensstämde med lärarens avsikter. Vad som påverkade resultatet var lärarens implicita och explicita intentioner samt vilka variationsmönster som var tydliga för eleverna att urskilja under laborationen.

Denna studie syftar till att undersöka vad tidigare forskning säger om elevers lärande i naturvetenskap genom utomhuspedagogik, med ett särskilt fokus på elever från förskola till årskurs 6. Studiens frågeställningar behandlar lärares intentioner med utomhuspedagogik i den naturvetenskapliga undervisningen, hur utomhuspedagogik kan stödja elevers lärande samt vilka utmaningar arbetssättet kan medföra. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie då frågeställningarna avses besvaras med hjälp av tidigare forskning inom valt område. Samtliga inkluderade studier har genomgått peer-review och framkommit genom sökningar i databaserna avhandlingar.se, NorDiNa och Eric (Ebsco). De utvalda studierna har kritiskt granskats och deras resultat har därefter analyserats, sammanställts och diskuterats. Studiens resultat visar att lärares intentioner med utomhuspedagogik exempelvis handlar om att erbjuda eleverna en alternativ arena för lärande som samspelar med den undervisning som sker inomhus. De avser även erbjuda eleverna förstahandserfarenheter av naturen samt utveckla elevernas intresse för densamma. Resultatet visar även att majoriteten av den forskning denna studie bygger på pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som stödjer elevers lärande inom naturvetenskap. Detta genom att exempelvis sinnen aktiveras och att förstahandserfarenheter av naturen anses stärka minnet och fördjupa kunskaperna. Studien visar även att utmaningar med utomhuspedagogik är lärares bristande kompetens samt praktiska utmaningar såsom lämplig klädsel för eleverna. / <p>NO</p>

Syftet med studien är att studera lärarens intentioner och hur elever uppfattar lärarens budskap inom kemi på gymnasieskolan. Metoden jag använt mig av är Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, där jag har träffat lärare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfället. De reflektionsfrågor jag använt mig av är mallen för en så kallad CoRe, som Berry, Loughran &amp; Mulhall (2003) från Australien har utformat. Det är ett reflektionsverktyg men även ett sätt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge). PCK är ett begrepp som didaktikforskare använder för att beskriva de egenskaper som en bra lärare skall besitta för att kunna vägleda elever rätt i specifika ämnesområden. Forskare menar att läraren måste ha en god teoretisk grund men även en bra grund i pedagogik. Resultatet av studien visar att, om kollegor delger sina erfarenheter till de som är mindre erfarna ger det en utveckling av lärarens PCK och det innebär att lärarens intentioner bättre når fram till eleverna. Responsen från eleverna är mycket positiv och eleverna har en positiv inställning inför kemi, även om många av eleverna tycker att ämnet i sig är ganska svårt.

Problemformulering: Är kunders attityder till en butik beroende av dess organisationsform: finns det skillnader i kunders attityder till en butik baserat på om butiken är fristående eller om den är ansluten till någon form av kedja? Påverkar dessa attityder även kundernas köpbeteende? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva konsumenters attityder till olika butiker med fokus på deras organisationsform. Vi vill veta om konsumenternas inställning till en butik påverkas av denna faktor, om de tänker på och bryr sig om att butiker är organiserade på olika sätt. Påverkar detta i så fall deras köpbeteende och därmed deras val av butik? Metod: Undersökningen utfördes genom 87 individuella intervjuer i muntlig eller skriftlig form. Undersökningen genomfördes i Falkenberg och Varberg ”på stan” där slumpvis utvalda respondenter intervjuades. Slutsats: Konsumenters attityder till olika butiker påverkas av butikernas organisationsform. Det är dock inte organisationsformerna i sig som formar människors attityder utan snarare konsekvenserna av dem som gör detta. Emellertid påverkas inte konsumenternas köpbeteende i samma utsträckning.

<p>Problemformulering: Är kunders attityder till en butik beroende av dess organisationsform: finns det skillnader i kunders attityder till en butik baserat på om butiken är fristående eller om den är ansluten till någon form av kedja? Påverkar dessa attityder även kundernas köpbeteende?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva konsumenters attityder till olika butiker med fokus på deras organisationsform. Vi vill veta om konsumenternas inställning till en butik påverkas av denna faktor, om de tänker på och bryr sig om att butiker är organiserade på olika sätt. Påverkar detta i så fall deras köpbeteende och därmed deras val av butik?</p><p>Metod: Undersökningen utfördes genom 87 individuella intervjuer i muntlig eller skriftlig form. Undersökningen genomfördes i Falkenberg och Varberg ”på stan” där slumpvis utvalda respondenter intervjuades.</p><p>Slutsats: Konsumenters attityder till olika butiker påverkas av butikernas organisationsform. Det är dock inte organisationsformerna i sig som formar människors attityder utan snarare konsekvenserna av dem som gör detta. Emellertid påverkas inte konsumenternas köpbeteende i samma utsträckning.</p>