Följande kandidatarbete undersöker hur grönska används och tolkas inom den fysiska planeringen från översiktsplan till detaljplan. Två urbanteorier har utgjort grunden för genomförandet av arbetet, Fuzzy Concept och Natur i staden. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur grönska och natur används och formuleras i översiktligplanering och hur tillämpningsbar grönskan ur översiktsplan sedan är i detaljplan. Uppsatsen har vidare undersökt hur grönskan används i detaljplan och hur tolkning av översiktsplanens direktiv tillämpats i planbeskrivningen. Huvudfokus har varit tolkningen från översiktsplan till detaljplan för att identifiera om begrepp är tydligt formulerade. Detta har även resulterat i viss analys av de budskap kring grönska som plandokument medför. En fallstudie har genomförts av ett tidigare projekt som belyst hållbarhetsarbete i översiktlig planering, SAMS-projektet Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur (Boverket m.fl, 2010). Av detta fall har fyra analysenheter i form av kommuner identifierats som när projektet genomfördes var grunden i en flerfallstudie. Detta projekt blev intressant under områdesöversikten och redovisar kommuner som tidigare arbetat med hållbarhet på olika sätt, genom den här uppsatsens fallstudie har då det fortsatta arbetet med ekologisk hållbarhet i from av grönska varit den avgränsning inom vilket studien har genomförts. I analysen av arbetet har det framkommit vilken användning och syften med grönska som kommunerna planerar för i den översiktliga planeringen. Det visade sig att den strategiska planeringen främst arbetar med stora skyddsvärda områden och målande strukturer som ofta inte berörde detaljplanerna. Slutsatsen i arbetet blev därmed att den fysiska planeringen kan utveckla översiktsplanens användning av grönska för att bättre kunna vägleda och säkra för grönskans förekomst även i tätorter.

Många översiktsplaner har under utbildningen i fysisk planering observerats som väldigt utopiska med storskaliga mål och visioner. Om översiktsplaner innehåller för många eller storskaliga visioneroch mål innebär det en risk att översiktsplanen inte framställer en realistisk presentation av kommunens intentioner för den framtida markanvändningen.Översiktsplanen riskerar då att inte uppfylla sitt syfte; att ge vägledning för hurden långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön ska användas och utvecklas (SFS2010:900 3 kap. 2 §). Om den långsiktiga planeringen för cykelfrämjande åtgärderinte är fungerande finns det risk för att enbart småskaliga projekt utan en tydliganknytning till varandra genomförs och att det den goda, heltäckandecykelinfrastruktur som behövs för att fler ska välja cykeln, över andra mindre hållbara transportmedel, uteblir. I den här studien har det undersökts vilka av de cykelfrämjande mål, visioner och ställningstaganden som presenteras i Kalmar kommuns översiktsplan, antagen 17 juni 2013, som har genomförts och varför. Det görs genom en fallstudie över Lindsdal och Västra staden som båda är belägna inom Kalmar kommun. Studienhar gjorts utifrån det teoretiska ramverket governmentality och fuzzy concept, för att kunna svara på varför vissa cykelfrämjande åtgärder genomförts medans andra inte har genomförts. För att analysera vilka av de cykelfrämjande åtgärder som genomförts i det fysiska rummet har metoden kvalitativ innehållsanalys använts.Den kvalitativa innehållsanalysen möjliggör en uppdagning av “dolda” budskap som förmedlas i texten och kan avslöja underliggande budskap som förmedlas.

