Uppsatsen undersöker hur externhandeln påverkar cityhandeln i Västerås utifrån både ett handlarperspektiv och ett konsumentperspektiv. Detta utförs med grund i en övergripande teori om platsens betydelse. En lojalitetsteori används för att kategorisera konsumenterna utifrån fyra olika lojalitetsbegrepp beroende på om de anses ha hög eller låg relativ attityd och besöksfrekvens. Handlarnas syn på kunderna kategoriseras utifrån en stege med fem olika lojalitetsnivåer. Undersökningen består av en kvantitativ undersökning i form av en konsumentenkät samt en kvalitativ undersökning där intervjuer med två handlare har utförts. Enkätundersökningen visar på att externhandeln är mest populär hos konsumenterna och att detta beror på bekvämlighet samt parkeringsmöjligheter. Handlarna upplever att de konkurrerar om kunderna specifika dagar och arbetar på olika sätt för att få återkommande kunder. Resultatet av undersökningen blev i stort att externhandeln har en påverkan på cityhandeln genom ett förmodat bättre koncept, men att city också väljs som handelsplats utifrån en trevlig atmosfär. Alltså att kundens upplevelse kring handelsplatsen har stor betydelse.

Vilken effekt har himlen i spelvärlden på oss som spelare? Kan den ändra sättet som vi upplever de fantastiska miljöer spelutvecklare skapat? Det här arbetet undersöker det. Grundat på färglära och forskning så stakas först bakgrunden till det här arbetet ut med problemformuleringen; vilken effekt har himlen i spelvärlden på oss som spelare? Genomförandet av det här arbetet skedde med hjälp av en skapad spelsimulering i Unreal Development Kit. Denna simulering tillåter undersökningen att emulera samma situation som en vanlig spelare skulle befinna sig i en spelmotor. Samtidigt som undersökningens respondenter spelade spelet så deltog de i den kvalitativa intervjun och svarade på de frågor som förberetts. Resultatet av undersökningen gav en intressant inblick i hur himlen kan påverka en spelmiljö men också hur den är begränsad. I slutsatskapitlet så presenteras slutligen de upptäckter som gjorts i samband med undersökningen.

Vi har i vår uppsats tagit upp det faktum att det i dagens moderna Sverige finns en hel bransch som lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen vi talar om är byggarbetsbranschen. Vi har talat med både kvinnliga arbetsledare och de anställda själva för att få en inblick i denna slutna värld. Samtidigt har vi försökt ta reda på hur samhället ser på denna bransch och då med fokus på vad unga kvinnor och tjejer som är den grupp som utesluts tycker och tänker om byggbranschen.Det är den hårt inbitna atmosfären och kulturen i företaget som gör att det är svårt för kvinnor att komma in i företaget och att sedan trivas i företaget. Företagen är inte ovissa om detta problem utan man är mer än medveten om att problemet existerar. Det främsta problemet är dock att företagen försöker skyffla över detta till andra företag i branschen och därmed inte behöva ta ansvar för dem. Kvinnorna som arbetar i branschen får ett givande arbete men bakom de glada tonerna så blir fortfarande kvinnor utsatta och får säkert vid flertal tillfällen möta ogillande som härrör ur det faktum att de är kvinnor. Samtidigt ger dessa attityder en negativ bild av företaget och framför allt då till de kvinnor som man i ledningar och styrelsen ständigt säger att man vill ha in i branschen. För de stora företagen i branschen påstår att de vill ha in fler kvinnor i branschen och man har särskilt fastnat i tanken att de skall finnas i rollen som arbetsledare och har i och med det missat det viktiga i att ha kvinnor i företagens alla leder. / Uppsatsnivå: C

I den här studien utforskas tillämpandet av binaural processering för hörlursmixar till spelmusik. För att undersöka hur binauralt mixad atmosfärisk spelmusik upplevs av lyssnare, jämfört med vanlig stereomixad atmosfärisk spelmusik, har individuella lyssningstest genomförts. Under lyssningstesterna jämfördes två olika hörlursmixar av en atmosfärisk låt komponerad till en specifik sekvens ur ett spel. Den ena var mixad med binaural processering medan den andra var mixad i vanlig stereo. Syftet var att få lyssnarnas upplevda åsikter kring spatiala- och immersionella skillnader i förhållande till de två hörlursmixarna och spelsekvensen. Undersökningsresultatet visar att den binaurala stereomixen gav undersökningsdeltagarna en något bättre ”utanför huvudet”-upplevelse även om dess spatiala egenskaper i övrigt inte upplevdes övertygande. Majoriteten av lyssnarna föredrog den vanliga stereomixen då de tyckte att denna på ett bättre sätt representerade spelkaraktärens inre. Vanan och förväntningen av att höra musik inifrån huvudet till följd av vanliga stereomixar i hörlurar kan vara en orsak till lyssnarnas föredragna mix. En binaural stereomix och dess egenskaper av att positionera ljudkällor utanför huvudet kan medföra tvetydigheter huruvida musiken ska tolkas som diegetisk eller inte, alltså tvetydigheter huruvida musiken finns i spelkaraktärens värld och uppfattas av denne eller om musiken endast ska uppfattas av lyssnaren och inte finnas i spelkaraktärens värld. En svaghet med den binaurala processeringen var dess generella HRTF-mall. Vidare forskning behövs för att ta fram en kalibreringsprocess av en HRTF-mall för individuell anpassning till lyssnaren. Denna kalibreringsprocess kan testas tillsammans med VR-teknik för spel.

