Städer, med hög befolkningstäthet, hårdgjorda ytor och byggda strukturer, lockar allt fler människor, och urbaniseringens effekter sätter spår på naturen och klimatet. Städer ses allt oftare som frikopplade från naturen, men nätverk av ekosystemtjänster är fortfarande fundamentala för människans välbefinnande. Om urbana ekosystemtjänster integreras i stadsplanering kan de bidra till att lösa många av de miljörelaterade problem som uppkommer i städer, och till att öka städers resiliens. Artificiell Intelligens (AI) har tagit allt större plats i samhället och inom miljöområdet, och trots att många aspekter av AI och hållbar utveckling har studerats, saknas det forskningsunderlag kring hur AI-teknik har tillämpats i arbetet med att integrera och stötta urbana ekosystemtjänster inom stadsplanering. Stockholmsregionen behöver exploateras och förtätas ytterligare i takt med urbanisering och befolkningsökning. Samtidigt förväntas klimatrelaterade händelser som kraftiga skyfall och intensiva värmeböljor att öka i Stockholm, och flera av stadens miljömål med anknytning till urbana ekosystemtjänster visar på en osäker måluppfyllelse. Mot denna bakgrund är syftet med studien att undersöka hur AI-teknik kan användas för att integrera urbana ekosystemtjänster i planeringen av Stockholms kommuner. Studien avgränsas till ett antal kommuner inom Stockholmsregionen, och till ett antal urbana ekosystemtjänster av relevans för staden. Genom en litteraturstudie samt intervjuer med kommunala planerare presenteras en översikt över kommunernas förutsättningar för att integrera urbana ekosystemtjänster inom detaljplanering, och för att tillämpa AI-teknik inom området. Studiens resultat visar att ekosystemtjänster som begrepp inte definieras i Plan- och Bygglagen, men att det finns en uppsjö av verktyg och metoder som kan stötta kommunala planerares arbete med att integrera ekosystemtjänster. Trots en hög medvetenhet om ekosystemtjänsters värde, och riktlinjer för att integrera dem i detaljplaneprocessen, uppstår ofta målkonflikter där naturen får stå tillbaka mot ekonomi och politiska direktiv om ökad exploatering. Samtidigt finns ett stort fokus på ett antal ekosystemtjänster som har en tydlig koppling till klimatanpassning inom kommunernas detaljplaneprocesser. Vidare visar resultatet att AI-användningen inom kommunerna generellt är låg, och att utmaningar som informationssäkerhet och kompetensbrist riskerar att hindra tillämpandet. Ett antal områden där AI har potential att förbättra bland annat datainsamling och analys identifieras i resultatet, och studien lägger grund för vidare forskning inom området. Studien betonar även vikten av att anta ett systemperspektiv för att säkerställa en fortsatt produktion av ekosystemtjänster, och därtill en stärkt resiliens i sårbara städer. / Cities, with high population density, hard surfaces and built structures, attract more and more people, and the effects of urbanization leave a mark on nature and the climate. Cities are increasingly seen as disconnected from nature, but networks of ecosystem services are still fundamental to human well-being. Urban ecosystem services integrated into urban planning can contribute to solving many of the environmental problems that arise in cities, and to increase the resilience of cities. Artificial Intelligence (AI) has taken an increasing place in society and in the environmental field, and despite the fact that many aspects of AI and sustainable development have been studied, there is a lack of research on how AI technology has been applied in integrating and supporting urban ecosystem services in urban planning. The Stockholm region needs to be exploited and densified further in line with urbanization and population growth. At the same time, climate-related events such as heavy downpours and intense heat waves are expected to increase in Stockholm, and several of the city's environmental goals related to urban ecosystem services show uncertain goal fulfillment. Against this background, the purpose of the study is to investigate how AI technology can be used to integrate urban ecosystem services in the planning of Stockholm's municipalities. The study is limited to a number of municipalities within the Stockholm region, and to a number of urban ecosystem services of relevance to the city. Through a literature review and interviews with municipal planners, an overview is presented of the municipalities' prerequisites for integrating urban ecosystem services within planning, and for applying AI technology within the research area. The results of the study show that ecosystem services as a concept are not defined in Plan- och Bygglagen, but that there are a plethora of tools and methods that can support municipal planners' work in integrating ecosystem services. Despite a high awareness of the value of ecosystem services, and guidelines for integrating them into planning processes, goal conflicts often arise where nature has to back down against economics and political directives for increased exploitation. At the same time, there is a large focus on a number of ecosystem services that have a clear connection to climate adaptation within the municipalities' planning processes. Furthermore, the results show that the use of AI within the municipalities is generally low, and that challenges such as information security and lack of skills risk hindering further AI application. Data collection and analysis are identified, among other things, as areas where AI has the potential to improve, and the study lays the foundation for further research in the area. The study also emphasizes the importance of adopting a systems perspective to ensure a continued production of ecosystem services, and in addition a strengthened resilience in vulnerable cities.

Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

Detta kandidatarbete syftar till att utreda om Urban Forestry kan tillföra något till svensk planering. Urbanisering har skett under en lång tid och för att tillgodose det växande behovet av bostäder har förtätning av staden skett, vilket ofta har gjorts på bekostnad av städers grönska. För att hantera utmaningarna med att integrera grönska i täta städer har ett behov av nytänkande grönplanering uppkommit. Urban Forestry anses vara en lösning på denna problematik och fokuserar på att skapa gröna städer där det inte finns ytor kvar för traditionella parker. För att undersöka om Urban Forestry tillför något nytt till svensk planering utreds grönplaneringens utveckling genom tiderna samt företeelsen Urban Forestry genom en litteraturstudie. Urban Forestry visade sig vara ett vagt och svårdefinierat begrepp, dessutom är de vetenskapliga grunderna för dess positiva miljöeffekter bristande. Dock bidrar Urban Forestry med uppmärksammande av miljö- och hållbarhetsfrågor, och visar goda ambitioner och initiativ till att utveckla och förbättra grönplanering. När den svenska grönplaneringen sattes i relation till Urban Forestry visade det sig att de bärande idéerna redan är representerade inom existerande grönplanering i Sverige. / This bachelor thesis aims to investigate if the concept of Urban Forestry could bring new knowledge into Swedish urban planning. Urbanization has taken place for a long time and in order to meet the growing need for housing, densification of the city has taken place, which has often been done at the expense of urban greenery. In order to deal with the challenges of integrating greenery into dense cities, a need for innovative green planning has arisen. Urban Forestry as a concept is considered a solution to this problem and focuses on creating greenery in cities where limited areas for traditional parks are available. In order to investigate whether Urban Forestry adds something new to Swedish planning, the development of green planning over time and the concept of Urban Forestry is investigated. Urban Forestry turned out to be vague and difficult to define, and the scientific basis for the concept’s arguments are lacking. However, Urban Forestry contributes attention to environmental and sustainability issues, and shows good ambitions and initiatives to develop and improve green planning. When Swedish green planning was put in relation to Urban Forestry, the outcome was that the ideas in the concept were already represented within existing green planning.

