Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

Detta kandidatarbete syftar till att utreda om Urban Forestry kan tillföra något till svensk planering. Urbanisering har skett under en lång tid och för att tillgodose det växande behovet av bostäder har förtätning av staden skett, vilket ofta har gjorts på bekostnad av städers grönska. För att hantera utmaningarna med att integrera grönska i täta städer har ett behov av nytänkande grönplanering uppkommit. Urban Forestry anses vara en lösning på denna problematik och fokuserar på att skapa gröna städer där det inte finns ytor kvar för traditionella parker. För att undersöka om Urban Forestry tillför något nytt till svensk planering utreds grönplaneringens utveckling genom tiderna samt företeelsen Urban Forestry genom en litteraturstudie. Urban Forestry visade sig vara ett vagt och svårdefinierat begrepp, dessutom är de vetenskapliga grunderna för dess positiva miljöeffekter bristande. Dock bidrar Urban Forestry med uppmärksammande av miljö- och hållbarhetsfrågor, och visar goda ambitioner och initiativ till att utveckla och förbättra grönplanering. När den svenska grönplaneringen sattes i relation till Urban Forestry visade det sig att de bärande idéerna redan är representerade inom existerande grönplanering i Sverige. / This bachelor thesis aims to investigate if the concept of Urban Forestry could bring new knowledge into Swedish urban planning. Urbanization has taken place for a long time and in order to meet the growing need for housing, densification of the city has taken place, which has often been done at the expense of urban greenery. In order to deal with the challenges of integrating greenery into dense cities, a need for innovative green planning has arisen. Urban Forestry as a concept is considered a solution to this problem and focuses on creating greenery in cities where limited areas for traditional parks are available. In order to investigate whether Urban Forestry adds something new to Swedish planning, the development of green planning over time and the concept of Urban Forestry is investigated. Urban Forestry turned out to be vague and difficult to define, and the scientific basis for the concept’s arguments are lacking. However, Urban Forestry contributes attention to environmental and sustainability issues, and shows good ambitions and initiatives to develop and improve green planning. When Swedish green planning was put in relation to Urban Forestry, the outcome was that the ideas in the concept were already represented within existing green planning.

Det mänskliga samhället är beroende av de ekosystemtjänster som naturen förser oss med. Trots det finns det mycket som visar att ekosystemtjänster minskar i mängd och funktion. Det största hotet mot ekosystemtjänsterna är en förändrad markanvändning där naturområden exploateras eller förändras i hög grad. För att uppnå en mer hållbar markanvändning ska ekosystemtjänster integreras i fysisk planering. Den metod som vunnit mest slagkraft i det är värdering av ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan värderas på fyra olika sätt där den monetära värderingen varit enklast att applicera på nuvarande fysisk planering och därför blivit det mest använda. Det finns dock en problematik med att den monetära värderingen av ekosystemtjänster blivit den mest använda. Problemet existerar i att vissa former av ekosystemtjänster inte går att värdera monetärt. Något som skapar en obalans i vilka ekosystemtjänster som framgångsrikt integreras i den fysiska planeringen. Den här studien har utförts för att undersöka vilken roll den kvalitativa värderingen av ekosystemtjänster kan spela i fysisk planering. För att undersöka det utfördes en fallstudie på orten Grönby i Trelleborgs Kommun. Först utfördes en dokumentanalys för att undersöka hur Trelleborgs kommun arbetat med ekosystemtjänster i styrdokument. Sedan utfördes en go-alongintervjustudie där informanter fick värdera de naturområden och ekosystemtjänster som fanns i närområdet. Rollen som den kvalitativa värderingen av ekosystemtjänster kan bidra med är att den har möjligheten att integrera medborgare i den fysiska planeringen för ekosystemtjänster. Resultatet korrelerade genom det med tidigare studier om att kvalitativ värdering bidrar med andra lager, dimensioner, kunskaper och beskrivningar av känslor som andra värderingar av ekosystemtjänster exkluderar. Det belyste även faktorer som bidrar till värderingen. Några av dem faktorerna var: den visuella upplevelsen, möjligheten till aktiviteter, möten med vilda arter och chansen till återhämtning. / The human society is to a great extent dependent on the ecosystem services that nature provides for us. Despite this, there is a lot of evidence showing that ecosystem services decrease both in amount and in function. The greatest threat to ecosystem services is a changein land use. Where natural areas are being exploited or changed in a large scale. To achieve a more sustainable usage of land, ecosystem services is going to be integrated in the planning of land usage. The best available method for integrating ecosystem services is evaluation of ecosystem services. There are four different methods for evaluating ecosystem services wherethe monetary evaluation has gained the greatest breakthrough. The problem however is that some ecosystem services cannot be evaluated in monetary values. Something that cases an imbalance in which types of ecosystem services that is successfully integrated in the planning of land usage. This study aimed to analyze what role that qualitative evaluation of ecosystem services can fulfill in the planning of land usage. To investigate that, a case study was conducted about the area of Grönby in Trelleborgs municipality. Firstly, an analysis over policy documents from Trelleborgs municipality were analyzed to gain an understanding of the municipality’s work with ecosystem services. A qualitative evaluation of the surrounding ecosystem services was conducted by interviewing local residents in a go-along interview. The role that qualitative evaluation of ecosystem services can provide is that it offers local residents to participate in the planning of land use. The result of the study correlated with former studies that qualitative evaluation of ecosystem services can highlight other types of layers, dimensions, knowledge, and description of emission that other method of evaluation of ecosystem services excludes. In the study there was also some findings about which types of factors that affect the qualitative evaluation of ecosystem services. Some of the factors were: the visual experience, the possibility to participate in activities in the natural areas, the encounter with wildlife and the opportunity for recovery.