Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till. Entré ses av de flesta kunder ge en upplevelse som de flesta andra köpcentrum, dock i en lite nyare och modernare förpackning.

Sammanfattning: Det har skett förändringar i svenska köpcentrum sedan ett antal år tillbaka. Nya har tillkommit och gamla har rustats upp. Trots denna förändring har en kritik mot likriktning vuxit fram; många köpcentrum uppvisar stora likheter i utbudet. Vad denna uppsats pekar på är att likriktningen av butiksutbudet inte är ett problem, snarare finns det ett behov av att utforma unika köpcentrum som har en tydlig profilering. Denna uppsats fokuserar på den yngre generationen, även kallad Generation Y. Denna växande och köpstarka grupp består av sena 70-talister och 80-talister som skiljer sig i beteende från tidigare generationer. Dilemmat är hur de ska hanteras; de är kräsna, svårflörtade och ombytliga vilket skapar incitament till att förstå den nya kunden och hennes nya behov. Frågeställning: Vilka attribut värdesätter Generation Y vid köpcentrumhandel? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet av unika köpcentrum för Generation Y. Metod: Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med marknadsansvariga på köpcentrum samt enkätundersökning med 60 konsumenter. Vidare har en betydelseutförandeanalys gjorts för att tolka resultaten från enkätundersökningen. Resultat: Det finns inte ett behov av unika köpcentrum för Generation Y. Det är tillfreds med den centrumutformning som idag erbjuds. Slutsats: Generation Y värdesätter attribut som tillgänglighet, öppettider, parkeringsplatser, atmosfär och matställen.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där. Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln. De fördelar vi har sett med området är att företagen tillsammans kan locka kunder till området och den största nackdelen är infrastrukturen. Respondenterna anser att det är viktigt att skilja sig från mängden, vilket de har gjort på ett flertal olika sätt. Några av dessa sätt är att ha ett brett sortiment, en bra service eller att erbjuda något extra.

Shopping is one of the most important social activities today and the majority of all shopping takes place in Shopping Centres. The number of Shopping Centres has increased and it is important to attract visitors by using the right marketing strategy.  Christmas is an extra important period because the turnover normally increases three times in December compared to a “normal” month.  The purpose of this study is to analyze the marketing of Shopping Centres during the Christmas period, and analyze how this marketing contributes to the visitors’ choice of Shopping Centre. This is a positivistic study that combines a quantitative and a qualitative method. This study concludes that range of stores and distance are the most important factors when a visitor decides which Shopping Centre to visit. During Christmas it is important to create a Christmas feeling, preferably made by offering decorations and music. The visitors appreciate entertainment but that do not affect their choice of Shopping Centre. Outdoor commercial and magazines are appropriate media channels when the goal is to reach a large quantity of potential visitors, and Shopping Centres should communicate range of stores, distance and a Christmas feeling.

