Syftet med denna studie är att undersöka vilka intentioner svensklärare har med sin högläsning samt på vilka grunder de väljer ut den skönlitteratur som ska högläsas i klassrummet.Forskning på området visar att faktorer som är framgångsrika för att få till en lyckad högläsning är att välja skönlitteratur utifrån elevernas intressen samt att välja skönlitteratur ur olika genrer för att låta eleverna möta en litterär mångfald. Även om det saknas en litterär kanon i den svenska skolan finns exempel på val av skönlitteratur som tycks baseras på ett bildningsideal snarare än elevernas intressen.Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex behöriga lärare i årskurs 4–6 i ämnet svenska. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visar att de intentioner lärarna i studien har med sin högläsning kan sammanfattas i tre punkter: språkutveckling, att få till lugna stunder samt att uppmuntra till läsning. När det gäller de skönlitterära val som görs gällande högläsning utgick lärarna främst från eleverna och deras intressen. De skönlitterära titlarna som lärarna i studien uppgav att de använder i undervisningen visar på att det ofta finns en medvetenhet när det gäller att eleverna ska få möta skönlitteratur i varierande genrer. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka vilka begrepp som förekommer i förskollärares tal om att delta i barns lek i förskolan. Frågeställningen berör vilka intentioner som blir synliga i förskollärares tal om att delta i barns lek med utgångspunkt i Skolverkets (2018) formulering att arbetslaget ska följa och leda lek på lämpligt sätt. Studien har skrivits fram i relation till ett normkritiskt perspektiv. I studien ingår åtta förskollärare från olika förskolor och med varierande arbetslivserfarenhet. Kvalitativ metod och intervju har använts i form av semistrukturerad grupp-, par- och enskild intervju. I resultatet framkommer att lämpligt sätt är ett mångtydigt och svårt begrepp som kan skilja sig åt i olika situationer och hanteras på olika sätt av förskollärarna. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att de dels deltar i barns lek genom att vara lyhörda på vad som händer i barns lek, dels bidrar till barns lek genom att delta på ett sätt som inte avbryter den. I vissa situationer menar förskollärarna att de kan stötta barnen genom att delta i lek, exempelvis för att tolka leksignaler. I andra situationer beskrivs även att förskollärarna kan hjälpa barn in i redan pågående lekar.

Programmering har tillkommit till läroplanen nyligen i den svenska skolan. Både skolan och vårt samhälle i stort går mot en alltmer digitaliserad vardag. Framtiden ställer högre krav på vår digitala kompetens och skolan behöver anpassa sig efter dessa behov. Programmering är en del av denna digitala kompetensutveckling. Vi har genomfört den här studien i syfte att undersöka vilka intentioner lärare har med sin programmeringsundervisning när de undervisar elever i de tidiga skolåren. Vi har också undersökt vilka faktorer som påverkar dessa intentioner. Vi har samlat in datamaterial till studien genom att genomföra intervjuer med sex verksamma lärare. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av ett händelselogiskt perspektiv. Resultaten av studien visade att syftet med lärarnas programmeringsundervisning var att förbereda eleverna på den digitaliserade framtiden samt att utveckla matematiska förmågor. Faktorer som lärare beskrev påverkade dessa intentioner var lärarnas egna kunskaper, vilka möjligheter de såg med undervisning i programmering, tillgång till material samt läroplanen och tid till planering. / Programming is a subject that has recently been added to the curriculum in the Swedish school system. Both school and our society are heading towards a more digitalised day-to-day life. The future will require more digital competence and school needs to follow along this development. Programming is one part of this digital competence growth. The aim of this study is to examine what the intentions of teachers who teach programming to young students are. It will also examine what factors affect these intentions. In order to collect data for this study, six active teachers have been interviewed. The interviews were analysed within a theoretical framework based on determinants, intentions and actions. The results of the study have shown that the two main intentions are to prepare the pupils for the digitalised world in the future and to further the growth of various mathematical abilities. The factors that affect the intentions are the teachers’ own knowledge of the subject, the opportunities they saw when teaching programming, access to material and the curriculum and time to plan the lessons.

