Shoppning har i allt större utsträckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framväxten utav köpcentrum de senaste årtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvägagångssätt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mål att ta fram de faktorer som är mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet är att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi använder också Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgäster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var mest ändamålsenlig för vår uppsats var fokusgrupper. I fokusgrupperna diskuterades det om olika faktorer som bidrog till ett köpcentrums attraktionskraft. Grupperna delade vi in åldersvis mellan 15-25 år, 26-49 år och 50-70 år för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Detta gjorde vi också med tanke på att vi troligen skulle få olika värderingar av de olika åldersindelningarna. Det som kan sammanfattas av undersökningen var att mixen av butiker var den huvudsakliga och avgörande faktorn för samtliga grupper. Läget av, tillgängligheten och förbindelser till köpcentrumet var också en starkt bidragande faktor. Främsta anledningen att besöka externa köpcentrum och köpcentrum på annan ort var den sociala aspekten av shopping där man ser det som en socialaktivitet där man umgås med vänner och familj. Medans ett lokalt köpcentrum besöks utav skäl som tillgänglighet och smidigheten att shoppa. Framstående från de olika fokusgrupperna var förutom de ovanstående faktorerna att ungdomarna tyckte det var viktigt att det fanns möjlighet att koppla av med en fika eller sitta ner och konversera på bänkar eller andra sittplatser. Medan för de äldre var det viktigt att det var behagligt och lätt att shoppa. I analysdelen analyserar vi genomförligt den teori vi har införskaffat med det empiriska resultatet vi fick fram i vår undersökning. Slutligen kommer vi att presentera de slutsatser vi har kommit fram till för att besvara vår problemformulering på ett så tydligt sätt som möjligt.

<p>Shoppning har i allt större utsträckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framväxten utav köpcentrum de senaste årtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvägagångssätt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mål att ta fram de faktorer som är mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet är att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi använder också Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgäster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var mest ändamålsenlig för vår uppsats var fokusgrupper. I fokusgrupperna diskuterades det om olika faktorer som bidrog till ett köpcentrums attraktionskraft. Grupperna delade vi in åldersvis mellan 15-25 år, 26-49 år och 50-70 år för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Detta gjorde vi också med tanke på att vi troligen skulle få olika värderingar av de olika åldersindelningarna. <strong></strong></p><p>Det som kan sammanfattas av undersökningen var att mixen av butiker var den huvudsakliga och avgörande faktorn för samtliga grupper. Läget av, tillgängligheten och förbindelser till köpcentrumet var också en starkt bidragande faktor. Främsta anledningen att besöka externa köpcentrum och köpcentrum på annan ort var den sociala aspekten av shopping där man ser det som en socialaktivitet där man umgås med vänner och familj. Medans ett lokalt köpcentrum besöks utav skäl som tillgänglighet och smidigheten att shoppa.<strong> </strong>Framstående från de olika fokusgrupperna var förutom de ovanstående faktorerna att ungdomarna tyckte det var viktigt att det fanns möjlighet att koppla av med en fika eller sitta ner och konversera på bänkar eller andra sittplatser. Medan för de äldre var det viktigt att det var behagligt och lätt att shoppa.</p><p>I analysdelen analyserar vi genomförligt den teori vi har införskaffat med det empiriska resultatet vi fick fram i vår undersökning. Slutligen kommer vi att presentera de slutsatser vi har kommit fram till för att besvara vår problemformulering på ett så tydligt sätt som möjligt.</p>

No description available.

The demand for shopping centers has increased in recent time and more shopping centers have been built. To become competitive shopping centers has evolved to become more than just a place for shopping. In the recent past Galleria Duvan in Karlstad has been run by foreign owners who has not been involved or renovated the shopping center. During the spring of 2011 AlbérFastigheter bought Galleria Duvan and they are now renovating and negotiating new deals with the tenants. Our problem has led us to the following question: How can a centrally located shopping center, such as Galleria Duvan, develop a strategy to strengthen their position on the market. We answered this question by looking up relevant theories, such as Christallers central place theory and Hotellings theory on minimal differentiation and agglomeration. These are older theories. Newer theories focus on for instance tenant mix, experiences in a shopping center, customer draw and anchor tenants. These theories stress that the customers find it important that the shopping center offer a positive experience besides just shopping. In addition to the theories we decided to do a survey as well as two personal interviews to find out what views Galleria Duvan’s management and consumers has on the subject. Our outcome show that if Galleria Duvan chooses their tenant mix based on what the consumers demand they can develop a stronger position the market. The tenant mix should include stores which are not currently established in Karlstad and especially not established at Bergvik shopping center as they are Galleria Duvans biggest competitor.