Många städer har insett vikten av en attraktiv stadskärna, vilken utgör ett effektivt konkurrensmedel i kampen mot externa köpcentra. För att stimulera och stärka cityhandeln och begreppet handelsstaden Borås planeras en citygalleria i Wäfveribolagets gamla lokaler i centrala Borås. Det är således viktigt att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för den nya citygallerians framgång.Uppsatsen har tre huvudsakliga problemformuleringar;Vad i en citygallerias fysiska omgivning utgör en god atmosfär?Hur påverkar en god tillgänglighet framgången för Borås nya citygalleria?Vilken är det bästa butiksmixen avseende den nya citygallerian i Borås och hur kan den skapas?Metod: Vår undersökning består av två delar där den första delen är av kvalitativ karaktär och den avslutande delen är av kvantitativ karaktär. Vi har således kombinerat kvalitativa och kvantitativa ansatser. Vår empiri har dels inhämtats genom en personlig intervju med en representant från fastighetsbolaget Steen & Ström och dels genom en enkätundersökning utförd i Borås stad med omnejd. Genomgående urvalsstrategi för våra två delundersökningar är ett icke- sannolikhetsurval.Slutsatser: Utifrån resultatet från den teoretiska och empiriska insamlingen samt vår egen tolkning har vi kunnat analysera fram framgångsfaktorer för köpcentra samt hur dessa kan tillämpas på Borås nya citygalleria. En god atmosfär utgörs framförallt av en ren och fräsch omgivning samt ett bra utbud av restauranger och caféer. Inslag av underhållning är mindre betydelsefullt i arbetet att skapa en god atmosfär. Tillgänglighet är en väsentlig faktor då de flesta respondenter väljer den handelsplats som ligger närmast bostaden. Vår studie ger dock indikationer på en villighet att åka längre sträckor för att få tag på en specifik produkt, vilket tydliggör vikten av ett tillfredsställande utbud. Då tillgången på parkeringsplatser värderas högt blir parkeringssituationen således en avgörande faktor huruvida den nya citygallerian i Borås kommer att bli framgångsrik. I dagsläget finns inget behov av utökade öppettider i form av kvällsöppet eller söndagsöppet. En etablering av butiker i mellanprissegmentet kan betraktas som en lämplig strategi då dessa erbjuder ett utbud som idag är underrepresenterat i Borås stadskärna. En lämplig butiksmix utgörs av en blandning av större detaljhandelskedjor och mindre fristående butiker. En etablering av en saluhall är ett önskvärt inslag hos både män och kvinnor och kan på så vis utgöra en dragningskraft för bägge könen och således för hela citygallerian.

Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhåller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik? Vad är det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön? Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och två fokusgrupper. Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som påverkar konsumentens shoppingupplevelse. De områden som tas upp i teorin är upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer. Slutsatser: Slutsatser som kan dras, är att den interiöra miljön påverkar konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik. Detta är någonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts. Butiker i dag behöver förbättra sig på upplevelse aspekten, det räcker inte längre att bara ha ett bra sortiment utan man måste också erbjuda konsumenterna något slag av en upplevelse. För att uppfylla dessa behov gäller det att butikerna börja satsa mer på sin butiksmiljö. Det gäller att butikerna ständigt kommer på nya idéer, så de utvecklas i samma takt som konsumenterna. Men i grund och botten handlar det om att butiken måste ta reda på vad just deras konsumenter har för behov och tillfredställa dessa.