Hållbarhet har under de senaste åren blivit ett relevat ämne som ständigt diskuteras och är en mycket central del för utvecklingen framåt. Startskottet för hållbar utveckling började med Förenade nationernas (FN) Agenda 2030. Malmö stad är en av många som arbetar aktivt utifrån handlingsplanen Agenda 2030 med hållbar utveckling för att bland annat utveckla den växande staden Malmö i en hållbar riktning. I samband med den växande staden Malmö ökar behovet av gröna miljöer, eftersom gröna miljöer har många fördelar som påverkar invånarna positivt. Därför blir Malmö stads grönplanering en viktig pusselbit i arbetet framåt. Uppsatsens syfte är att få en större förståelse för Malmö stads arbete med grönplanering, samt analysera grönplanering på en kommunal nivå för att öka människors hälsa och välbefinnande i staden. Syftet ska uppnås genom en kvalitativ fallstudie där bland annat en designprocess ingår som leder fram till ett gestaltningsförslag av området Varvsstaden i Malmö. En kvalitativ fallstudie är utgångspunkten för undersökandet av Malmö stads arbete med grönplanering. Fallstudien ger möjligheten att använda sig av flera insamlingsmetoder av empiriskt material. Fyra metoder inom fallstudien har använts, dokumentstudie, arkivstudie, fältstudie och en designprocess. Dokumentstudie, där relevant information inom ämnet samlades in. Arkivstudie, där analyser av detaljplaner och andra ritningsmaterial gjordes för att få en bredare förståelse för planeringen i Varvsstaden. Fältstudie, där observationer under flera tillfällen gjordes i Varvsstaden för att få direkt information som lägger grunden för arbetet. Designprocessen, där en bättre förståelse och nya insikter har genererats om grönplanering i Malmö. Studien visar att det finns många aspekter att tänka på när ett område planeras. Det finns många styrdokument, som ständigt uppdateras och förnyas. Dessa dokument ska alla tas hänsyn till vid planering av ett område. Studien visar också att det inte går att grönaplanera endast utifrån den sociala dimensionen. Att göra en uppdelning av hållbarhet i tre dimensioner är inte optimalt för att skapa ett komplext förslag eftersom att de är beroende av varandra och har ett tätt samband mellan varandra. / In recent years, sustainability has become an important subject that is constantly discussed because it is a central part of the future development. The starting point for sustainable development began with the United Nations (UN) Agenda 2030. Malmö stad is one of many that works actively based on the action plan Agenda 2030 with sustainable development to develop the growing Malmö in a sustainable direction. In connection with the growing city of Malmö, the need for green environments increases, as green environments have many advantages and affect people positively. Malmö stads green planning therefore becomes an important part of the work for sustainability.. The purpose of the essay is to gain a greater understanding of how Malmö stad works with green planning, as well as analyze green planning at the municipal level for increasing people's health and well-being in the city. The purpose is to be achieved through a qualitative case study that includes a design process that leads to a design proposal for Varvsstaden. The qualitative case study is the starting point for investigating Malmö stads work with green planning. The case study provides the opportunity to use several methods of collecting empirical material. Four methods within the case study were used: document study, archival study, field study and a design process. Document study, where relevant information on the subject was collected. Archive study, where analyzes of detailed plans and other drawing materials were made to gain a broader understanding of the planning in Varvsstaden. Field study, where observations were made on several occasions in Varvsstaden to obtain direct information that lays the foundation for the work. The design process on Varvsstaden creates a better understanding and generates new insights into green planning in Malmö. The study shows that there are many aspects to consider when planning an area. There are many documents, which are constantly updated and renewed. These documents must all be taken into account when planning an area. The study also shows that it is not possible to plan greenery only on the basis of the social dimension. Dividing sustainability into three dimensions is not optimal for creating a complex proposal because they are interdependent and closely interrelated.

Denna uppsats ifrågasätter diskurs om grönytor på kommunal nivå. Empirin analyseras med kritisk diskursanalys för att framhäva underliggande meningar och visa på vad som värdesätts i den kommunala planeringen. Genom undersökningen av Helsingborgs stads framställning av grönytor synliggörs hur grönområden porträtteras i förhållande till värde och nytta. Resultatet visar att beslut och formuleringar i Helsingborgs stads kommunala planeringsdiskurs om grönytor, med utgångspunkt i grönplanering, har ekonomiska motiv. Planeringen av grönytor i Helsingborgs stad kan ses som greenwashing. / This thesis questions municipal discourse about green spaces. Critical discourse analysis applies empiricism to showcase meaning and worth in municipal planning. By studying Helsingborgs city’s description of green spaces, it is possible to analyse how worth and value is portrayed. In conclusion, Helsingborgs city’s municipal planning discourse about green spaces has revealed economic motives in their green structure planning. Helsingborgs city’s planning of green spaces could be considered greenwashing.