Många översiktsplaner har under utbildningen i fysisk planering observerats som väldigt utopiska med storskaliga mål och visioner. Om översiktsplaner innehåller för många eller storskaliga visioneroch mål innebär det en risk att översiktsplanen inte framställer en realistisk presentation av kommunens intentioner för den framtida markanvändningen.Översiktsplanen riskerar då att inte uppfylla sitt syfte; att ge vägledning för hurden långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön ska användas och utvecklas (SFS2010:900 3 kap. 2 §). Om den långsiktiga planeringen för cykelfrämjande åtgärderinte är fungerande finns det risk för att enbart småskaliga projekt utan en tydliganknytning till varandra genomförs och att det den goda, heltäckandecykelinfrastruktur som behövs för att fler ska välja cykeln, över andra mindre hållbara transportmedel, uteblir. I den här studien har det undersökts vilka av de cykelfrämjande mål, visioner och ställningstaganden som presenteras i Kalmar kommuns översiktsplan, antagen 17 juni 2013, som har genomförts och varför. Det görs genom en fallstudie över Lindsdal och Västra staden som båda är belägna inom Kalmar kommun. Studienhar gjorts utifrån det teoretiska ramverket governmentality och fuzzy concept, för att kunna svara på varför vissa cykelfrämjande åtgärder genomförts medans andra inte har genomförts. För att analysera vilka av de cykelfrämjande åtgärder som genomförts i det fysiska rummet har metoden kvalitativ innehållsanalys använts.Den kvalitativa innehållsanalysen möjliggör en uppdagning av “dolda” budskap som förmedlas i texten och kan avslöja underliggande budskap som förmedlas.

Sammanfattning Denna studie syftade till att skapa en ökad kunskap om konsumenters attityder och intentioner till användandet av gratistjänster. Eftersom tidigare studier inte tagit hänsyn till skillnaden mellan betaltjänster och gratistjänster så är detta ett relativt outforskat ämne. Inom marknadsföring används ofta teorin om planerat beteende för att kartlägga och kategorisera attityder som konsumenter har till olika beteenden. Genom en ökad förståelse om konsumenters attityder mot gratistjänster så skapas också en ökad förståelse över varför vissa konsumenter formar intentioner till användandet av gratistjänsten. För att besvara forskarfrågorna i studien har en fallstudie om gratistjänsten; ”Lavinprognoser” utförts. ”Lavinprognoser” är en statligt finansierad tjänst som erbjuder prognoser av snöstabilitet och lavinrisk som är användbart för individer som vistas i fjällmiljö. Datainsamling skedde genom intervjuer hos arbetande och turistande vid Riksgränsens skidanläggning där konsumenternas attityder till användandet av tjänsten ”Lavinprognoser” efterfrågades. Resultat i empirin visade att olika individer formar olika attityder om Lavinprognoser och användandet av tjänsten. Varpå olika erfarenhet som skidåkare, vad de upplevt som skidåkare samt var de åkt skidor spelade stor roll i individers egna formande av attityder. Vidare kunde umgängeskretsen påverka både positivt och negativt vilket ofta var avgörande för användandet av tjänsten. Respondenternas attityder i denna studie varierade ganska mycket, vilket indikerar att mer omfattande studier behövs och att det kan vara svårt att göra generaliseringar mellan olika gratistjänster. Således är slutsatsen i studien att separata fallstudier bör göras för olika gratistjänster. Det är därför inte möjligt att dra generella slutsatser över konsumenters attityder och intentioner till alla gratistjänster. Rekommenderat är istället att respektive fall/gratistjänst bör hitta sina konsumenters attityder och intentioner till användandet av respektive gratistjänst för att kunna forma en effektiv marknadsföringsstrategi.