<p>Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhåller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik? Vad är det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön?</p><p>Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och två fokusgrupper.</p><p>Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som påverkar konsumentens shoppingupplevelse. De områden som tas upp i teorin är upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer.</p><p>Slutsatser: Slutsatser som kan dras, är att den interiöra miljön påverkar konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik. Detta är någonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts. Butiker i dag behöver förbättra sig på upplevelse aspekten, det räcker inte längre att bara ha ett bra sortiment utan man måste också erbjuda konsumenterna något slag av en upplevelse. För att uppfylla dessa behov gäller det att butikerna börja satsa mer på sin butiksmiljö. Det gäller att butikerna ständigt kommer på nya idéer, så de utvecklas i samma takt som konsumenterna. Men i grund och botten handlar det om att butiken måste ta reda på vad just deras konsumenter har för behov och tillfredställa dessa.</p>

The purpose with the study is to examine pre-school educator’s perceptions about how the reading environment should be organized. In the study therefore, the perceptions of the pre-school educators are examined. To seek answers to the above I have done eight qualitative interviews with a total of ten pre-school teachers with groups of mixed ages. My theoretical point of this study is the sociocultural perspective, where learning is seen as a collective act and the pre-school teacher plays a central role. The result shows that the sofa plays a central role in the reading and that at the kindergarten there is a lot of work around its reading aloud environment. It also turned out to be the educational atmosphere were similarly the pre-school teachers in the labor law did the same way in the work of reading aloud. Keywords: Read Aloud, Literacy, Educational atmosphere

Even though the American author H.P. Lovecraft (1890-1937) has been praised as one of the most influential writers of horror literature in the 20th century, his style of writing has occasionally been criticized. Lovecraft was using a writing style based on strict scientific language, where the human condition and existence are irrelevant in the narrative. This includes less focus on character development and more on the importance of atmosphere and environments. I am presenting narratological analyzes of what is often considered to be three of Lovecraft’s “greatest works”: “The Call of Cthulhu”, At the Mountains of Madness, and “The Shadow over Innsmouth.” These analyzes are used to highlight Lovecraft’s science-oriented language and narratological techniques, with the focus of studying what methods Lovecraft was using to give his works and his readers a sense of dread, hopelessness, and an alien atmosphere. I believe that the usage of scientific language creates a sense of authenticity, while the presence of strange alien names and phrases adds to the fantastic atmosphere. My intention with this thesis is to show that these literary techniques are not the product of an amateurish or untalented author, but that it actually fills a purpose, which you got to have in mind in order to understand the dark, fantastic world that he develops in the majority of his fiction. I also believe this is crucial when attempting to understand Lovecraft’s influence and importance in the world of horror literature.

Som blivande bild- och designlärare berör man lärande som är förknippat med estetiskapraktiker, både genom skapande och genom möten med estetiska uttryck. I denna studieundersöker jag mitt möte och mina upplevelser med caféer och konditoriers interiöra uttryckoch jag frågar mig, vilka är mina upplevelser? Inom fenomenologiska ramar beskriver jagdessa genom subjektiva berättelser. De utgör den största delen av min empiri, vid sidan avfotografier tagna vid besöken samt ett par korta intervjuer.Vidare görs en jämförelse mellan Stockholm och Paris och jag tittar då också på bakverkensexponering i rummet. Finns det synbara skillnader mellan städerna? Nyfikenheten kring Parisgrundar sig i mina tidigare föreställningar om stadens caféliv som jag antar grundar sig på attFrankrike så ihärdigt finns medierat i litteratur och film så fort det handlar om bakverk, caféeroch konditorier. En analys genomförs och med ett estetiskt förhållningssätt tittar jag på detrumsliga uttrycken i Caféerna/konditorierna och som bidrar till upplevelserna. Jag frågar migockså i vilken relation dessa upplevelser ställs till mitt eget gestaltningsarbete?Med mina erfarenheter går jag in i en egen skapandeprocess där jag i keramik och metallbearbetar tankar och frågor som väckts. Arbetet ger i sin tur nya undersökningsområden ochstudien utvecklas i samspelet mellan de båda kunskapsformerna. Mitt gestaltningsarbeteresulterar i ett flertal objekt som har sin utgångspunkt i de traditionella bruksföremålen förbakverks exponering och användning. Till skillnad från det normativa utbjudande konceptethar jag istället tagit fasta på det gömda och hotfulla. Mitt praktiska och konstnärliga resultatvisas på Konstfacks vårutställning. I utställningen provar jag med olika grepp att förmedlaoch förstärka upplevelsen av bakverkens nya positionering.Färg, ljus och andra uppmärksammade formgestalter förmedlar stämningar och verkar förvåra föreställningar som upplevelsen ger. Jag har tolkat caféerna och konditorierna till platserför verklighetsflykt med historiska preferencer och till platser där ens intresse eller stiluppmärksammas och förstärker bilden av individen, så som denne vill bli eller verka som.Resultat från studien visar att bakverken oftast ligger i rader bakom glas och användandet avfat, korgar, lådor och andra exponerings- och serveringsföremål hade inte alls den utbredningsom jag antog i början av studien. Den tydligaste synbara skillnaden mellan Stockholm och3Paris visade sig ligga i användandet av förpackningar, där fransmännen storsatsat påförpackningsdesign.