Det mänskliga samhället är beroende av de ekosystemtjänster som naturen förser oss med. Trots det finns det mycket som visar att ekosystemtjänster minskar i mängd och funktion. Det största hotet mot ekosystemtjänsterna är en förändrad markanvändning där naturområden exploateras eller förändras i hög grad. För att uppnå en mer hållbar markanvändning ska ekosystemtjänster integreras i fysisk planering. Den metod som vunnit mest slagkraft i det är värdering av ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan värderas på fyra olika sätt där den monetära värderingen varit enklast att applicera på nuvarande fysisk planering och därför blivit det mest använda. Det finns dock en problematik med att den monetära värderingen av ekosystemtjänster blivit den mest använda. Problemet existerar i att vissa former av ekosystemtjänster inte går att värdera monetärt. Något som skapar en obalans i vilka ekosystemtjänster som framgångsrikt integreras i den fysiska planeringen. Den här studien har utförts för att undersöka vilken roll den kvalitativa värderingen av ekosystemtjänster kan spela i fysisk planering. För att undersöka det utfördes en fallstudie på orten Grönby i Trelleborgs Kommun. Först utfördes en dokumentanalys för att undersöka hur Trelleborgs kommun arbetat med ekosystemtjänster i styrdokument. Sedan utfördes en go-alongintervjustudie där informanter fick värdera de naturområden och ekosystemtjänster som fanns i närområdet. Rollen som den kvalitativa värderingen av ekosystemtjänster kan bidra med är att den har möjligheten att integrera medborgare i den fysiska planeringen för ekosystemtjänster. Resultatet korrelerade genom det med tidigare studier om att kvalitativ värdering bidrar med andra lager, dimensioner, kunskaper och beskrivningar av känslor som andra värderingar av ekosystemtjänster exkluderar. Det belyste även faktorer som bidrar till värderingen. Några av dem faktorerna var: den visuella upplevelsen, möjligheten till aktiviteter, möten med vilda arter och chansen till återhämtning. / The human society is to a great extent dependent on the ecosystem services that nature provides for us. Despite this, there is a lot of evidence showing that ecosystem services decrease both in amount and in function. The greatest threat to ecosystem services is a changein land use. Where natural areas are being exploited or changed in a large scale. To achieve a more sustainable usage of land, ecosystem services is going to be integrated in the planning of land usage. The best available method for integrating ecosystem services is evaluation of ecosystem services. There are four different methods for evaluating ecosystem services wherethe monetary evaluation has gained the greatest breakthrough. The problem however is that some ecosystem services cannot be evaluated in monetary values. Something that cases an imbalance in which types of ecosystem services that is successfully integrated in the planning of land usage. This study aimed to analyze what role that qualitative evaluation of ecosystem services can fulfill in the planning of land usage. To investigate that, a case study was conducted about the area of Grönby in Trelleborgs municipality. Firstly, an analysis over policy documents from Trelleborgs municipality were analyzed to gain an understanding of the municipality’s work with ecosystem services. A qualitative evaluation of the surrounding ecosystem services was conducted by interviewing local residents in a go-along interview. The role that qualitative evaluation of ecosystem services can provide is that it offers local residents to participate in the planning of land use. The result of the study correlated with former studies that qualitative evaluation of ecosystem services can highlight other types of layers, dimensions, knowledge, and description of emission that other method of evaluation of ecosystem services excludes. In the study there was also some findings about which types of factors that affect the qualitative evaluation of ecosystem services. Some of the factors were: the visual experience, the possibility to participate in activities in the natural areas, the encounter with wildlife and the opportunity for recovery.