Detta kandidatarbete syftar till att utreda om Urban Forestry kan tillföra något till svensk planering. Urbanisering har skett under en lång tid och för att tillgodose det växande behovet av bostäder har förtätning av staden skett, vilket ofta har gjorts på bekostnad av städers grönska. För att hantera utmaningarna med att integrera grönska i täta städer har ett behov av nytänkande grönplanering uppkommit. Urban Forestry anses vara en lösning på denna problematik och fokuserar på att skapa gröna städer där det inte finns ytor kvar för traditionella parker. För att undersöka om Urban Forestry tillför något nytt till svensk planering utreds grönplaneringens utveckling genom tiderna samt företeelsen Urban Forestry genom en litteraturstudie. Urban Forestry visade sig vara ett vagt och svårdefinierat begrepp, dessutom är de vetenskapliga grunderna för dess positiva miljöeffekter bristande. Dock bidrar Urban Forestry med uppmärksammande av miljö- och hållbarhetsfrågor, och visar goda ambitioner och initiativ till att utveckla och förbättra grönplanering. När den svenska grönplaneringen sattes i relation till Urban Forestry visade det sig att de bärande idéerna redan är representerade inom existerande grönplanering i Sverige. / This bachelor thesis aims to investigate if the concept of Urban Forestry could bring new knowledge into Swedish urban planning. Urbanization has taken place for a long time and in order to meet the growing need for housing, densification of the city has taken place, which has often been done at the expense of urban greenery. In order to deal with the challenges of integrating greenery into dense cities, a need for innovative green planning has arisen. Urban Forestry as a concept is considered a solution to this problem and focuses on creating greenery in cities where limited areas for traditional parks are available. In order to investigate whether Urban Forestry adds something new to Swedish planning, the development of green planning over time and the concept of Urban Forestry is investigated. Urban Forestry turned out to be vague and difficult to define, and the scientific basis for the concept’s arguments are lacking. However, Urban Forestry contributes attention to environmental and sustainability issues, and shows good ambitions and initiatives to develop and improve green planning. When Swedish green planning was put in relation to Urban Forestry, the outcome was that the ideas in the concept were already represented within existing green planning.

Hållbar planering är idag ett allmänt vedertaget koncept inom samhällsplaneringen och den offentliga förvaltningen. Kommuner, regioner och statliga verk fokuserar alltmer sina strategiska inriktningar kring planeringsåtgärder som är tänkta att främja hållbarhet. Genom nationella miljömål och planeringsmässiga inriktningar som syftar till att möjliggöra för ett mer energisnålt samhälle ska samhällsplaneringen dra sitt strå till den gemensamma samhälleliga staken i kampen mot att reducera utsläppen. Samtidigt höjs kritiska röster mot vad hållbarhet egentligen betyder och innebär för planeringen. Vissa menar att konceptet i sig är fuzzy eller vagt med mångtydiga definitioner och betydelser. Kan då olika planeringsnivåer med olika särintressen att bevaka enas om gemensamma inriktningar för planeringen på både en konceptuell nivå och i den faktiska verkligheten. Med hjälp av en enfallsstudie kommer denna studie att jämföra de konceptuella inriktningarna för tre olika planeringsnivåer inom den svenska förvaltningen (region, stat och kommun). Till grund för studien ligger ett analytiskt ramverk förankrat i teoribildning kring policyintegrering. Genom det analytiska ramverket har det empiriska materialet, beståendes av olika dokument kopplat till hållbar planering och samverkan, bearbetats för att kunna analysera hur pass väl olika planeringsnivåers policys matchar och vilka genomslag de får i praktiken. Fallet utgår från en kommunal kontext, nämligen Höganäs kommuns översiktsplaneprocess. Det utmärkande draget för denna är att en central planeringsfråga för kommunen rör en statlig väg som, enligt kommunen, klyver flertalet tätorter. Hållbar planering, i en samhällsbyggnads kontext, kretsar i mångt och mycket kring frågor som förtätning och transportplanering. Detta göra att studiens fall skapar ett spänningsfält mellan policy och särintresse vilket gör det särskilt intressant att studera.  Studien visar att på ett övergripande konceptuellt plan finns det stor samsyn för vad hållbar planering är rent konkret. De gemensamma nationella målen hjälper till att skärpa ett visst fokus för de konkreta planeringsinriktningarna. Det konstateras också att samsynen delvis splittras när konceptet möter kontexten då de specifika särintressena tar över. Samtidigt går det även att konstatera att samtliga aktörer kan motivera sina olika inriktningar utifrån hållbar planering, vilket förstärker synen på hållbarhet som ett fuzzy concept.