Bakgrunden till studien baserar sig på att det idag har utvecklats ett hårdare klimat för köpcentrum, då konsumenterna hittar nya vägar att genomföra sina inköp som exempelvis genom e-handel. Köpcentrum tenderar till att vara lika varandra och färre konsumenter går dit för att njuta av sin shoppingupplevelse, vilket resulterar i att köpcentrum måste differentiera sig från konkurrenterna. Upplevelsen i köpcentrum spelar därför en allt mer betydande roll.  Problemformulering, vilka parametrar tycker konsumenterna är viktigast för upplevelsen i ett köpcentrum och vilka sinnen kopplas samman med dessa parametrar?  Syftet med studien är att identifiera vilka upplevelsesparametrar i ett köpcentrum som i kombination med sinnesmarknadsföring kan ge konsumenterna en positiv upplevelse.  Metoden har en kvantitativ forskningsansats med ett objektivistiskt och deduktivistiskt synsätt. Författarna har positivism som kunskapsteoretisk uppfattning. Urvalet för studien var personer i Sverige som någon gång besökt ett köpcentrum och en enkätundersökning utfördes med 120 respondenter. Slutsatsen presenteras i listan nedan, vilken representerar konsumenternas rangordning av upplevelseparametrar i ett köpcentrum. Siffran ett står för den viktigaste parametern för en positiv upplevelse enligt konsumenterna och siffran sex den minst viktiga. Listan visar även vilka två sinnen som konsumenterna starkast valde att kombinera med varje upplevelseparameter. Av det empiriska material som samlades in drogs slutsatsen att köpcentrum bör lägga mest vikt vid de viktigaste parametrarna, men att alla spelar roll för helheten. Service - Syn och hörsel Layout - Syn och hörsel Design - Syn och känsel Mat - Lukt och smak Musik/Underhållning - Syn och hörsel Utställningar - Syn och hörsel / The background to the study is based on the fact that there is a tougher climate for shopping malls today, consumers find new ways to do their purchases, such as e-commerce. The experience in shopping malls plays an increasingly significant role. The purpose of the study is to identify how the experience parameters in a shopping mall can be combined with sensory marketing, to provide consumers with a positive experience. The research has a quantitative approach. A survey was conducted with 120 respondents. The conclusion, presented in the list below, represents the consumers ranking of experience parameters in a shopping mall. The list also shows which two senses consumers chose to combine with every experience parameter. The shopping mall should focus on the most important parameters, but all the parameters are important and play a role in the big picture. 1. Service – Vision and hearing2. Layout – Vision and hearing3. Design – Sight and touch4. Food – Smell and taste5. Music/Entertainment – Vision and hearing6. Exhibitions – Vision and hearing

Problematisering: Utifrån vår litteraturöversikt kom vi fram till att det saknas studier kring hur ett köpcentrum, som ska bygga ut, förhåller sig till de aspekter som attraherar turister. Vi valde att basera denna studie på Halmstads pågående utveckling av köpcentrat Eurostop. Komplexiteten som vi tycker uppkommer, är att en sådan utveckling inte endast behöver betyda något positivt för kommunen. Det finns alltså ingen säkerhet att utbyggnaden av Eurostop endast kommer att bli positivt för Halmstad och dess shoppingturism. En annan komplex aspekt med detta område, är att vi ska studera framtiden. Vi kommer därför undersöka om tidigare forskning och om våra valda teorier stämmer och om de kan användas på något som är aktuellt idag. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att försöka förutse och dra potentiella slutsatser om hur utvecklingen av ett köpcenter kan påverka shoppingturismen i en kommun. Utifrån vår bakgrund och problematisering kom vi fram till följande frågeställning: Hur kan en utveckling av ett köpcentrum påverka en kommuns shoppingturism? Metod: Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod med både intervjuer och en enkätundersökning. Som forskningsansats valde vi en deduktiv ansats, vilket vi ansåg mest lämpligt för vår typ av studie. Slutsatser: Resultatet av vår studie gjorde det möjligt att dra följande slutsatser: Eurostops framtida utveckling kommer definitivt att attrahera fler shoppingturister från kommuner runt Halmstad. Vi fick, utifrån vår enkätundersökning, fram att det i dagsläget inte finns någon större mängd besökare från andra kommuner. En utveckling av köpcentret kommer, anser vi, att generera fler besökare från andra kommuner om utbudet är bredare och infrastrukturen flexibel. Det kommer medföra att fler attraheras och väljer, i många fall, Eurostop framför andra köpcenter.

Grunden till denna uppsats är fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har Trollhättans stad valts ut som undersökningsobjekt. I Trollhättans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum ständigt expanderar och lockar nya detaljister1 så väl som konsumenter har Trollhättans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum. Uppsatsen syfte är att utifrån dimensioner som utvärderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jämförelse av Trollhättans centrum och Överby köpcentrum. Denna jämförelse ska sedan syfta till att fasställa vad som bidrar till att Överby köpcentrum är mer attraktivt än Trollhättans centrum för att på så vis fastställa vad som bör åtgärdas för att återigen skapa ett levande centrum i Trollhättans stad. En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data. Undersökningen bestod av enkäter med förbestämda påståenden och svarsalternativ. Dess besvarades av 100 respondenter. Resultatet visade att de fördelar Trollhättans centrum har finns i dimensionerna detaljhandelsbutiker, icke detaljhandelsbutiker och atmosfär. Dock är Trollhättans centrum underlägset Överby köpcentrum som shoppingdestination på många sätt och bör därför vidta vissa åtgärder för att åter lyckas skapa en attraktiv stadshandel. Ytterligare ett resultat som framkom var att både kundtillfredsställelsen och kundlojaliteten var högre för Överby köpcentrum.1 Detaljist,