Arbetet som presenteras i rapporten omfattar en undersökning om intentioner och förverkligande för undervisningsprocessen kring en lektion om derivator på gymnasienivå. Enligt Stake (1967) delas undervisningsprocessen upp i tre delar: (1) förutsättningar för undervisningspraktiken, (2) pedagogiska och didaktiska interaktioner, (3) resultat av undervisningen. En bild om undervisningsprocessen sammanställs från lärarens planering och elevernas reflektioner om uppfattat innehåll, mål, metoder och syfte. Datamaterialet består av en intervju med läraren precis innan lektionen, observation av lektionen med ljudinspelning, elevernas individuellt skriva svar på en enkät efter lektionen och en gemensam diskussion mellan eleverna. Undervisningsprocessen beskrivs med ett antal teman som producerades genom process av tematisk analys. Analysresultat visar att teman som hittas i intentionerna för undervisningsprocessen har en utvecklad motpart i förverkligandet. Lärarens förväntningar för potentiella svårigheter med nyanserad, matematiskt korrekt terminologi stämmer överens med förverkligandet och tidigare forskning som visar att många elever har svårt att urskilja detaljer mellan olika begrepp i läran om derivator. Den gemensamma diskussionen mellan klasskamraterna hjälper till att befästa kunskaper från lektionen och att fördjupa den gemensamma bilden om undervisning. / The work presented in this report includes an investigation into intentions and realisations of the teaching process for a lesson on derivatives at secondary school level. According to Stake (1967), the teaching process is divided into three parts: (1) prerequisites for teaching practice, (2) pedagogical and didactic interactions, (3) results of teaching. A picture of the teaching process is compiled from the teacher's planning and the students' reflections on perceived content, goals, methods and purpose. The data material consists of an interview with the teacher just before the lesson, observation of the lesson with audio recording, the students’ individually written answers to a questionnaire after the lesson and a joint discussion between the students. The teaching process is described with a number of themes produced through the process of thematic analysis. Analysis results show that themes found in the intentions for the teaching process have a developed counterpart in the realisation. The teacher's expectations for potential difficulties with nuanced, mathematically correct terminology are consistent with the realisation and previous research showing that many students have difficulty distinguishing details between different concepts related to derivatives. The joint discussion between classmates helps to consolidate knowledge from the lesson and to deepen the common image about teaching.

There are numerous of ideas and theories around the present development in our global society, describing an ever changing era based and propelled by information and communication technology (ICT). How influential has this development been on political visions and intentions and on the business worlds views on important competencies? The purpose of this thesis is to describe the national and international visions of important competencies in the “information society”. Through a case study, focused on how the training and consultancy industry apprehends and answer to this change and development, as they often act as agents for new trends in the business world both as accommodators and originators. The growth and speed of the universally available information demands knowhow in seeking, analyzing and managing information, and this competence is crucial today. To place my study in an adequate theoretical context it is placed in the realms of Information Literacy (IL). I will describe and discuss connections between IL and workplace processes. All political visions in my research are unanimous and have an extremely positive, almost naïve approach to the future effects that the ICT development will have on our society. The case study shows that, even if the predecessors don’t speak or use the term information literacy they are well aware of the challenges and problems related to Information Literacy. / Omvärldsbevakning och Omvärldsanalys

The study aims to gain insight into how social workers perceive their psychosocial work environment and examine whether this effects the performance of their duties. The study mainly addresses the shortcomings of the psychosocial work environment of Social Services and the implications it entails for social workers health and wellbeing. The psychosocial work environment includes physical and psychological factors therefore the study's interpretive framework consists of organizational theoretical and social psychological concepts and previous research on the subject. We examined the organizational and social psychological connections to social workers perception of their work environment with a qualitative approach. The empirical data was collected through interviews with four social workers in a municipality in central Sweden using a semi-structured interview guide. The results led to the conclusions that challenge our preconceptions and gave us a nuanced perspective on social workers working conditions. The result of the study indicates that social service officials may not always be affected by adverse workplace conditions. Exceptions exist.