Energieffektivisering har blivit en allt mer diskuterad fråga på sista tiden. Fokus har varit stort på både bostäder och kontor. I den här rapporten granskas handelslokaler, särskilt köpcentrum, i Sverige och i Michigan, för att finna likheter och skillnader i förutsättningar för energieffektivisering och i vilka lösningar för effektivisering som väljs. Handelslokaler i Michigan använder 30 % mer energi än svenska handelslokaler och skillnaden ligger till största del i uppvärmningsenergi. På det området har Sverige arbetat mycket med effektivisering de senaste årtiondena. En åtgärd som slagit igenom stort är att ta vara på värmen eller kylan i ventilationens frånluft genom att överföra värmen eller kylan till tilluften och därmed återföra den till lokalen, så kallat FTX-system. I Sverige har 96 % av handelslokalerna ett sådant system men i Michigan är det relativt ovanligt. En tendens som framkommer i rapporten är att fastighetsägare i Michigan, i större utsträckning än motsvarande i Sverige, satsar på olika mindre lösningar, som till exempel vita, reflekterande tak. Taken reflekterar bort solinstrålning och minskar på så sätt kylbehovet men används inte ofta i Sverige. Det trots att de, enligt Lars Pellmark på fastighetsföretaget Diligentia, skulle kunna fungera väl, framförallt på byggnader med höga interna värmelaster, som köpcentrum. Köpcentrum i Sverige använder dessutom dubbelt så mycket energi till kyla som köpcenter i Michigan använder. I handelslokaler i både Michigan och Sverige har man arbetat med att byta ut belysningsarmaturer mot effektivare modeller. Belysning är den klart största posten för elanvändning och den står för en fjärdedel respektive en tredjedel av energianvändningen i köpcentrum i Michigan respektive Sverige, så där finns mycket kvar att göra. Fortfarande används i stor utsträckning äldre lysrörsarmaturer med konventionella drivdon, som skulle kunna bytas till effektivare modeller, i både Michigan och Sverige. De stora skillnaderna i vilka energieffektiviserande lösningar som får framgångar i Michigan respektive Sverige är förvånande, trots att byggtraditionerna också skiljer sig markant åt. Utvecklingen av energieffektiviserande åtgärder tycks i mångt och mycket hållas på ett nationellt plan. Regelverk och utbud av ekonomiska incitament skiljer sig väsentligt åt mellan Michigan och Sverige och statistiken över energianvändning presenteras dessutom på olika sätt. De här faktorerna gör jämförelser av förutsättningar komplicerade. Dock har användandet av miljömärkningssystem blivit alltmer populärt, vilket också gjort att inspiration delats mellan staterna. Med internationella plattformar ökar intresset och möjligheterna att lära av varandra, om såväl konstruktions- och installationsmässiga åtgärder som ekonomiska incitament och andra styrmedel. / Energy efficiency has grown to be an often discussed matter today. There has been a large focus concerning both residential and office buildings. In this report retail buildings, especially malls, has been studied, in Sweden and in Michigan, to find similarities and differences in the conditions for energy efficiency and which solutions that are being chosen when energy efficiency are desired. Retail buildings in Michigan are using 30 % more energy than retail buildings in Sweden do, mostly due to high energy use for heating. Sweden has been working a lot with energy efficiency in that particular field in the last decades. One solution that has become common is heat recovery between the exhaust air and the supply air, so called HRV. In Sweden 96 % of the retail buildings have heat recovery ventilation but in Michigan it is quite rare. One trend that appears in this report is that the retail buildings I Michigan, to a larger extent than the ones in Sweden, are equipped with different smaller solutions, for example cool roofs. The white roofs reflect a majority of the sunbeams, and thereby also much of the heat, which reduces the need for cooling, but they are rarely used in Sweden. This, even though they could work well, according to Lars Pellmark from the real property company Diligentia, especially for malls since they have a high internal heat load. Malls in Sweden also use twice the energy for cooling the malls in Michigan use. Some progress has been made, both in Michigan and in Sweden, with changing the lighting fixtures in retail buildings to more energy efficient models. Lighting is unquestioned the largest part of the electricity use in retail buildings, a fourth of the total energy use in malls in Michigan, in Sweden the share is a third. There is still a lot to do in that area. In Michigan as well as Sweden, older more inefficient fluorescent lamps are still often used and the opportunities are many for exchanging them to newer, more energy efficient models. The large differences in which solutions that are chosen for energy efficient malls and retail buildings in Michigan and in Sweden are surprising, even though the building traditions are quite different. The development of energy efficiency solutions seems often being held in a national restriction. Regulations and supply of economic incentives are very diverse, in the comparison between Michigan and Sweden, and the statistics over energy use are presented in different ways, which makes them complicated to compare. The increasing popularity of green building certification systems is one thing working against the national trend. Through the certification system ideas and inspiration is shared and spread between countries. With international platforms the interest in, and possibilities for, learning from each other increases, construction- and installation wise as well as for economic incentives and other management control measures.