Syfte: Uppsatsen har som mål att inventera de faktorerna som anses vara väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Studien har fokus ur ett kundperspektiv. Syftet är att göra en inventering av olika faktorer från teori och empiri för att sedan se vilka faktorer som är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Att göra på det sättet får vi ut om ett köpcentrum har de faktorer som behövs för att kunna anta begreppet turistdestination. Forskningsfråga: Vilka faktorer är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv metod, vilket gjorde att vi utgick från olika teoretiska begrepp som vi sedan jämförde med enkäter och observationer från empirin. Kvantitativ metod blev det då vi använda oss utav enkäter samt observationer. Observationer, enkäter samt olika teorier ställs mot varandra och diskuteras i texten för att sedan analyseras för att ge en slutsats. Resultat: Resultatet av vår undersökning gav ett nytt begrepp köpcentrumsturism. Då sex olika faktorer om turistdestinationer och köpcentrum från teorin jämförts med empiri från enkäter och observationer inom samma ämne kunde resultatet formas. Ett köpcentrum har de faktorer så som anläggning, service, attraktion, upplevelse, tillgänglighet samt turism som en turistdestination behöver. Där av kan också ett köpcentrum uppfattas som en turistdestination.

Denna kandidatuppsats syftade till att förklara vad e-handelns inverkan på köpcentrumen är. Konkurrerar de två med varandra? På vilket sätta och i vilken omfattning? Hur ska köpcentrumen anpassa sig efter e-handelns utveckling? Detta var några av de frågor som ställdes.   Svensk detaljhandel har växt med ca 100 procent under perioden 1995-2011. Under denna period har köpcentrumen haft en gynnsam utveckling med flertalet nyetableringar och tillbyggnationer för att mätta den stigande efterfrågan som är en följd av urbaniseringen. Antalet köpcentrum har fördubblats de senaste 15 åren och år 2011 omsatte köpcentrumen 622 miljarder vilket motsvarar ca 30 procent av den totala detaljhandeln. Parallellt med detta har e-handeln etablerat sig på detaljhandelsmarknaden och de första webbutikerna öppnade i mitten på 90-talet. I början på 2000-talet möjliggjorde bl.a. teknisk utveckling att e-handeln kunde fortsätta växa i hög takt. År 2003 utgjorde e-handeln ca 1 procent av detaljhandelsmarknaden. År 2011 utgjorde den 5 procent. Tillväxten har varit hög även under lågkonjunkturen vilket påvisar styrkan inom denna försäljningskanal.   Konkurrensbilden när det gäller dessa två försäljningskanaler är varken svart eller vit. De delar visserligen samma målgrupper i mångt och mycket samt att de har liknande utbud. På detta vis konkurrerar de, men en betydande skillnad har kunnat urskiljas. Köpcentrumen fokuserar mer och mer på att bli mötes- och nöjesplatser vilket innebär en kombination av varor, tjänster och service som e-handeln har svårt att efterlikna. I en undersökning av Svensk Handel framgår det att köpcentrumen verkar ha tagit en stark position inom dagligvaruhandeln. Dagligvaruhandlarna inom detaljhandeln anser nämligen att köpcentrum är det största hotet både mot dem själva och inom detaljhandeln överlag. E-handeln å andra sidan är mer enkelspårig gällande sitt utbud. Oftast säljer webbutiker endast varor, tjänster eller service. Betoningen ligger dock på varor av sällanköpstypen. Sällanköpshandlarna ansåg tvärtom mot dagligvaruhandlarna att det var e-handeln som var den största utmaningen för dem själva och detaljhandeln som helhet. Vissa anser dessutom att e-handeln fungerar som ett komplement till köpcentrumen vilket också är sant.   Ett kort svar på problemställning är att e-handeln i dagsläget inte påverkar köpcentrumen i stor utsträckning eftersom e-handeln än så länge har en relativt liten marknadsandel. Detta kommer troligen förändras på sikt p.g.a. e-handelns starka utveckling. Köpcentrumen bör redan nu planera för hur de ska hantera detta växande ”hot”. Både hot och möjligheter finns. Det största hotet är att e-handeln får mångfaldigt större marknadsandel och att köpcentrumens omsättning blir lidande av detta. Möjligheterna är att nyttja e-handeln som komplement och utnyttja informationsflödet för att konsumenterna slutligen ska konsumera varan i köpcentrumen. Exakt vad som kommer hända är omöjligt att förutspå, men troligen kommer e-handeln har stor inverkan på köpcentrumen och övrig detaljhandel i framtiden.

No description available.