Vår kvalitativa studie utgår från vad lärare säger sig ha för intentioner med läxor och vilket förhållningssätt de har till dem. Vi ville skapa oss en bild om hur vi kan förhålla oss till läxor i vår kommande yrkesroll som lärare. För att uppnå syftet med studien intervjuade vi fyra lärare i de tidiga skolåren. Utifrån materialet intervjuerna gav kom vi fram till fyra olika kategorier kring lärares förhållningssätt till läxor: Läxor som tradition och rutin, Lärares syn på läxor med hänsyn till eleven, Läxans tidsvinst och tidskostnad samt Föräldrar som läxhjälp och samarbetspartner. Resultatet visar att för lärare är läxor viktiga för att upprätthålla en bra och nära relation till föräldrar och för att föräldrarna ska bli delaktiga och kunna se vad deras barn presterar och arbetar med i skolan. Ett annat lärarsyfte, med att ge läxor är att eleverna behöver färdighetsträning för att ta till sig den kunskap som förmedlas i skolan. Läxor är en självklar del av skolan för de allra flesta lärare, men läxor är inget stort diskussionsämne vare sig i arbetslag eller på skolorna i allmänhet. / Our qualitative study is aimed at teachers´ intentions with the homework and their attitude to it. We wanted to create a picture of what attitude we could adopt to homework in our future professional role as teachers. To achieve the objective of the study, we interviewed four teachers in the elementary school. Based on the material the interwiews gave we came up with four categories around teachers´attitude to homework: Homework by tradition and routine, Teachers´views on homework given to the pupils, Homework as a timesaver and a timecost and Parents as a partner and a help with homework. The result shows that for teachers is homework important to maintain a good and close relationship with parents and that parents should be allowed to see their children´s achievements and what they are working with in the school. Another intention, for teachers, with homework is that pupils need skills in order to take in knowledge. Homework is a natural part of school for most teachers, but homework is not a major topic of discussion either in teams or schools in general.

<p>Vår kvalitativa studie utgår från vad lärare säger sig ha för intentioner med läxor och vilket förhållningssätt de har till dem. Vi ville skapa oss en bild om hur vi kan förhålla oss till läxor i vår kommande yrkesroll som lärare. För att uppnå syftet med studien intervjuade vi fyra lärare i de tidiga skolåren. Utifrån materialet intervjuerna gav kom vi fram till fyra olika kategorier kring lärares förhållningssätt till läxor: <em>Läxor som tradition och rutin, Lärares syn på läxor med hänsyn till eleven, Läxans tidsvinst och tidskostnad </em>samt<em> Föräldrar som läxhjälp och samarbetspartner. </em>Resultatet visar att för lärare är läxor viktiga för att upprätthålla en bra och nära relation till föräldrar och för att föräldrarna ska bli delaktiga och kunna se vad deras barn presterar och arbetar med i skolan. Ett annat lärarsyfte, med att ge läxor är att eleverna behöver färdighetsträning för att ta till sig den kunskap som förmedlas i skolan. Läxor är en självklar del av skolan för de allra flesta lärare, men läxor är inget stort diskussionsämne vare sig i arbetslag eller på skolorna i allmänhet.</p> / <p>Our qualitative study is aimed at teachers´ intentions with the homework and their attitude to it. We wanted to create a picture of what attitude we could adopt to homework in our future professional role as teachers. To achieve the objective of the study, we interviewed four teachers in the elementary school. Based on the material the interwiews gave we came up with four categories around teachers´attitude to homework: <em>Homework by tradition and routine, Teachers´views on homework given to the pupils,</em> <em>Homework as a timesaver and a timecost </em>and<em> Parents as a partner and a help with</em> <em>homework.</em> The result shows that for teachers is homework important to maintain a good and close relationship with parents and that parents should be allowed to see their children´s achievements and what they are working with in the school. Another intention, for teachers, with homework is that pupils need skills in order to take in knowledge. Homework is a natural part of school for most teachers, but homework is not a major topic of discussion either in teams or schools in general.</p>