Sammanfattning Titel: Framgångsfaktorer för Köpcentrum Nivå: C-uppsats inom ämnet marknadsföring Författare: Emil Eliasson & Anna Haapalehto Handledare: Lars Steiner Datum: 2011-06 Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka faktorer som behövs för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Vad efterfrågar konsumenterna i dagsläget om vilka preferenser de har till ett köpcentrum. Metod: Vi valde att genomföra en kvantitativ metod till detta examensarbete. Först genomförde vi en datainsamling, för att sedan kunna framställa en enkät som vi skickade ut till personer mellan 20-30 år. Förutom den primärdata vi använde har vi även använt oss av sekundärdata som utgörs av forskningsartiklar och litteratur som passade till vårt ämne. Resultat & slutsats: Svarspersonerna ansåg att nöjesattribut är viktigt för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Andra framgångsfaktorer är parkeringstillgång, matställen, evenemang och säkerhet. Det som saknas i Gävles butikutbud i nuläget enligt svarspersonerna är butiker som Zara, Topshop, Monki och second hand butiker. Något som inte ansågs vara viktigt är lekrum, gym och skönhetssalonger.    Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi valt att bortse från den ekonomiska aspekten och den geografiska aspekten. För fortsatt forskning bör fler personer tillfrågas i enkätundersökningen. Gå djupare in på de framgångsfaktorer vi presenterat i detta examensarbete, hitta ytterligare data som förstärker arbetet. Intervjua ett fastighetsföretag som arbetar med köpcentrum för att få mer resonemang om hur de tänker kring ämnet. Uppsatsens bidrag: Det finns sedan tidigare liknande uppsatser inom detta ämne. Vi har valt att rikta in oss på vilka faktorer som eftersträvas hos kunderna för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Den här studien ger en förståelse över hur personer som är 20-30 år tänker och tycker kring vad som krävs för att ett köpcentrum i Gävle ska kunna bli framgångsrikt. Det påvisar även att nöjesattribut är en viktig faktor för att ett köpcentrum ska bli populärt. Nyckelord: Köpcentrum, framgångsfaktorer / Summary Title: Factors of Success in Shopping Centres Level: Bachelor thesis, 15 credits in Business Administration Authors: Emil Eliasson & Anna Haapalehto Supervisor: Lars Steiner Date: 2011-06 Aim: The main purpose with this paper is to establish the factors that are of importance when creating a successful shopping centre. What are the consumers asking for and what their preferences to shopping centers are. Method: We chose to use the quantitative research method in our paper. To begin with we collected data, and then we developed a survey that we sent out to people in the age between 20-30 years. Besides the primary data we used, we also used secondary data from science articles, journals and other literature suited to our subject. Conclusion: The respondents considered that entertainment is a factor of importance in the success of a shopping centre. Other factors of success are parking space, food, events and security. Something that is missing in Gävle at this point is stores like Zara, Topshop, Monki. Something that was not of importance to our respondents was a play area to children, gym or beauty salons.  Suggestions for future research: In our study we chose to ignore the economic aspect as well as the location aspect. In suggestions for future research we recommend to broaden the surveys to more respondents, and to deepen into the factors of success that we have established. We also suggest to find more data to strengthen our study. Another aspect could be to interview a real estate company to know their opinion. Contribution: There already are similar papers in this subject. What we did was to establish was what customers find is important factors of success. This study contributes with an understanding in what customers in the age of 20-30 considers is important in order to make a shopping centre successful. Our contribution is also that entertainment is an important factor of success to make a shopping centre popular. Key words: Shopping centre, factors of success

<p>Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där.</p><p>Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln. De fördelar vi har sett med området är att företagen tillsammans kan locka kunder till området och den största nackdelen är infrastrukturen. Respondenterna anser att det är viktigt att skilja sig från mängden, vilket de har gjort på ett flertal olika sätt. Några av dessa sätt är att ha ett brett sortiment, en bra service eller att erbjuda något extra.</p>

Handelsområden är inget nytt påfund. Redan antikens civilisationer hade offentliga marknader där varor såldes och bytte ägare. Marknader och handelsområden har sedan dess varit en central del av städer. I samband med industrialiseringen och något senare, bilismens intåg, har dock flera stora förändringar skett i hur vi handlar. När en större andel av befolkningen fick tillgång till bil kunde handelskedjor flytta långt utanför städerna där marken var mycket billigare och lättillgänglig. Handel i halvexternt läge är många gånger i konflikt med kommunens mål och strategier som ofta förespråkar social hållbarhet och tillgänglighet. Handelsområden kan bidra till att skapa barriärer i tätorterna eftersom de i regel ligger samlat i ett kluster relativt centralt. Sådana handelsområden besöks i regel enbart under dagarna medan platserna nattetid kan upplevas ödsliga och otrygga. Brist på gång- och cykelvägar, smidig kollektivtrafik samt funktionsblandning bidrar till att ytterligare förstärka barriäreffekten. Utöver det låser handelsområden som är byggda efter bilens behov fast oss i ett fortsatt bilberoende. Denna studie syftar sig till att undersöka hur halvexterna handelsområden i medelstora svenska städer kan utvecklas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Detta genomförs genom en fallstudie på handelsområdet Giraffen i Kalmar samt en omvärldsanalys över hur andra aktörer hanterat tillgänglighet i projekt på olika skalor och med varierande syften. Undersökningen innefattar ett gestaltningsförslag på två skalor där de lärdomar som dragits av analysen appliceras. Avslutningsvis diskuteras hur undersökningen besvarat syftet och frågeställningen.

Background and problem: The phenomenon shopping center was created to meet all the consumers´ demands under the same roof. Shopping centers have developed over time and currently include different experiences for the consumers. Consumers spend a limited time in the shopping centers and therefore it is important to have a functional tenant mix. An important aspect is to create a steady flow of consumers. This can be achieved by having attractive tenants throughout the shopping center.   Purpose and question formulation: This study will be examining whether the placement of a tenant affect the individual tenant´s rent. The purpose is divided in to two questions: How do anchor stores affect the rent for the rest of the tenants? How does the actual placement in the shopping center affect the tenants rent and what are the effects on the rent?   Method: This study has a qualitative approach. The data has been collected from four interviews. When we chose the shopping centers we had a demarcation, the shopping centers were required to have at least 30 tenants to be comparable.   Conclusion: This study shows that the actual placement of the tenants affects the rents indirectly. The two most important aspects to affect the rent is the flow of consumers and the tenants individual needs.

Utveckling av ett köpcentrum är ett komplext system som involverar många aktörer såsom kommunen, fastighetsägaren, investerare, långivare, konsulter, analytiker, arkitekter, detaljister och givetvis även slutkonsumenten så att visionen om att vara den ledande bland köpcentrum hierarkin realiseras. Det tillkommer nya handelsytor i relation till befolkningsunderlaget i Stockholms län där konkurrensen, kundernas krav och e-handeln ständigt ökar. Detta kommer i sin tur sätta press på ledningen för att fastställa nya tydliga strategier för framtida visioner. Vid utvecklingen av ett köpcentrum har extern rådgivning tagits och därmed ett investeringsförslag har föreslagits. Vilka faktorer som har tagits med i beslutsunderlaget är det väsentligaste. Utgångpunkten med denna studie var att belysa hur ett köpcentrum behåller sin kommersiella kvalitet och därmed möta den framtida konkurrensen bättre. En Jämförelseanalys av två valda objekt i Stockholms län har fullgjorts för att belysa närmare framgångsrika nyckelfaktorer såsom läge, tillgänglighet och koncept. Studien har påvisat att storlek och tillgänglighet av ett destinations köpcentrum med utmanande designkoncept inte kan konkurera ut ett mindre service centrum med rätt läge och kollektivförbindelsepunkt, nämligen viktigaste faktorer. Övriga stödfunktioner såsom vårdcentral och tandläkare intill köpcentrum bidrar även detta till att utöka försäljning. Nyinvesteringar kan öka attraktiveten av köpcentrum i några år, därefter bör man göra ytterligare nyutvecklings projekt för därmed inte förlora sin kommersiella kvalité. Det kommer inte att kunna byggas några köpcentrum i dagsläget om det inte har hög miljöklassning. Målet förnärvarande fastighetsägaren är att bli självförsörjande genom tiden. Intresset ökar för Mixed-Use systemet, vilket är ett komplicerat system med hög nytta. Finansiärerna får möjlighet att bygga en stor portfölj och därmed är finansieringen möjligt så länge det kan korrekt integreras som i sin tur föder underlag till handel.